Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murray, sir John - Murree, stad i Rawalpindi, Indien - Murrhinska kärl, kärl från Indien - Murrill, William Alphonso - Murrumdidgee, flod i Australien - Mursa, romersk koloni. Se Esseg - Mursalt - Murschid (Mursjid), arab., ledare - Murshidabad, Moorshedabad - Murshidabad 1. Distrikt i Indien - Murshidabad 2. Stad i M. 1. - Mursinsk, ädelstensgrufvor i ryska Perm - Mursjid. Se Murschid - Mursuk (Murzuk), hufvudstad i Fessan i Tripolis - Mursvalan, zool. Se Seglarna - Murtana, stad i Mindre Asien - Murten, stad i schweiziska Fribourg - Murtensjön, insjö i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Edinburgh samt vid andra europeiska universitet. Han
har blifvit mest känd som medlem af den stora
engelska världshafsexpeditionen med "Challenger"
(se d. o.) 1872–76. Chef för denna expeditions
vetenskapliga undersökningar efter sir Wyville
Thomsons bortgång, trädde M. i spetsen för den stab
af forskare, som bearbetat det rika materialet,
och blef utgifvare af "Reports of the scientific
results of the voyage of H. M. S. Challenger"
(1882–96). Själf har han bidragit med den allmänna
berättelsen om expeditionen samt med "Report on the
deep-sea deposits". Han tog 1910 del i ledningen af
den med fartyget "Michael Sars" företagna fysiologiska
och biologiska undersökningen i norra Atlanten. Han
har dessutom utfört ett stort antal hydrografiska
och hydrobiologiska undersökningar, särskildt sedan
1897 rörande Skottland; resultaten af de sistnämnda
äro nedlagda i "Report on the scientific results
of a bathymetrical survey of the fresh water
lochs of Scotland" (6 bd, afslutadt 1910). Han
var Storbritanniens ombud vid den internationella
hydrografisk-biologiska kongressen i Stockholm 1899
och mottog där personligen 1912 Vega-medaljen. Han
är led. bl. a. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1912).
L-e.
Murree [ma’ri], stad och sanatorium i Indien,
distriktet Rawalpindi (Punjab), 2,291 m. ö. h., nära
gränsen mot Kashmir. 1,844 inv. (1901), oberäknadt
sommargäster, som sannolikt uppgå till 10,000. Asyl
för barn af europeiska soldater i Indien. Som
officiellt sommarresidens har M. för länge sedan
ersatts af Simla.
J. F. N.
Murrhinska kärl (lat. vasa murrhina), af Plinius
och andra latinska författare omtalade, mycket
dyrbara och af kejsartidens lyxälskande romare
högeligen eftersökta kärl, dryckesbägare, skålar
o. d., som infördes till Rom från Indien. De voro
förfärdigade af murrha, ett ord af oviss betydelse,
hvilket af somliga antagits beteckna porslin, men
som med vida större sannolikhet torde ha varit någon
rikt färgskimrande fält- eller fluorspat. Plinius
berättar, att romarna i glas efterbildade dessa
murrhinska kärl.
Upk.*
Murrill [ma’ril], William Alphonso, amerikansk
mykolog, f. 13 okt. 1869 i Campbell, Virginia,
biträdande direktör för New Yorks botaniska trädgård,
grundläggare af tidskriften "Mycologia" (1909),
en fortsättning af den 1885 af W. A. Kellerman,
J. B. Ellis och B. M. Everhart uppsatta "Journal
of mycology". M. har för mykologiska studier
(speciellt af hymenomyceterna) besökt flera länder
både i Amerika och Europa (äfven Sverige) och
publicerat åtskilliga afhandlingar, bland hvilka
må nämnas The Polyporaceæ of North America.
