- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
183-184

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Passadvindar - Passage - Passage - Passageinstrument. Se Astronomiska instrument, sp 293 - Passagerare - Passager befästning - Passagesystem - Passah. Se Påsk - Passaic - Passaic river. Se Passaic - Passalidæ. Se Lamellicornia - Passaloecus. Se Rofsteklar - Passamaquoddy bay - Passamezzo - Passare - Passarge - Passarge, Louis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

183

Passage-Passarge

184

norra halfklotet, genom jordens rotation
öfvergår till s. och s. v., har den asiatiska
kontinenten blifvit så starkt upphettad öfver
de angränsande hafvens temperatur, att ett
lufttrycksminimum därstädes bildat sig. Detta
låga tryck framkallar luftströmmar från alla
håll in emot det inre af det asiatiska inlandet,
och den nyss nämnda sydvästvinden inströmmar
då från hela norra Indiska hafvet öfver Asiens
sydkust. Följden häraf är, att öfver hela detta
haf och angränsande asiatiska kust två olika
vindar bli förhärskande under olika tider
på året, nämligen nordöstvinden om vintern
och sydvästvinden om sommaren. Det är detta
fenomen, som fått namn af monsunfenomenet. -
Pas-saderna frambringas af skillnaden mellan
lufttrycket i området vid ekvatorn och det höga
lufttryck, som ständigt råder vid 30° latitud
såväl n. som s. om ekvatorn, hvarigenom i de båda
hemisfärerna framkallas luftströmmar, riktade mot
ekvatorialtrakten. På dessa luftströmmar inverkar
jordens rotation sålunda, att den ger dem en
aivikelse åt v., till följd hvaraf den nordliga
luftströmmen på norra halfklotet blir nordöstlig
och den sydliga på södra halfklotet sydöstlig.
B-R-*

Passage [-aj], fr. 1. Genomgång; genomfärd
(Nordväst-, Nordöstpassagen); öppen,
täckt gång genom en större byggnad,
t. ex. Birger-jarlspassagen i Stockholm
och Kaiserpassage i Berlin. - 2. Astron., en
himlakropps gång genom antingen meridianen (se
Meridianpassage) eller första vertikalen (den mot
meridianen vinkehäta vertikalcirkeln) eller annat
fundamentalplan på himlen eller genom en tubs
synfält eller ock förbi en annan himlakropp,
t. ex. solen (se Venuspassage). -. 3. Mus.,
en ur ett motivs genomföring bildad snabb
figur af större eller mindre längd, vanligen
antingen en ackordpassage (arpeggio) eller en
skalpassage. I vidsträcktare mening förstår man
med passage hvilket lösryckt ställe som helst
ur ett musikstycke. - 4. Ridk., hästens

Passage.

afmätta och taktmässiga gång i samlad traf
(se fig.). 2. (B-d.) 3. A. L.*
4. B. C-m.

Passage [pä’sidj], västindisk ö. Se Culebra 1.

Passageinstrument [-äj-]. Se Astronomiska
instrument, sp. 293.

Passagerare [-jër-], fr. passager, person,
som låter befordra sig från ett ställe till
ett annat medelst postvagn, diligens, omnibus,
spårvagn, segel- eller ångfartyg, bantåg,
ballong, luftskepp,

flygmaskin 1. dylika fortskaffningsmedel;
resande ; vägfarande.

Passager befästning [-jäi], fr. jortification
pas-sagére (af passager, tillfällig,
af kort varaktighet), fältbefästning
(se d. o. och Befästnings-k o n s t,
sp. 1197). Möts. permanent befästning.
L. \V:son M.

Passagesystem [-äJ-]1, krigsv., kallas vanligen
det system eller sätt för befordran inom en armé,
vid hvilket personalen icke oafbrutet tillhör
samma regemente eller kår, utan vid befordran
eller dessemellan öfvergår till annat regemente
eller annan kår. Passagesystem kommer vanligen
till användning vid generalstaben eller vid
andra staber, när dessa bilda särskilda kårer,
på det sätt, att passagen går mellan trupp
och stab. Som passagesystemets motsats plär
anges karriärsystemet, vid hvilket den i en kår
e. d. inträdde gör hela sin "karriär" därstädes.
c- °- K-

Passan. Se P å s k.

Passaic [peséYik], fabriksstad i nordamerikanska
staten New Jersey, vid den dit segelbara
Passaic river, som nedanför Newark faller ut
i Newarkviken. 54,773 inv. (1910). Ylle-
och bomullsindustri samt tillverkning
af gummivaror och elektriska artiklar.
(J. F. N.)

Passaic river [poséYik rive]’. Se Passaic.

Passa’lidæ, zool. Se Lamellicornia.

Passalæ’cus, zool. Se Rofsteklar

Passamaquoddy bay [päsomokwå’di béi’], en 20
km. lång, 10 km. bred, djup vik af Fundy bay,
på Nord- Amerikas östra kust, mellan kanadiska
prov. New Brunswick och staten Maine. I denna
utmynnar floden S:t Croix, unionens östra
gräns. (J. F. N.)

Passame’zzo [-me’t^å; it., af passo, steg, och
mezzo, half], gammal italiensk dans i jämn takt,
eu afart af pavanan, men snabbare än denna. A.L.*

Passare 1. Cirkel, geometriskt instrument,
som nyttjas för uppmätning, delning, cirklars
uppritande m. m. Den vanligaste sorten utgöres
af två rätliniga och lika långa ben rörliga
kring en gemensam medelpunkt, så att de kunna
bilda hvilken vinkel som helst. Äro spetsarna
böjda inåt, kallas den krumpassare (-cirkel);
äro de böjda utåt, benämnes den fotpassare
(-cirkel). Runda pjäsers yttre diameter
uppmätes med den förra sorten, deras inre med
den senare. En mindre passare, hvars ena ben är
försedt med dragstift och utanför centrum med
ett litet handtag, kallas jungfrucirkel. Till
större cirklars uppritning användes s. k. s t
å n g p a s s a r e (-cirkel), i hvilken benen
äro skilda från hvarandra och sitta parallella i
hvardera ändan af en liten stång, längs hvilken
det ena benet är flyttbart. Jfr Må 11 verk ty g,
sp. 227 och fig. 7-13. R. N.*

Passa’rge, fioi i preussiska
reg.-omr. Königsberg, faller ut nedanför
Braunsberg i Frisches haff. Längd 120 km.

Passarge [-sa’rj], Louis, tysk skriftställare,
f. 1825 i Ostpreussen, d. 1912, 1879-89 ledamot
af oberlandesgericht i Königsberg, reste öfver
större delen af Europa och besökte flera gånger
de nordiska länderna, hvarvid han med förkärlek
satte sig in i Norges förhållanden. Bland
hans arbeten må anföras Schweden, Wisly und
KopenJiagen (1867; "Resa i Sverige 1865", 1868),
Aus balti-schen landen (1878), Drei sommer
in Noncegen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free