Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koncessionerade, men endast 67,25 km. trafikerade,
och s. å. befordrades 305,4 mill. pers. (1912:
310,8 mill.), hvaraf framgår, att detta är det
allra viktigaste transportmedlet inom P. (Se
vidare Elektriska banor, sp. 239.) Järnvägarna
till P. egas af 4 stora bolag (se Frankrike,
sp. 1121), som i staden ha 10 stora stationer
(gares). Nordbanbolagets hufvudstation är Gare
du Nord nära Boul. de Magenta för tåg från
och till England, Belgien, norra Tyskland;
Östbanbolaget eger Gare de l’Est, strax
s. ö. om den förra, med järnvägsförbindelse
med södra Tyskland, Schweiz–Wien, och
Gare de Vincennes vid Bastiljplatsen;
Orléansbanbolaget har tre bangårdar: Gare du
Quai d’Orsay och Gare du Quai d’Austerlitz,
båda för tåg till och från Orléans, Tours,
Bordeaux, Spanien, samt Gare du Luxembourg,
nära Luxembourg-trädgården för linjerna till
Sceaux och Limours. Medelhafsbanbolaget har
Gare de Lyon vid Boulevard Diderot, strax ö. om
Seine, för tågförbindelse med Lyon–Marseille
(sign. P.–L.–M.), Italien, Schweiz. Det förra
västbanbolagets järnvägar, som 1909 köptes af
staten och nu kallas Ouest-État, ha 3 stationer:
Gare Saint-Lazare, på högra sidan om Seine,
för tåg till banlieuen och Normandie, Gare
Montparnasse l. de l’État, på vänstra sidan,
för tåg till Versailles och Bretagne, samt Gare
des Invalides, vid Seine nedanför Esplanade
des Invalides, för tåg till Versailles, Sèvres,
Chartres, Brest. 1912 anlände med järnvägarna
till P. 101,13 mill. resande och afreste
därifrån 103,96. – Genom Seine står P. i segelbar
förbindelse med södra delen af Seine-bäckenet
äfvensom med hafvet, ehuru blott för mindre
fartyg. Då Marne utfaller i Seine strax ofvan
P. och Oise nedanför staden, öka dessa floder
P:s seglationsområde. Genom Ourcq-kanalen
(108 km.) från Port-aux-Perches vid den förra
floden, Canal S:t Denis (7 km.), som leder
direkt till La Briche vid Seine, nedanför S:t
Denis, har man underlättat trafiken. Båda dessa
kanaler utmynna i en bassäng i stadsdelen
La Villette och fortsätta genom Canal de
Saint Martin åt s. ö. ända till Boulevard
Rich. Lenoir. Trafiken på dessa vattenvägar är
icke obetydlig. 1911 fraktades på dem nära 4
mill. ton varor, hvaraf i riktning nedåt 1,3 och
uppåt 2,7 samt på Seine 4,64 mill. ton nedför och
5,8 mill. ton uppför. Antalet lastade farkoster
i kanalerna var 27,370; i Seine gingo 19,955
nedför och 23,833 uppför floden. Genom dessa
sina vattenvägar är P. den tredje i ordningen
af Frankrikes hamnar. Sedan många år umgås
man med planen att fördjupa Seine, så att
oceanfartyg skola kunna gå upp till P.
