Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris - Paris - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vieux papiers" (4 serier, 1900–10; "Bilder från
revolutionen; gamla byggnader och gamla papper",
1909–12), Ch. Simond, "La vie parisienne"
(2 bd, 1900–01), A. Christian, "Études sur le
P. d’autrefois" (4 bd, 1904–05), E. A. Marescot
du Thilleul, "L’assistance publique de P." (2 bd,
1904), E. Feugère, "L’octroi de P." (s. å.),
L. de Lanzac de Laborie, "P. sous Napoleon"
(6 bd, 1905–11), H. Bazin, "Les monuments de
P." (1905), Savigny de Montcorps, "Petits
métiers et cris de P." (s. å.), Du Camp,
"P., ses organes, ses fonctions et sa vie"
(9:e uppl., 6 bd, s. å.), G. Cain, "Coins de
P." (1905; ny uppl. 1909), "Promenades dans
P." (1906), "Anciens théâtres de P." (s. å.),
"Nouvelles promenades dans P." (1908), "À travers
P." (s. å.), "Environs de P." (1911) och "Le
long des rues" (1912), Ph. Dufour, "P." (1912),
R. Facque, "Les halles et marchés alimentaires
de P." (s. å.), och Jean-Bernard, "La vie
de P. 1911" (s. å.). Bland arbeten om P. på
svenska märkas R. Kauffmann, "Från ’verldens
hufvudstad’" (1887), "P. under Eiffeltornet"
(1889), H. Cavling, "P., världens hufvudstad"
(sv. öfv., 1900), V. Legran, "P. förr och nu"
(1909) och "I P. och utanför" (1910).
Paris [pä’ris]. 1. Stad i prov. Ontario
i Dominion of Canada, vid Grand river,
ett tillflöde till Eriesjön. 3,229
inv. (1901). Mineralkällor. - 2. Stad i
nordamerikanska staten Illinois, nära dess
östra gräns. 7,664 inv. (1910). Handel med
landt-mannaprodukter. - 3. Stad i staten
Kentucky, vid ett tillflöde till Wabash. 5,859
inv. (1910). Visky-brännerier. - 4. Stad i
staten Texas. 11,269 inv. (1910). Tobaks-och
bomullsindustri, l-4. J-F.N.
Pa’ris (grek. Ildoi?}, grek. myt., son till
konung Priamos i Tröja och hans gemål Hekabe
(Hecuba), blef strax efter sin födelse utsatt
på berget Ida med
sök i Tröja blef han genom en tillfällighet
igenkänd och återupptagen af sina
föräldrar. Själf utmärkt genom en ovanlig
skönhet, valdes P. till skiljedomare i den
bekanta skönhetstäflan mellan de tre gudinnorna
Hera, Athena och Afrodite (jfr E r i s och
P e l e u s) och gaf skönhetens pris åt den
sistnämnda. Till gengäld erhöll han hennes
löfte att till maka få den skönaste bland
kvinnor. Detta löfte infriades sålunda, att
P. med Afrodites bistånd bortförde den sköna
Helena, som var förmäld med konung Menelaos
i Sparta, i hvars hus han rönt ett gästfritt
mottagande. Däraf framkallades Trojanska kriget
(se d. o.), då Greklands furstar sam-manslöto sig
för att under ledning af Agamemnon, Menelaos’
broder, hämnas det begångna illdådet. Under
kriget visade P. sig vara en god bågskytt,
och med Apollons hjälp tillfogade han med sin
pil Akilles det dödande såret. Af trojanerna
var han hatad som krigets upphofsman. För
öfrigt skildras han af Homeros som visserligen
kunnig i krigets värf, men feg, vankelmodig och
veklig. I en tvekamp, som anordnades mellan honom
och Menelaos för att därigenom afgöra kriget,
gjorde han en synnerligen slät figur och skulle
ha blifvit dödad af Menelaos, om icke gudinnan
Afrodite skyndat till hans hjälp. Enligt yngre
sagor blef han kort före Tröjas intagande af
Filoktetes sårad med en förgiftad pil och sökte
i sin nöd hjälp hos sin första maka, Oinone,
en dotter af flodguden Kebren, hvilken egde en
underbar läkedomsförmåga. Men förtörnad öfver
hans trolöshet, vägrade hon hjälpa honom, och
P. dog af sitt sår. I den bildande konsten brukar
P. framställas som en skön ung man i frygisk
klädedräkt (jfr Frygisk mössa och fig. däri).
A. M. A.
P :s skiljedom var ett af antikens
konstnärer omhuldadt ämne, ofta framställdt
som vasmålning
Paris’ skiljedom, efter en helleiiisk vasmåliiing
(se texten).
anledning af en spådom, att han skulle bringa
för-därf öfver sitt fosterland, men påträffades
och uppfostrades af herdar, åt hvilkas yrke
han såsom uppvuxen egnade si». Den tapperhet,
hvarmed han vid åtskilliga tillfällen försvarade
hjordarna och sina kamrater, skall ha förvärfvat
honom binamnet Alexandros ("mannavärjaren"). Vid
ett be-
(se fig.), relief, "pompejansk" väggmålning
o. s. v. Å vidstående fig. synas P. sittande
i palatset (ej som vanligare på berget Ida)
och Hermes som gudarnas sändebud förande fram
gudinnorna, hvilkas attribut (Afrodites erot,
Athenas hjälm och Heras lejon) häntyda på de
löften (om resp. kärlekslycka, seger i strid,
herravälde), som de en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
