Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
249
Nylanders (Alméns) reagens-Nylands län
250
.och de sista åren af sin lefnad tillbragte
han i den ödsligaste ensamhet. Hans stora och
värdefulla lafherbarium samt bibliotek tillföllo
Helsingfors’ universitets Botaniska museum enligt
en öf-verenskommelse af år 1878, då finska staten
beviljade honom en årlig lifstidspension af 1,200
frcs. - N. var den förste, som på ett konsekvent
och omfattande sätt använde mikroskopet i den
systematiska lichenologien; han var ock den, som
genomförde användningen af mikroskopiska reagens
for karakteristik af arterna. Hans system anses af
många författare som det mest naturliga. Ända in på
1880-talet var han utan gensägelse och oaktadt den
lidelsefulla hänsynslöshet, med hvilken han förde
sina vetenskapliga polemiker, erkänd som samtidens
främste lichenolog. Samling efter samling ’från alla
delar af världen sändes honom till vetenskaplig
bearbetning. En mängd afhandlingar af hans hand
är kringströdd i vetenskapliga tidskrifter . och
i lärda sällskaps publikationer, hufvudsakligen i
Frankrike och Tyskland. Särskildt inlade han förtjänst
genom utredning af de tidigare i hög grad försummade
exotiska lafvarna. Erkännande härför gaf honom 1868
Académie des sciences i Paris genom det desmaziérska
priset för hans arbeten rörande Nya Granadas och
Nya Kaledo-r.iens lafvar samt med hänsyn till hans
öfriga verksamhet. Äfven många andra vetenskapliga
utmärkelser kommo N. till del; han var led. eller
hedersled, af en mängd lärda samfund. N. trädde i
skarp opposition mot den Schwendener-Bornetska läran
om lafvarna som dubbelväsen, sammansatta af en alg
och en svamp, utan att dock lyckas gen-drifva denna
lära, men eftervärlden värderar hans klarsynta blick
i denna kardinalfråga.
2. John William N., den föregåendes brorson,
finländsk författare, f. 1869 i Ekenäs, egnade
sig sedan sitt 15:e år åt sjömansbanan och
avancerade till styrman. Sedermera deltog han 1897
i det grekisk-turkiska kriget som medlem af den
filhelleniska legionen, och det var minnen och intryck
från detsamma han meddelade i sitt första arbete:
Bland frivillige i Grekland (2 uppl. 1897). Efter
hemkomsten från kriget blef N. jordbrukare och valdes
till medlem af den stora deputation, som till tsaren
skulle of verbringa jättepetitionen med 522,000
underskrifter. Detta värf gaf upphof till N:s andra
bok, Den stora deputationen (2 uppl. 1899). Under
de följande åren inspirerades N. af sina minnen från
sjömanslifvet och utgaf Sjöfolk (I, 1901, II, 1906;
öfv. på no. och ty., III, 1912), där han visat sig
vara fin iakttagare och naiv naturkonstnär utan
affektation. 1904-05 blef han två gånger häktad
af Bobrikovs gendarmer och hölls en längre tid
internerad, lyckades senare gången förklädd undkomma
och kunde först efter den stora national-strejken
återvända till hemlandet. 1907-08 vistades han i
Italien och utgaf novellen Pojkarna på Metsola (1908;
öfv. till no., fi. och ty.). En samling skisser
och bref, Hemma och utomlands (1909), innehåller
bl. a. bilder från 1908 års stora jord-bäfning
på Sicilien, till hvilken han varit åsyna vittne.
