Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paulli, Simon - Paulli, Just Henrik - Paulli, Simon Holger - Paullinia - Paullus, Æmilius. Se Æmilius Paullus - Paullus, Julius - Paulownia - Paulsen, Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Paulli-Paulsen
268
professor i Rostock och 1640-48 professor i
anatomi och botanik i Köpenhamn. P. inrättade
där en "anatomisk teater" 1645 samt föreläste
och demonstrerade icke endast på latin för
studenterna, utan äfven, i strid mot tidens
vetenskapliga fördomar, på tyska för kirurger
(barberarlärlin-gar) och farmaceuter. 1650 blef
han hofme-dikus och 1656 läkare hos Fredrik
III. Undervisningen i botanik fortsatte han
med ifver i många år efter sin afgång från
universitetet. P. gjorde sig förtjänt genom
sin Flora danica d. e. Dansk Vrtebog (1648),
det första botaniska arbetet af vetenskapligt
värde, innehållande beskrifning på omkr. 400
växter med illustrationer. Linné uppkallade efter
honom släktet Paullinia. - P:s son, Daniel P.,
f. 1640, d. 1684, var anställd i bokhandel i
Nürnbei:g, hvarifrån han kom till Köpenhamn som
"bokförare" 1664. Han blef grundläggare af det
danska tidningsväsendet. Från aug. 1672 utgaf han
på tyska veckobladet "Extraordinaire relationes",
som under krigsåren från 1676 innehöll en
särskild afdelning. "Extraord. oeresundische
relation" ; därjämte från nov. 1672 på danska
"Extraord. maa-nedlige relationer" och sedan
1675 veckobladet "Dansk advis", hvaraf föga nu
är i behåll. Dessa tidningar, som upptogo både
politiska, litterära och andra {nyheter, voro
de första i Danmark med fortlöpande följd och
tåla väl jämförelse med samtida utländska. -
Joakim Richard P., sonson till Simon P.,
sekreterare i hofrätten 1717, tullinspektör
i Köpenhamn 1729 och justitiesekre-terare i
räntekammaren 1734, d. 1759, författade några
medelmåttiga skådespel, bl. a. ön omarbetning af
Holbergs "Den politiske kandestöber" (1724) samt
Julestuen og maskeraden (s. å.). E. Ebg. Paulli,
Just Henrik, dansk präst, f. 1809, d. 1865,
blef 1833 teol. kandidat och 1837 slottspräst
vid Kristiansborgs slottskyrka, 1857
stiftsprost öfver Själlands stift och 1864
tillika k. kon-fessionarius. P. var en utmärkt
predikant och sedan 1854 lärare i homiletik vid
prästseminariet. Hans doktorsafhandling, Niels
Hemmingsens pastor altheologie, utkom 1851 och
en samling tal 1866. - Sonen Jakob Peter Mynster
P., f. 24 mars 1844, blef 1868 teol. kandidat
och 1876 präst vid Yor Frue kirke, som förut
varit morfaderns, biskop Mynsters, och sedan
faderns sockenkyrka. 1884 utnämndes han liksom
denne till k. konfessionarius, 1887 till lärare
vid prästseminariet och 1892 till stiftsprost
öfver Själlands stift. P. är en mycket omtyckt
talare och har utgifvit flera predikosamlingar
och andra uppbyg-gelseskrifter, af hvilka
"Söndagsminnen" (1909), "Jesu liknelser"
(1911) m. m. äro öfv. på svenska, samt skrifvit
vackra psalmer och andra religiösa dikter.
E. Ebg.
Paulli, Simon Holger, dansk musiker,
f. 1810 i Köpenhamn, d. där 1891, blef
1828 vio-
linist i k. kapellet där, 1849
konsertmästare (andre kapellmästare)
och var 1864-83 kapellmästare. Han
dirigerade 1865-70 Musikerforeningens och
1872-77 Cæciliaforeningens konserter samt
var 1866-91 (med professors titel) en af
konservato-riets "bestyrero" och 1868-91 ordf. i
kammarmusikföreningen. P. komponerade, förutom
tillfällighetsmusik och sånger, sångspelet
Lodsen, tredje akten af baletten Napoli samt
9 andra baletter, ibland hvilka - oafsedt
åtskilliga mindre arrangemang - i Stockholm
getts endast Blomsterfesten i Genzano (1887).
A. L.*
Paullinia L. (se Paulli, S.), bot., ett släkte af
klättrande buskar. Nästan alla arterna finnas i
Syd-Amerika. Släktet hör till fam. Sapindaceæ
och är nära släkt med Serjania. Frukten är
kapsel. P. Cupana (P. sorbilis Mart.) lämnar
genom sina frön materialet till guarana (se
d. o.). Andra arter äro giftiga (se B a r b a
s c o). G. L-m.
Paullus, Æmilius. Se Æmilius Paullus.
Paullus, Julius, romersk rättslärd, först
"assessor" hos pretorianprefekten Papinianus,
sedan själf jämte Ulpianus befälhafvare
för preto-rianska gardet under Alexander
Severus (222- 235), är särskildt känd för
sin omfattande skrift-ställarverksamhet inom
juridikens område. Ensamt verket Ad edictum
utgör 80 böcker, men dessutom författade han ej
mindre än 319 större och mindre (monografiska)
-skrifter, hvilka i Rom studerades flitigt. Hans
Sententiarum libri V, ett slags juridisk
handbok, blef med afseende på barbarernas lagar
en hufvudsaklig rättskälla och inflöt därför
i förkortad form i Alariks "Breviarium". Som
rättsvetenskaplig författare ansågs P. dock ej
jäm-god med sina samtida Ulpianus och Papinianus.
R. Tdh.*
Paulo’wnia Sieb. et Zucc., bot., växtsläkte af
fam. Scrophulariaceæ, underfam. Antirrhinoideæ
med 3 arter i Öst-Asien. P. tomentosa i Japans
bergstrakter är ett praktfullt, ända till
15 m. högt, hastigt växande träd med stora
blad och stora violetta blommor i uppräta
ställningar. Veden är mycket lätt. I länder
med mildt klimat odlas denna växt ofta som
prydnadsträd; i kallare trakter, t. ex. i Yisby
(jfr Gottland, sp. 21; det i Visby botaniska
trädgård odlade, omkr. 50-åriga exemplaret dog
ut 1912), blommar den ej. G- L-m.
Paulsen, Kristian, slesvigsk patriot, f. 18
jan. 1798 i Flensburg, d. 28 dec. 1854,
uppfostrades vid tyska skolor och universitet,
men kände sig dock alltifrån sin tidiga
ungdom dragen till Danmark och tog 1824 juris
doktorsgrad i Köpenhamn. Hans önskan att bli
universitetslärare där förverkligades likväl
icke, men i stället blef han 1825 professor i
Kiel, där hans verksamhet sedan 1830 var en
oafbruten kamp mot den slesvig-holsteinska
rörelsen. I en mängd smärre skrifter och
afhandlingar sökte han utbreda riktig kunskap
om Slesvigs språkliga och statsrättsliga
förhållanden och hade äfven väsentlig del
i uppsättandet af tidningen "Dannevirke"
(1838). Han fann likväl intet stöd på högre ort,
och stämningen omkring honom blef allt bittrare,
så att hans föreläsningar föga besöktes. Efter
upprorets utbrott 1848 reste P. till Köpenhamn
och holl där under de följande åren föreläsningar
öfver slesvigsk rätt. 1851 blef han medlem af
den s. k. notabelförsamlingen i Flensburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
