Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pasigrafi - Pasilali - Pasing - Pasini, Alberto - Pasiphilus. Se Busche, H. v. d. - Pasir - Pasiteles - Pasjkov, Vasilij Aleksandrovitj - Pasjkoviter - Paskievitj, Ivan Fedorovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Pasilali-PaskievitJ
176
motsvarar hvarje svenskt ord och i svenskan
bruklig relation, dels hvad hvarje siffertal
betyder på svenska. Då emellertid orden i olika
språk vanligen ej fullt täcka hvarandra till
betydelse och då relationerna mellan orden i
olika språk äro af helt olika slag, så blir en
sådan pasigrafi användbar blott för dem, som tala
språk med någorlunda likformig byggnad och blott
för meddelanden af mycket enkel form. Äfven i
detta fall förutsattes emellertid en pasigrafisk
grammatik i st. f. den skrifvandes eller läsandes
egen. En ryss t. ex., som efter sitt språks
lagar sätter objektet i negativ sats i genitiv
eller predikativet i instrumentalis, skulle
knappast genom pasigrafi kunna göra sig begriplig
för en tysk eller en finne; och en finne, som
konjugerar negationen, skulle äfven i pasigrafi
bli främmande för en västeuropé. I regel äro de
pasigrafiske språklärarna alltför beroende af
sina modersmål (så att t. ex. tysken Bachmeier
har fyra kasus, serben Paié naturligtvis sju). I
allmänt bruk är emellertid ett pasigrafiskt
system i östra Asien. Den kinesiska skriften, som
kan läsas icke blott af kinesisktalande, hvilka
till följd af djupt gående dialektsplittring
eljest ej förstå hvarandra, utan äfven af
grannfolk med nära besläktade språk eller kultur
(i Kochinkina, Tonkin, Japan), är pasigrafi. -
Några pasigrafer, t. ex. Wilkins och Berger,
ha kombinerat sin teckenskrift med konstgjorda
talbara universalspråk, så att deras skrift
skall kunna läsas antingen på universalspråket
eller på den läsandes modersmål.
Till ett annat slags pasigrafi höra de i
matematik, kemi, lingvistik och andra vetenskaper
brukliga skriftecknen. En sats sådan som
(a + &)2 = a2 + 2ab + 62 eller sin 2A = 2sin A
. cos A
läser hvar och en på sitt eget språk. Af
pasigrafisk natur äro sålunda bl. a. äfven våra
siffror. Sådana vetenskapliga pasigrafier, som
stanna inom en viss idékrets och efter hand
utveckla sig i mån af behofvet, ha visat sig
synnerligen ändamålsenliga och ha i hög grad
främjat det vetenskapliga arbetet. Äfven bland
affärsmän brukas för vissa ändamål (som chiffer,
för telegrafi) pasigrafiska system med ett
inskränkt ordförråd. - Om pasigrafi se Tegnér,
"Universalskrift" (i "Svensk tidskr.", 1876).
Lll.
Pasilall (af grek. pasi, för alla, och laléi’n,
tala), ett för alla folk gemensamt världsspråk.
Pasing, stad i bajerska reg.-omr. Oberbayern,
vid Würm, 9 km. v. om München. 9,413
inv. (1910). Gymnasium, lärarseminarium,
nunnekloster, pappersfabrik.
J. F. N.
Pasini, A l be r to, italiensk målare, f. 1826,
i Busseto, nära Parma, d. 1899, studerade först
litografi, sedan måleri i Paris för Isabey och
Th. Rousseau och förblef länge bosatt i Paris,
då han ej var på resor i Turkiet, Mindre Asien,
Persien, Arabien. Han målade genrebilder,
landskap och arkitektur från dessa länder,
små taflor, som visa skarp iakttagelse af typer
likaväl som af naturens karaktär och ej minst
ett individuellt studium af österlandets luft,
af färgernas spel i sol och i skugga. Utförandet
är bredt och spirituellt. Man har nämnt
P. som efterföljare både till Frcmen-tin och
till Fortuny. Han bevarade dock alltid sin
själfständighet. Typiska för hans förfinade,
subtila konst äro Karavan i öknen (Florens,
accade-mia), Rast vid moskén, Promenad i harems
trädgårdar, Schahen af Persien beser sitt
land, Tempelruiner (galleriet i Parma), Sinai,
Solnedgång på Nilen (Turins museum) Det moderna
galleriet i Rom eger flera af P:s orientaliska
motiv; tre dylika finnas i Luxembourgmuseet
i Paris. P:s själj-porträtt finnes i
Uffizigalleriet. Han målade äfven i akvarell
och utförde litografier. G-g M.
Pasi’philus. Se Busche, H. v. d.
Pasir. 1. Tributpliktigt landskap, som sedan 1905
utgör en afdelning i nederländska residentska-pet
Syd- och Öst-Borneo. 48,000 inv. (1895). -
2. Hufvudstad i P. l, belägen vid floden af
samma namn.
Pasi’teles (grek. JUaoLTs^g), grekisk bildhuggare
från södra Italien (Magna Græcia) i senare
hälften af sista århundradet f. Kr. Han arbetade
för Pompejus och Augustus och var berömd för
sin mångfaldiga teknik i kryselefantin (guld
och elfenben), silfver, brons och marmor samt
äfven för den vikt han lade på det noggranna
utförandet af lermo-dellen.
Pasjko’v, Yasilij Aleksandrovitj, rysk
religionslärare, d. 1902 i Paris, bildade en
frireligiös förening för främjande af andlig
och sedlig läsning, Obstjestvo poostjrenija
duchovno-nravst-vennago tjtenija 1876,
som utgaf mer än 200 religiösa småskrifter
i många upplagor, dels gratis, dels för
en spottstyfver. Innehållet utgjordes af
bibelförklaringar och samtal rörande sedlighet
och tro. 1877 förbjöds P. att hålla religiösa
sammankomster, och 1878 fick han varning af
den heliga synoden. Efter att någon tid ha
verkat på ryska landsbygden återvände han 1883
till Petersburg, men polisen hindrade hans
offentliga uppträdande, och hans anhängare,
pasjkovtserna, mest bestående af baptister,
stundister och molokaner (se d. o.), skingrades
eller ställdes under polisuppsikt. Själf flyttade
P. till utlandet. Kärnpunkten i P:s läror är,
att människan efter syndafallet omöjligt kan
upprättas genom goda gärningar, utan endast
genom tron på den korsfäste Kristus finna
frälsning. Dessutom förnekade han sakramenten
och bekämpade all helgondyrkan. Denna hälft
evangeliska sekt fanns ännu på 1890-talet i
flera ryska guvernement, där den utsattes för
många förföljelser från myndigheternas sida.
A-d J.
Pasjko’vtser, rysk sekt. Se P a s j k o v.
Paskie’vitj, Ivan Fedorovitj, grefve af Erivan
(P. E r i-vanskij), furste af Warschau, rysk
fältmarskalk, f. 19 maj 1782 i Poltava, d. l
febr. 1856, blef 1800 officer vid l :a ryska
fotgardesregementet, steg 1811 under kriget
med turkarna till generalmajor, kämpade med
utmärkelse mot Napoleon I 1812-14, utnämndes
till generallöjtnant (1813), men skapade sig
ett namn egentligen under de följande krigen
mot Persien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