1. F. E. 2. A. H.
Nylanders (Alméns) reagens, kem., användes .till
kvantitativ bestämning af drufsocker i vätskor,
speciellt i urin. Man framställer detta reagens genom
att lösa 4 gr. seignettesalt (se d. o.) i 100
gr. 10-procentig natronlut och digerera lösningen med
2 gr. subnitras bismuthicus (vismutsubnitrat). Sätter
man till detta reagens den drufsockerhaltiga lösningen
och kokar i 2 minuter, så inträder en reaktion af
vismut. H- E-
Nylands län (fi. Uudenmaanlääni), Finland, omfattar
landskapet Nyland (se d. o.) v. om Kymmene älf,
så när som på ett litet område, Kisko bol,
samt dessutom sydöstra hörnet (Orimattila,
Iittis och Jaala socknar) af Tavastland. Länet
gränsar i ö. till Viborgs län, i v. till Åbo och
Björneborgs, i n. till Tavastehus och i n. ö. till
S:t Michels län. Gränsen mot Åbo och Björneborgs
samt Tavastehus län följer landskapsgränsen åt, så
när som på sträckan vid Kisko kyrka. Mot Viborgs
län utgör Kymmene älf gränsflod. Länets största
sträckning är i ö.–v. mellan 26° 50’ och 22° 49’
ö. lgd fr. Greenw. samt i n.–s. mellan 59° 48’ och 61°
17’ n. br. Till areal är länet det minsta af Finlands
län, till folktäthet det första i ordningen. Arealen
utgör 11,272 kvkm. (enl. Landtmäteristyrelsens
beräkning, 11,872 enl. Strelbitskis), hvaraf 741
kvkm. vatten. 376,218 inv. (1910), hvaraf 180,458
mankön och 195,760 kvinnkön; af 362,879 i länet
s. å. vistande personer voro 212,500 finsktalande
och 148,943 svensktalande. Länets 5 städer, nämligen
residensstaden Helsingfors, Borgå, Ekenäs, Lovisa
och Hangö, hade sammanlagdt 165,949 (75,917
mank. och 90,032 kvinnk.) inv. Den brukade jorden
uppgafs 1901 till omkr. 16,7 proc. af hela arealen
utgöras af åker och till 7 proc. af äng. Återstoden
utgjordes af skogs- och impedimentsmarker. Jordegarnas
antal uppgafs samtidigt till 5,536. Af dessa
innehade 172 mindre än 2 har, 778 hade 2–50 har,
3,770 50–200 har, 698 250–1,000 har och 118 mer än
1,000 har egojord. Hela egojorden var 1,063,653
har, hvaraf 254,450 har, eller 23,9 proc., voro
odlade. Jordbruket, liksom äfven ladugårdsskötseln,
bedrifves af allmogen på sina ställen rationellt och
öfver hufvud på ett bättre sätt än i något annat af
Finlands län, på grund af föredömen från de många
adels- och herregodsen. Likväl är ännu det gamla
skiftesbruket synnerligen allmänt. Skörden 1910
beräknades till: hvete 7,058 hl., råg 392,190 hl.,
korn 47,694 hl., hafre 1,028,598 hl., blandsäd 46,154
hl., ärter 17,086 hl., potatis 645,065 hl., rofvor
och öfriga rotfrukter 528,032 hl. samt något bohvete,
äfvensom lin och hampa. Kreatursbeståndet i sept. 1910
var: hästar och föl 35,448, nötkreatur 143,143,
får 63,358, svin 44,749, getter 165. För jordbrukets
förkofran arbeta med understöd af statsmedel Nylands
och Tavastehus läns landtbrukssällskap förutom flera
andra landtbruksekonomiska inrättningar, hvilkas
verksamhet sträckte sig till äfven andra län: Nylands
läns landtbrukssällskap, flera landtbruksgillen, en å
stat anställd länsagronom, Söderkulla jordbruksskola
i Sibbo socken förutom Yestankvarns landtmannaskola i
Ingå, Agrikulturekonomiska försöksanstalten i Finland
på Ånäs invid Dickursby station, Billnäs trädskola i
Pojo, Högvalla trädgårds- och hushållsskola i Karis,
flera kreatursskötarskolor m. fl. Slöjdkunnigheten
står lågt. Bland mera kända hemslöjdsalster må
nämnas väfnader från Borgåtrakten. Däremot är
fabriksindustrien högt uppdrifven. 1911 funnos i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
