- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1075-1076

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ostronbank ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1075

Ostrowski-Ostskatten

1076

efter staden Ostrovo, s. ö. om Monastir, 528
m. ö. h. 74 kvkm., med ett djup af intill 62 m. Sjön,
som omges af kala kalkberg, har underjordiskt
aflopp genom Nissia till Jenidze-sjön och Värdar
och har mycket skiftande vattenstånd, i hvars
växlingar den 46 m. högre belägna, 10,5 kvkm. stora
P e-terskosjön deltar. 1899 påträffades vid dess
norra ända 70 förhistoriska grafvar från den sista
delen af bronsåldern och början af järnåldern.
J. F- N.

OstrVwski, polsk adelssläkt, känd i sitt fäderneslands
historia redan genom Christinus 0., som var kastellan
i Krakau och 1410 en af Jagellos höfdingar i slaget
vid Tannenberg. 1. Tomasz 0., grefve, statsman,
f. 1739, d. 1817, utförde flera diplomatiska
beskickningar och blef efter antagandet af 1791 års
konstitution finansminister. Utan framgång bemödade
han sig att förmå konung Stanislaus Poniatowski till
motstånd mot Rysslands själftagna förmynderskap
och blef genom riksdagen i Grodno 1793 aflägsnad
från ämbeten och inflytande. Efter Polens skenbara
återupprättande 1807 blef han landtdagsmarskalk och
president i senaten. - 2. Antoni 0., grefve, den
föregåendes son, f. 27 maj 1782 i Warschau, d. 1847 i
Paris, inträdde i fransk krigstjänst under Napoleons
fälttåg mot Ryssland 1806 och hade under 1809 års
krig med Österrike plats i hertig-dömet Warschaus
provisoriska regering. 1813 följde han Napoleon och
blef de allierades fånge vid Leipzig. Efter faderns
död (1817) blef 0. president i polska senaten och
samlade en fast opposition mot storfurst Konstantins
despotism. Han utsågs vid början af 1830 års polska
resning till öfverbefälhafvare för nationalgardet i
Warschau och vardt äfven vojvod där, men utträdde
ur de ledande männens antal, då Krukowiecki kom
till makten. Efter dennes kapitulation i Warschau (7
sept. 1831) förkunnade 0. som senatspresident dennes
afsättning, följde den öfverblifna polska hären till
Modlin och affattade vid öfverskridandet af preussiska
gränsen (4 okt. s. å.) ett bekant manifest till
Europas furstar och folk. 0:s son, Chrystyan Josef
0., d. 1873 i Paris, skref bl. a. Nuits d9exil (1835)
och Lettres slaves (1858). - 3. Wladislaw Tomasz 0.,
grefve, den föregåendes broder, f. 1790 i Warschau,
d. 1869 i Krakau, deltog med utmärkelse i Napoleon
I:s ryska fälttåg 1812, spelade under förberedelserna
till 1830-31 års revolution en viktig roll som en af
det s. k. konstitutionella partiets chefer och verkade
under själfva revolutionsåret dels i styrelsen, dels
som president i deputeradekammaren. Efter resningens
slut arresterades han på galiziskt område, hölls i
flera år internerad i Graz och uppehöll sig därefter
i Frankrike, tills han 1862 återvände till Polen.
1-3. G. V. G.*

OstroVskij, Aleksandr Nikolajevitj, rysk dramatisk
författare, f. 1823 i Moskva, d. 1886, måste
på grund af konflikt med en lärare afbryta
universitetsstudierna och tog anställning vid
handelsdomstolen i Moskva, hvarigenom han fick en
inblick i köpmannavärlden. 1847 begynte han sin
epokgörande dramatiska verksamhet med det sceniska
utkastet Kartina semejnago stjastia (En bild af
familjelycka), och 1850 trycktes i "Moskvitianin"
komedien Bankrot eller Svoi ljudi

sotjtemsia (Oss vänner emellan), som dock väckte så
mycken harm bland köpmännen, att 0. afskedades från
sin plats, och stycket blef ej speladt förr än tio
år senare. Härpå följde en mängd dramer, som befäste
0:s anseende som skaparen af Rysslands borgerliga
drama och gjorde honom till Rysslands mest populäre
teaterförfattare. Stor framgång hade särskildt hans
komedier Ne v svoi sani ne sadis (1853, Skomakare blif
vid din läst), Bjednost ne porok (1854, Fattigdomen
är ingen skam), det lustiga skälmstycket Ljes (1871,
dansk öfv. "Paa herregaarden" af Thor Lange, 1904)
och det gripande familjedramat Groza (1860, Ovädret)
Hans 1857-68 skrifna historiska dramer Minin,
Dmitrij Samozvanets, Tusjino m. fl. voro däremot
mindre lyckade. Han bildade 1874 en förening af
ryska dramatiska författare och operakompositörer,
hvars förste president han var till sin död,
och intresserade sig lifligt för skådespelarnas
materiella och sociala förbättring. När ryska statens
teatermonopol upphäfdes 1881, grundlade han en rysk
nationalteater i Moskva med ett kapital af 750,000
rubel. Af Alexander III fick han 1883 en årlig
pension af 3,000 rubel, som öfvergick till hans
änka. 0:s skådespel - inalles inemot 50 stycken -
ge en utmärkt spegelbild af det borgerliga samhället
i Moskva med dess "mörkrets rike" af skälmar och
odågor och dess konflikter mellan den äldre och den
yngre generationen, och de äro tack vare den typiska
karaktärsteckningen och den utmärkta dialogen i
folklig stil allt fortfarande prydnader för den ryska
tiljan. Hans samlade verk utgåfvos först 1859 i 2
dlr (10:e uppl. i 10 dlr med biografisk inledning
af A. Nos, 1896; fransk öfv. "Chefs-d’oeuv-res
dramatiques de A. N. Ostrovsky" af Durant-Gréville,
1889). På svenska finnas "Belougins giftermål"
(1883) och utdrag ur "Den falske Dmitri" och "Vasili
Schujski" i C. M. Lindforss’ "Stycken ur Rysslands
nyaste hist. drama" (i "Finsk tidskr.", 1880).
A-d J.

Ostrukna oktaven, mus. Se Lilla oktaven och Oktav

O’strya Scop., bot., ett med Carpinus
närbesläk-tadt litet släkte af träd, hörande
till fam. Betu-laceaz. O. carpinifolia,
humlebok, i Syd-Europa och Orienten lämnar,
liksom O. virginiana i Nord-Amerika, ett
mycket hårdt virke till snickeriarbeten.
O. T. S. (G. L-m.)

Ostskatten, kam., en af de skatter, som i Härjedalen
motsvarade grundskatterna i andra landskap. Ehuru
ostskatten, sedan den förvandlats till penningar,
inräknats i mantalsräntan, har den dock karaktären af
tionde genom delningen i tre lika delar mellan kronan,
kyrkan och sockenprästen. Den kallas också af gammalt
tionde- 1. skatteost. Af ålder har den erlagts i
ost; och som regel har gällt, att den skall i värde
motsvara en dags mjölkning af all bondens mjölkande
boskap årligen om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free