Industri och handel. Alla industriens grenar äro
representerade i P. De största etablissemangen
utgöra maskin- och reparationsverkstäderna för
järnvägarna jämte privata dylika, gjuterier
och sockerraffinaderier. Statsverkstäder
äro tobaksfabrikerna Gros Caillou (2,200
arb.) och Reuilly (1,000 arb.), och den
vid Issy-les-Moulineaux (1,200 arb.),
statstryckeriet (1,200 arb.), myntet,
den berömda gobelängfabriken Les Gobelins
(se Gobelängtapeter) samt porslinsfabriken i
Sèvres. Parisindustrien karakteriseras emellertid
hufvudsakligen genom de små verkstäderna och
en vidtgående arbetsspecialisering. 1906 var
antalet etablissemang med minst en arbetare
113,426; de flesta af dem egna sig åt
tillverkningen af den mängd
galanterivaror, som gå under namnet "articles
de Paris" (se sp. 70), i hvilken industrigren
parisarna äro synnerligen utmärkta, vare sig
man ser på det billiga priset eller smaken och
fulländningen i arbetet. De fabriksgrenar,
som ha de flesta arbetarna, voro (1906)
tillverkning af kläder (290,340), järn- och
stålfabriker (114,536), bearbetning af trä
(66,872), stenhuggerier (62,961), beredning
af hudar och skinn (42,835), af födoämnen
(38,361), bearbetning af ädla metaller (20,137),
pappersfabriker (16,384), kemiska fabriker
(13,154). En större omfattning har vidare
tillverkningen af optiska, kirurgiska, musik-
o. a. instrument, vagnar, jaktvapen, konstgjorda
blommor, parfymer, handskar och modevaror
af alla slag. En mängd af dessa "parisvaror"
tillverkas helt eller delvis utanför P. efter
modeller och mönster från industriidkarna i
staden, hvilka sedan sammansätta varorna eller
ge dem den sista förfiningen. På detta sätt
står industrien i hela departementet Seine i
tjänst hos industriidkarna i Paris. Synnerligen
storartad är slutligen boktryckeriindustrien
(38,358 arb. 1906), ty P. är kanske mer än någon
annan hufvudstad centrum för landets litterära
verksamhet. – P. är Frankrikes förnämsta
handelsstad. På penningmarknaden öfverträffas
det i Europa endast af London; antalet kontor
på detta område (banker, bankirer, assuranser
etc.) öfverstiger 2,000. Dess sammanlagda
export och import steg 1911 till öfver 1,535
mill. frcs. En ansenlig del af Frankrikes export
går öfver P. (i sht vinexporten). Utmärkande
för P. äro de världsbekanta stora magasinen
(Bon Marché, Louvre, Printemps etc.). –
Försäljningen af lifsförnödenheter är till
stor del koncentrerad i Halles centrales ("P:s
mage"), höger om Seine, nära Boul. Sébastopol,
10 paviljonger af järn och glas, skilda medelst
öfvertäckta gator. Strax v. om dem ligger den
gamla Halle au blé, sedan 1889 handelsbörs,
en ofantlig rotunda, och öster ut från "Halles
centrales" låg förr en annan stor saluplats,
Marché du Temple (nu bostadskvarter), uppförd på
den plats, där Tour du Temple (Tempeltornet,
se d. o.) stod. På andra sidan Seine,
n. v. om Jardin des plantes, ligger Halle aux
vins. Lefvande kreatur torgföras i kreaturshallen
i La Villette, och nära därintill, på andra
sidan Ourcq-kanalen, ligga de största slakthusen
(där 1911 slaktades 213,763 vuxna nötkreatur,
235,800 kalfvar, 1,599,100 får och 283,600
svin); mindre slakthus ligga på vänstra sidan
om Seine vid Vaugirard (resp. 51,500, 59,000,
328,500 och 171,100) och ett slakthus för hästar,
åsnor och mulor (62,400 djur). Mer än 30,000
etablissemang äro vin- och spritaffärer, kaféer,
restauranger, hotell o. d., sysselsättande
omkr. 100,000 pers.
Undervisningsväsendet. Detta
är ordnadt såsom i det öfriga Frankrike (se
d. o., sp. 1122 ff.). 1911–12 funnos 178 écoles
maternelles publiques (småbarnsskolor utan
religionsundervisning) med 54,251 barn och 17
écoles maternelles privées med 1,439 barn samt
13 sådana skolor, som förestodos af munkar eller
nunnor (congréganistes) med 2,496 barn. I dessa
enskilda skolor undervisas äfven i religion. Af
écoles primaires publiques funnos 202 för gossar
med 90,160 lärj. och 210 för flickor med 88,682
lärj., dessutom enskilda (écoles primaires
privées), dels lekmannaskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
