- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
23-24

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parafras - Parafyser - Paraganglier - Paragenesis - Paraglobulin - Pragoge - Paragogiska vokaler. Se Hebreiska språket och litteraturen och Paragoge - Paragon - Paragonit - Paragraf - Paragrafi - Paradigm - Paragräs. Se Beklädnadsväxter - Paragua - Paraguana - Paraguari - Paraguassú - Paraguay - Paraguay

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

parafras ett tonstycke, som i varierande omskrifning
och med utsmyckande tillsatser återger ett
främmande tema. – Parafrasera, omskrifva,
verkställa en parafras. Jfr Perifras.

Parafyser (af grek. para′, bredvid, och fy′sis,
alstring), Safttrådar, bot., hårbildningar hos
mossorna, sittande mellan könsorganen; encelliga
eller flercelliga hyfgrenar, sittande mellan
basidierna eller asci i basidiomyceternas, askomyceternas
och lafvarnas hymenier; liknande bildningar
hos brunalger (t. ex. Laminaria och Fucus) sittande
jämte sporangierna eller könsorganen.
Parafyserna ha delvis till uppgift att skydda
reproduktionsorganen mot intorkning.
G. L–m.

Paraganglier (af grek. para′, bredvid, och
ganglion, se d. o.), med., synnerligen viktiga körtlar
för inre sekretion, hvilka utvecklats i nära
anslutning till de sympatiska gränssträngarnas ganglier
och därför uppträda antingen i eller på
platsen för dessa senare. Deras körtelceller förete
en viss affinitet till kromsyra och dess salter och
kallas därför kromaffina (eller phäokroma) celler.
Bi-njurens märg utgör ett paraganglion.
E. Hgn.

Paragenesis (grek., af para′, bredvid, och
ge′nesis, uppkomst), miner., det sätt, på hvilket
mineral förekomma tillsammans med hvarandra och
som ofta tillåter slutsatser om deras relativa ålder.
I en bergart äro de idiomorfa kristallindividerna
de äldsta; de omslutas ofta delvis eller h. o. h.
af senare utskilda. Om alla mineralarterna i en
bergart visa samma utbildningsgrad, anses de vara
samtidigt utskilda (samtidig paragenesis). Ofta
visar också öfverensstämmelse i kemisk sammansättning
på en samtidig paragenesis, och ur en sådan
kunna slutsatser af praktiskt värde dragas angående
förekomsten af malmgångar. Så t. ex. tyder
förekomsten af fluorit, topas och turmalin ofta på
närvaron af tennmalmgångar o. s. v.
A. Hng.

Paraglobulin, kem., detsamma som
serumglobulin (se d. o.).

Paragoge (af grek. para′, bredvid, utom, och
a′gein, föra), gramm., betecknade hos forntida
grekiska grammatiker nya ords bildande eller härledande
från äldre stamord. I senare tiders
grammatiska språkbruk betecknar man stundom därmed
en ordförlängning, som icke är att räkna som
böjningsform och icke heller, liksom härledningen,
medför någon förändring i betydelsen, t. ex.
straxt, medelst (i st. f. strax, medels) och, i
medeltidssvenskan, flerin (i st. f. fleri, flera). – Adj.
Paragogisk.
A. M. A.*

Paragogiska vokaler, gramm. Se Hebreiska
språket och litteraturen
, sp. 165, och
Paragoge.

Paragon (sp., af prep. para′ och con, i
jämförelse med), mönster; det vackraste och yppersta
i sin art; ett slags svart marmor, i hvilken under
antiken de egyptiska sfinxerna och andra djurstatyer
höggos; pärla af ovanlig storlek, större än
en hasselnöt; stor diamant; i några länder namn
på en större boktryckarstil.

Paragonit, miner., natronglimmer af
sammansättningen H2 Na Al3 Si3 O12; derb, i finfjälliga eller
täta massor. Fjällen visa ungefär samma
fysikaliska egenskaper som muskoviten. Paragonit bildar
matrix för väl utbildade pelarformiga kristaller
af cyanit och staurolit, funna vid Faido i kantonen
Ticino och på Syra.
A. Hng.

