Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 819-820 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Netto - Netto, Eugen - Nettraby. Se Nättraby - Nettuno - Netze - Netzedistriktet - Netzel. 1. Johan Gustaf N. - Netzel. 2. Nils Vilhelm N. - Netschkau - Neuber [nö'j-], Friederike Karoline - Neuberg - Neuberg [nö'j-], Karl - Neubrandenburg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Netto(register)ton. Se Ton. - Nettotonkilometer. Se Kilometer. - Nettotara,
emballagets verkliga (ej blott ungefärliga, i
allmänhet antagna) vikt. - Nettovikt, en varas vikt
med frånräknande af emballagets vikt. Jfr Tara.

Netto, Eugen, tysk matematiker, f. 1846 i Halle,
sedan 1888 professor i matematik i Giessen,
har som författare sysselsatt sig hufvudsakligen
inom algebrans område. Bland hans skrifter märkas
Substitutionentheorie und ihre anwendung auf algebra
(1882), Vorlesungen über algebra (1900) och Lehrbuch
der combinatorik (1901). I. F.

Nettraby. Se Nättraby.

Nettuno [-tona], stad i italienska prov. Rom,
vid Tyrrhenska hafvet. 3,039 inv. (1901;
som kommun 5,500 inv.). N. är genom en vacker
strandväg förenadt med Porto d’Anzio och har gamla
befästningar. Artilleriskjutskola. J. F. N.

Netze (po. Note?], största tillflödet till
Oders biflod Warthe, i preussiska prov. Posen
och Brandenburg, uppstår af två källfloder:
N. och Montwey, som förena sig i den 15 km. långa
Trlongsjön. Floden flyter därefter i nordvästlig
hufvudriktning till Nakel, där den blir segelbar och
genom Brombergkanalen står i förbindelse med Weichsel,
och därifrån i västlig riktning genom det sumpiga,
men numera till största delen odlade Netzebruch samt
faller ut från högra sidan i Warthe, 8 km. ofvanför
Landsberg. Längd 440 km., flodområde nära 14,000
kvkm. Dess största bifloder äro Küddow och Drage.
(J. F. N.)

Netzedistriktet, 1772-1807 benämning på den del
af Polen, som vid landets första delning (1772)
tillföll Preussen och bildade en särskild del af
Westpreussen. 9,350 kvkm. Genom freden i Tilsit måste
Preussen afstå nästan hela området till hertigdömet
Warschau, men erhöll det tillbaka genom freden i
Wien 1815. Det är nu deladt på reg.-omr. Marienwerder
och Bromberg. J. F. N.

Netzel. 1. Johan Gustaf N., samlare, donator,
f. 1783, d. 1867 i Stockholm, studerade i Uppsala
samt blef 1811 protokollssekreterare, 1818
expeditionssekreterare och 1830 led. af Rikets
allmänna ärendens beredning. Redan tidigt gjorde
N. sig känd som konstälskare och samlare. 1812 blef
han led. af Götiska förbundet (hans brodersnamn
var "Thorgöther"); för dess konstutställning 1818
verkade han nitiskt och af gaf jämte K. G. Spens en
berättelse om densamma (tr. i "Iduna", h. 11). Hans
tafvelsamling lär varit ganska betydlig, men
han afhände sig på äldre dagar ej få af dess
bättre alster. Genom testamente erhöllo statens
konstsamlingar 20 oljefärgstaflor efter urval ur
hans efterlämnade samling, de flesta af nederländsk
skola. K. biblioteket fick enligt hans förordnande
ur hans boksamling välja 1,000 bd, bland hvilka flera
dyrbara verk förekommo.

2. Nils Vilhelm N., den föregåendes kusins
son, läkare, akademisk lärare, f. l nov. 1834 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1853, med. doktor
1865, sedan han utgifvit afh. Om de puerperala
förändringarna inom lifmodern, s. å. adjunkt, 1879
e. o. professor och var 1887-99 ord. professor i
obstetrik och gynekolog! vid Karolinska institutet. I
"Nordiskt medicinskt arkiv", "Hygiea", "Svenska
läkarsällskapets förhandlingar"
och Howitz’ "Gynekologiske meddelelser" har
N. offentliggjort många afhandlingar, i hvilka han
meddelat resultaten af sin omfattande och betydande
verksamhet som läkare och operatör. Han valdes
1904 till hedersled. af Sv. läkarsällskapet. - Hans
hustru, Laura Constance, f. Pistolekors l mars 1839 i
Rantasalmi, Finland, gift 1866, har under signaturen
Lago gjort sig känd som tonsättarinna af ett Stabat
mater., körer, visor, duetter, violin- och pianosaker
m. m. 1. -rn.« 2. R. T-dt.

Nertzschkau, stad i kretsen Zwickau, konungariket
Sachsen, vid järnvägen Leipzig-Hof. 7,565
inv. (1910). Betydande kamgarns- och bomullsväfveri,
appreturverk och färgeri samt järnindustri och
papperstillverkning. J. F. N.


Neuber [nö’j-], Friederike Karoline
("Die Neuberin"), en af de mest framstående personligheterna i
tyska teaterns historia, f. 1697 i Vogtland, d. 1760
nära Dresden, var dotter till en domstolsinspektör
Weissenborn, som behandlade henne så barbariskt,
att hon tre gånger rymde från fädernehemmet,
senaste gången 1717 i sällskap med en studerande
Neuber, som 1718 blef hennes make, sedan bägge
ingått vid en teatertrupp. 1727 utnämnd till
hofskådespelerska med egen trupp, hvars ekonomi
sköttes af hennes man, arbetade hon i Leipzig i
förening med Gottsched för tyska skådebanans höjande
och det regelrätta franska dramats införande samt
verkställde 1737 "Hanswursts" (se d. o.) högtidliga
förvisande från scenen. Efter denna tid började hon
hemsökas af motgångar och kabaler, som blefvo henne
öfvermäktiga, och hon dog fattig och öfvergifven. Hon
var i sällsynt grad utrustad med viljekraft,
mod och konstförstånd samt själf en förträfflig
skådespelerska. Biogr, af v. Reden-Esbeck (1881).
E. F-t.

Neuberg [nö’j-], kommun i Steiermark, vid
floden Mürz. 2,908 inv. (1900). Stort järnverk.
J. F. N.

Neuberg [nö’j-], Karl, tysk kemist, f. 1877 i
Hannover, studerade under E. Fischer i Berlin, blef
1900 filos. doktor och 1903 docent vid universitetet
där samt 1908 titulärprofessor. Han har publicerat
många värdefulla arbeten inom den organiska och
fysiologiska kemien, i synnerhet inom sockergruppen,
och utöfvat en omfångsrik författarverksamhet. Bland
hans böcker förtjänar särskildt hans monografi
Der harn, sowie die übrigen ausscheidungen und
körperflüssigkeiten (2 bd, 1911) att nämnas. Sedan
1906 redigerar han "Biochemische zeitschrift" i
Berlin, en bland de viktigaste tidskrifterna på den
fysiologiska kemiens område. H. E.

Neubrandenburg [nöj-], stad i Mecklenburg-Strelitz,
vid Tollense-sjön och järnvägarna emellan Stettin
och Hamburg samt Stralsund och Berlin. 12,348
inv. (1910). Storhertigligt palats, gymnasium,
realskola, två museer. Järngjuteri och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>