Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patentmedicin - Patent- och registreringsverket - Patenttryck. Se Enbladstryck - Patenttråd. Se Järntråd - Patentunionen. Se Internationella unionen till skydd för den industriella eganderätten och Patentlagstiftning - Pater - Pater, Jean Baptiste Joseph - Pater, Walter Horatio - Patera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se d. o.). I utlandet har sedan länge
bedrifvits mycket ofog med sådana mestadels
värdelösa läkemedelsblandningar, på hvilka
fabrikanterna vanligen uttaga patent (däraf
namnet), men på senare tiden har denna industri
funnit vägen äfven till vårt land, där ett
flertal s. k. tekniska fabriker numera syssla
med tillverkning af preparat, som i allmänna
handeln utbjudas som botemedel mot alla möjliga
sjukdomar. Den utsträckning, som denna illegala
läkemedelshandel tagit hos oss, har ock gjort
det nödvändigt att vidtaga åtgärder till
allmänhetens skydd mot ofoget, hvarför i den
nya apoteksvarustadgan af 14 nov. 1913, som
trädde i kraft l juli 1914, inskränkningar
gjorts i handeln med dylika läkemedel.
R. W.
Patent- och registreringsverket, ett
af de under Finansdepartementet lydande
centrala ämbetsverken, utbildades enligt
instr. 29 nov. 1895 ur Patentbyrån
(se d. o.). Enligt gällande författningar har
ämbetsverket att handlägga ansökningar om patent
samt om registrering af varumärken, mönster
och modeller, aktiebolag, försäkringsbolag och
bankbolag. Ämbetsverkets nuvarande instruktion
är utfärdad 18 nov. 1898. Jämlikt ordinarie
stat för 1914 utgöres ämbetsverket af en
öfverdirektör och chef samt 5 ledamöter, nämligen
2 öfveringenjörer för behandling af patentärenden
samt 3 sekreterare, af hvilka en handlägger
vissa tekniska frågor, inklusive ärenden
angående registrering af mönster och modeller,
en administrativa frågor och varumärkesärenden
samt en bolagsärenden. Hos verket äro därjämte
anställda följande ordinarie tjänsteinnehafvare:
en registrator och arkivarie, 8 byråingenjörer
(af hvilka en bibliotekarie), en notarie samt
en bokhållare. Härtill komma i mån af behof
adjungerade ledamöter, byråingenjörer och
notarier öfver stat, biträdande ingenjörer,
amanuenser och annan extra personal. Enligt
kungl, proposition till innevarande riksdag
(juni 1914) och riksdagens i anledning däraf
fattade beslut skall emellertid ämbetsverket
fr. o. m. 1915 bestå af en generaldirektör
och chef samt 6 afdelningschefer, benämnda
byråchefer. Härjämte skola hos verket
finnas anställda nedanstående ordinarie
befattningshafvare: 17 byrådirektörer som
ledamöter å olika afdelningar inom verket,
5 förste byråingenjörer, en bibliotekarie,
en sekreterare, 5 byråingenjörer, en kassör och
räkenskapsförare, en registrator, en föreståndare
för granskning af varumärken, 2 notarier, 5
kvinnliga biträden af andra aflöningsgraden
och 11 kvinnliga biträden af första
aflöningsgraden. Slutligen tillkommer extra
personal i mån af behof. Den nya instruktion,
som erfordras på grund af verkets omorganisation,
har ännu icke hunnit utfärdas. Från ämbetsverket
utges beskrifningar jämte person- och sakregister
öfver beviljade patent, registreringstidning
för varumärken samt samlingar af anmälningar
till aktiebolags-, försäkrings-, förenings-
och handelsregistren. Ämbetsverkets bibliotek,
som innehåller en mycket rikhaltig samling
af utländska patentbe-skrifningar och annan
teknisk litteratur, är tillgängligt för
allmänheten. Alla aflöningar och öfriga utgifter
för verket bestridas med influtna patent- och
registreringsafgifter. H. Htn.
Patenttryck. Se Enbladstryck.
Patenttråd. Se Järntråd.
Patentunionen. Se Internationella unionen
till skydd för den industriella eganderätten
och Patentlagstiftning.
Pater (plur. patres), lat., fader; husfader,
familjefader; bildl. upphofsman, beskyddare,
vårdare, välgörare (jfr Pater patriæ); hos
katolikerna benämning för klosterbroder
(munk), särskildt en sådan, som är
prästvigd. Pater patratus se Fetiales. -
I Rom betecknade man med ordet patres
husfäderna eller ätternas hufvudmän. Ordet
(vanligen med tillägget conscripti) öfvergick
till följd däraf att betyda "rådsfäderna",
d. v. s. senatorerna, senaten; således patres
(et) conscripti, rådsfäder och särskildt
invalda, eller p. conscripti, hela samlingen
af vederbörligen inskrifna senatorer. Stundom
menade man med patres jämväl patricierna (se
d. o.). - Patres (apostolici ecclesiæ) är den
latinska benämningen på de s. k. apostoliske
fäderna och kyrkofäderna (se dessa ord).
R. Tdh.*
Pater [påtar], Jean Baptiste Joseph, fransk
målare, f. 1095 i Valenciennes, Watteaus
födelsestad, d. 1740 i Paris, var son till en
bildhuggare, Antoine Joseph P., som gaf honom
den första undervisningen och sedan skickade
honom till Watteau i Paris. P. blef en af
dennes direkta efterföljare, målade "galanta
fester" utan Watteaus subtila temperament och
fantasi, sökte förena parisisk spiritualitet
och elegans med den verklighetskänsla, han
hade i sitt flamländska blod. P. är sundast och
mest personlig i sådana målningar som Byfest
(i tyske kejsarens ego), medan kompositioner som
Dam vid toaletten och Sällskap i en park (båda i
Louvre), Morgonbadet (i tyske kejsarens ego) och
en liten badscen (Stockholms nationalmuseum) äro
mera tidstypiska än individuella. P. är, förutom
i Louvre, representerad i Potsdam (Fredrik II
förvärfvade 37 af hans taflor), i Wallacemuseet
i London, i skotska nationalgalleriet, i Dresden
och Petersburg. G-g N.
Pater [], Walter Horatio, engelsk
författare, f. 1839 i Shadwell, d. 1894,
studerade i Oxford, företog längre resor
för att studera konst och slog sig sedan ned
i Oxford. P:s Studies in the history of the
renaissance (1878). Marius the epicurean (1885),
Imaginary portraits (1887), Appreciations
(1889), Plato and platonism (1893), The child
in the house (1894) och de postuma Greek studies
(1895), Miscellaneous studies (s. å.) och Essays
(1901) äro uttryck för en själfull esteticism,
en djup och allvarlig skönhetsdyrkan. Hans
inflytande på andra författare (t. ex. Wilde)
och forskare har varit betydande. Collected
works utkommo 1900. Se biogr, af F. Greenslet
(1904) och T. Wright (1907).
Patera, lat., flat skål, offerskål;
arkitektonisk prydnad i form af en vertikalt
fäst rosett eller ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