Paragraf (grek. paragrafē, i brädden skrifvet
tecken), numrerad mindre afdelning af en skrift,
en lag, ett kapitel, ett dokument e. d. Tecknet
för en sådan afdelning är §, som ursprungligen är
ett S (begynnelsebokstafven i lat. sectio, afdelning).

Paragrafi (af grek. para′, bredvid, och gra′fein,
skrifva), med., en ofullständig form af agrafi (se
d. o.), då man skrifver ett annat ord än det
afsedda.

Paragram (af grek. para′, bredvid, och gra′mma,
bokstaf), tillsats, inflickning i en skrift; bokstafs- eller
sifferförändring; förfalskning i en skrift.

Paragräs (Piassave). Se Beklädnadsväxter,
sp. 1239.

Paragua [-ra′gωa]. 1. Ö. Se Palavan. –
2. Flod. Se Caroni.

Paraguana [-gωa′na], en nästan rund halfö (65
km. lång, 45 km. bred) på norra kusten af
Venezuela, genom ett 4–5 km. bredt näs (Istmo
de Medanos) förenad med fastlandet. P., som i
ö. begränsar Maracaibogolfen, är af vulkaniskt
ursprung och når i Cerro de Santa Ana 700 m.
J. F. N.

Paraguari [-gωa′ri], departementshufvudstad i
Paraguay, vid järnvägen Asunción–Pirapó. 10,000
inv. (1910). Tobaks- och fruktodling, boskapsskötsel.
J. F. N.

Paraguassú [-gωaso′], flod i brasilianska staten
Bahia, upprinner på Serra do Espinhaço och faller
ut i Bahia de Todos os Santos. Omkr. 400
km.
J. F. N.

Paraguay [-gωai′], Paranás största biflod, i
Syd-Amerika, kan på grund af sin större vattenmassa
och sin med nedre Paraná motsvarande riktning
betraktas som den egentliga hufvudströmmen.
Floden har sina källor i brasilianska
prov. Matto Grosso i närheten af Diamantino på
den 350 m. höga vattendelaren mot Tapajoz (omkr.
14° s. br.). Härifrån flyter den strax i början
vattenrika floden mot s. genom en stor slätt,
hvarunder den från de omgifvande bergen mottager en
stor mängd tillflöden. Under regntiden (jan.–mars)
öfversvämmas slätten fullständigt och bildar
det stora Xarayesträsket, som sträcker sig ända
till 18° s. br. Därefter har P. merendels höga
och torra stränder. Mellan 20° och 22° s. br.
bildar P. gräns mellan Brasilien och Bolivia, flyter
därefter till Asunción genom republiken Paraguay
och sedan på gränsen mellan Paraguay och Argentina
samt förenar sig vid Paraguays sydvästra gräns
med Paraná, 25 km. ofvanför Corrientes. Dess största
bifloder äro från h. Jaurú, Pilcomayo och Vermejo,
från v. São Lourenço, Taquary och Mondego.
Genom sina många krökningar har floden en längd
af 2,200 km., och flodområdet utgör omkr. 1,148,000
kvkm. Den är under största delen af sitt lopp
farbar, och under den gynnsamma årstiden kunna
ångbåtar gå upp ända till Villa Maria (1,900 km.).
Sedan 1856 gå ångbåtar upp till Cuyabá, beläget
vid São Lourenços biflod Cuyabá.
(J. F. N.)

Paraguay [-gωai′], República del P., republik
i Syd-Amerika, mellan 21° och 27° 35′ s. br.
samt 54° 32′ och 61° 28′ v. lgd, omges i n.
och ö. af Brasilien (gräns delvis floderna Paraguay
och dess biflod Apá samt Paraná), i s. ö., s. och
v. af Argentina, mot hvilket Paraná, Paraguay och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free