Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1419-1420 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muser, sångens gudinnor - Musette, mus. - Musette 1. Fransk benämning på säckpipa - Musette 2. ..pastoral dans - Museum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid berget Helikon samt de närbelägna Parnassos
och Leibethrion. Denna dyrkan stod i nära
samband med heliga källor (Aganippe och Hippokrene
vid Helikon, Kastalia vid Parnassos nära Delfoi),
som upprunno på dessa berg, och ej utan skäl har
man antagit, att sånggudinnorna urspr. äro att
betrakta som inspirerande källnymfer. Med Apollon
som sångens och skaldekonstens gud stodo
sånggudinnorna i nära förbindelse, och han brukar i
egenskap af musagetes (musernas anförare) afbildas
i fotsid dräkt skridande framåt med lyran på
armen (se afbildningen i art. Apollon, sp. 1215).
Först i den yngre grekiska konsten (efter Alexander
den stores tid) utbildades en bestämdare
karakteristik af de nio muserna medelst stående attribut
(se ofvan), som i bildverk tillades dem. Till Rom
fördes hellenistiska statyer af sånggudinnorna, och
desamma efterbildades ofta. På utmärkta
förebilder hänvisa flera i den fulltaliga samling, som
Gustaf III inköpte i Rom (se vidstående nio fig.).
På romerska sarkofager afbildades muserna ofta
i reliefgrupper, dock mestadels utan konstnärlig
finhet. – Den romerska benämningen för
sånggudinnorna var camenæ (urspr. casmenæ, af
casmen l. carmen, sång). De sammansmälte
fullständigt med de grekiska och antogo äfven deras
namn. Jfr Camenæ.
A. M. A.

Kleio. Euterpe. Thaleia. Melpomene. Terpsichore. Erato. Polymnia. Urania. Kalliope. De nio muserna, antika marmorstatyer i Nationalmuseum, Stockholm, inköpta i Rom af Gustaf III 1784.

Musette [mysä’t], mus. 1. Fransk benämning
på säckpipa (se d. o.). – 2. En urspr. för säckpipa
skrifven och därför med liggande brumbas
försedd pastoral dans i måttligt tempo och i 3/4,
2/4, 4/4 eller 6/8 takt, mycket omtyckt under
Ludvig XIV:s och Ludvig XV:s tid och äfven
förekommande i den högre konstmusiken, såsom Bachs
engelska sviter, Händels konserter samt operor af
Rameau Destouches, d’Alayrac m. fl.
1 o. 2. A. L.*

Museum, lat. (grek. museion), kallades af
forntidens romare och greker hvarje åt muserna
(”sånggudinnorna”) helgad plats. Sådana
sånggudinnornas helgedomar funnos flerstädes i
Grekland, såsom vid Helikon, Parnassos, Olympia,
Troizen, Korint och Aten, där en s. om staden
belägen höjd (Filopappos) ännu i dag stundom
kallas Museion. Till sånggudinnornas tempel och
helgade områden förlades helt naturligt täflingar i
skaldekonst, sång och andra vittra idrotter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>