Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 77-78 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att deltaga i öfverläggningar och beslut
tillkommer förutom svenske ministern i Frankrike
äfvensom öfriga vid svenska beskickningen
anställda tjänstemän och pastorn i församlingen
enhvar af församlingens svenska medlemmar, som
uppnått myndig ålder, åtnjuter medborgerligt
förtroende, sedan minst 3 månader varit i
församlingen inskrifven, i årsafgift till kyrkan
erlägger minst 10 frcs samt,

Fig. 42. Grupp af svenska skolans i Paris lärjungar och föreståndarinna.

hvad angår man eller ogift kvinna, råder
öfver sig och sitt gods. (Om fastställelse af
benämningarna svenska Sofiakyrkan och svenska
Sofiaförsamlingen i Paris har svenska kyrkorådet
i Paris på försommaren 1914 ingått med anhållan
till K. M:t.) – Under tiden 1626–1806 fanns
i P. en svensk ambassadkyrka, "den franska
lutheranismens moderkyrka", under mer än 150 år
det enda ställe i Paris, där en evangelisk präst
fick höja sin stämma. – Sverige har i P. äfven
ett legationshotell (fig. 31), beläget vid Avenue
Marceau (n:r 58; se kartan öfver inre staden,
kvadraten A 2), och svenskar i P. sedan 1891 ett
svenskt (före 1905 svensk-norskt) sällskap, som
räknar omkr. 100 medlemmar och har sina lokaler
vid Rue de la Chaussée d’Antin (n:r 58 bis;
se samma karta, kvadraten D 1).

P. är synnerligen rikt på monument (öfver
150), resta till åminnelse af författare,
konstnärer, historiska personer och tilldragelser
o. s. v. Flera af dessa monument ha omnämnts
här ofvan; några äro afbildade å pl. VIII,
fig. 38–41.

Teatrar. Af de många byggnader i P., som äro
egnade åt scenisk konst o. d., är endast en
verkligt arkitektoniskt framstående, nämligen
Grand Opéra l. Académie nationale de musique,
på högra flodstranden, P:s största teater, till
hvilken hela Europa skattat med material. Den
byggdes för en kostnad af omkr. 30 mill. frcs
1861–74 efter ritning af J. L. Ch. Garnier (se
denne och pl. XIX till art. Byggnadskonsten
samt fig. 32) och har sittplatser för 2,158
pers. Operan har ett årligt understöd af 800,000
frcs. Den komiska operan har egen lokal,
Opéra-comique (se d. o.), vid Boulevard des
Italiens; denna förstördes genom
en fasansfull eldsvåda 25 maj 1887, men
återuppbyggdes 1893–98 efter ritningar af
Louis Bernier. Denna opera har ett årligt
understöd af 300,000 frcs. Théâtre français och
Odéon (se dessa ord med fig.), som inneha den
förnämsta rangen bland talscenerna, framställa
på ett mönstergillt sätt såväl klassiska dramer
(Corneille, Racine, Molière, Voltaire etc.) som
moderna högre skådespel. Den förstnämnda
grundlades 1600; den nuv. byggnaden, i sydvästra
delen af Palais-Royal, byggdes 1786–90. Den
har 240,000 frcs i årligt statsunderstöd, Odéon
100,000. Théâtre des Champs-Élysées öppnades
1913 vid Avenue Montaigne och ger både operor
och skådespel. Den är präktigt utstyrd. –
Af öfriga teatrar må nämnas: Gymnase och
Vaudeville (komedier), Variétés (komedier,
revyer, operetter), Théâtre Sarah-Bernhardt
och Th. Réjane (komedier, dramer), Ambigu
(dramer och melodramer), Folies dramatiques
(vådeviller), Bouffes parisiens (komedier),
Châtelet, Gaîté, Porte-Saint-Martin, Apollo,
Renaissance, Déjazet o. s. v.
Cirkusföreställningar gifvas i fyra
cirkusar (bl. a. Nouveau cirque och Cirque
Médrano). Konserter gifvas med framstående
orkestrar i Conservatoire de musique,
i Châtelet-teatern (Concerts Colonne),
i Gaveau-salen (Concerts Lamoureux) och
i Marigny-teatern (Concerts Sechiari),
kammarmusikkonserter, i Érard-, Pleyel-, och
Gaveau-salarna, kyrkomusikkonserter i Madeleine-,
S:t Roch-, Notre Dame-, S:t Sulpice- och
Trinitékyrkorna m. m. Under sommaren ges dessutom
konserter i fria luften i Champs-Élysées, Jardin
d’acclimatation o. a.,hvarjämte militärorkestrar
spela i Tuileries-, Palais-Royal- och
Luxembourgträdgårdarna, i Parc Monceau, i Parc
Buttes-Chaumont m. fl.

Befolkning. P:s folkmängd beräknas ha utgjort
år 1292: 256,000, 1553: 260,000, 1680:
500,000, 1784: 660,000, 1800 (vid den första
folkräkningen) 547,756, 1831: 785,862, 1851:
1,053,262, 1891: 2,447,957, 1901: 2,714,068,
1906: 2,763,393 och 1911: 2,888,110 pers.;
därtill kommo (1911) i P:s s. k. banlieue
(d. v. s. den återstående delen af dep. Seine)
1,265,932 inv. Liksom i andra storstäder ökas
folkmängden mycket hastigare i utkanterna och den
närmaste omgifningen än i de centrala delarna;
sålunda 1906–11 med 45,1 pro mille i staden,
men med 166,2 pro mille i banlieuen. Ökningen
beror mestadels på inflyttningar. Knappt 40
proc. af Seinedepartementets invånare voro
(1906) födda inom departementet, och knappt
en tredjedel af P:s folkmängd var född inom
staden. 1911 bodde i P. 158,205 utlänningar
utom de naturaliserade. 1906, då deras antal
var 170,000, funnos där 33,308 belgare (och
luxemburgare), 26,799 italienare, 25,831
tyskar, 19,405 schweizare, 17,923 ryssar,
11,287 engelsmän,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>