C. Lmn.
Murrumbidgee [ma’rambidji], flod i Australien, biflod
(fr. h.) till Murray, upprinner i Maneroo-bergen i Nya
Syd-Wales, flyter först åt n., därefter åt v. genom
vidsträckta betesmarker samt förenar sig, sedan den
fr. h. mottagit den grunda Lachlan, med Murray. Längd
omkr. 2,070 km. Vid högvatten är M. segelbar för
ångbåtar till Waggawagga, tidvis till Gundagai.
J. F. N.
Mursa, romersk koloni. Se Esseg.
Mursalt (grek. afronitron, lat. aphronitrum)
benämner man vanligen de salter, som bildas på
åtskilliga stenarter i form af ett hvitt beslag eller
ett smutsigt, i fuktig luft sönderflytande
öfverdrag. Salterna uppkomma på murverk oftast
genom närvaron af ruttnande organiska ämnen,
men äfven af dåliga materialier (t. ex. sten,
som innehåller lösliga salter, eller mursand,
som är förorenad af salter) eller genom en murs
förtidiga afputsning. Mursaltet, som utgöres
af kristallisationer af salpetersyrad kalk,
svafvelsyradt eller kolsyradt natron, klornatrium,
kolsyradt kali eller klorkalium, griper vanligen
omkring sig och kan verka förstörande ej blott på
putsen, på tapeter och på andra väggbeklädnader,
utan äfven på stenen och murbruket samt orsakar
kall, unken och osund utdunstning, hvarför man
alltid bör söka förekomma dess bildande eller,
om detta ej kunnat göras, omsorgsfullt och
utan dröjsmål rengöra alla angripna ställen;
mera skadade stenar och puts böra ersättas.
L. W:son M.
Murschid (Mursjid), arab., ledare, lärare, särskildt
föreståndare för ett religiöst brödraskap i Orienten.
K. V. Z.
Murshidabad, Moorshedabad [möojidä-bä’d]. 1. Distrikt
i kejsardömet Indien, presidency division
af Bengalen, begränsadt i n. af Ganges och
genomflutet af dess mynningsarm Bhagirathi. 5,550
kvkm. 1,333,184 inv. (1901). Hufvudstad Berhampur
(24,397 inv. 1901). – 2. Stad i ofvannämnda
distrikt, på vänstra stranden af Bhagirathi. 15,186
inv. (1901), med Azimganj på andra sidan floden 28,557
inv. Liflig handel, i synnerhet med guld-, silfver-
och elfenbensartiklar, som med stor skicklighet
tillverkas i staden. M. var under 1700-talet (till
1772) Bengalens hufvudstad och är ännu säte för
den engelske pensionären navaben af M. Hans palats
(från 1837) är en ståtlig byggnad i italiensk stil.
1 o. 2. (J. F. N.)
Mursinsk, ädelstensgrufvor i ryska guv. Perm, ö. om
Ural, vid floden Neiva.
Mursjid. Se Murschid.
Mursuk (Murzuk), hufvudstad i prov. Fessan (se d. o.),
i Tripolis, i en sänka (500 m. ö. h.) vid den från
Tripolis till Sudan förande karavanvägen (25° 55’
n. br., 14° 10’ ö. lgd). Staden upptar en yta af
3 kvkm., är omgifven af höga murar, som omsluta
kasba med kaserner och moskéer. Omkr. 7,000
inv. (enl. Nachtigal), som tillhöra olika
stammar och förfärdiga lädervaror, väfnader
(bl. a. s. k. M.-mattor) samt drifva handel (äfven
slafhandel). Telegraf till Tripolis.
J. F. N.
Mursvalan, zool. Se Seglarna.
Murtana, stad i Mindre Asien. Om dess läge se Perge.
Murten [mo^-]1, fr. Morat, stad i schweiziska
kantonen Fribourg, vid östra sidan af Murtensjön,
27 km. v. om Bern. 2,290 inv. (1900). M. är omgifvet
med murar, har tillverkning af ur, cigarrer, absint
och "kirschwasser". Vid M. slogo schweizarna i grund
hertig Karl den djärfve af Burgund 22 juni 1476. En 18
m. hög marmorobelisk restes 1822 på slagfältet. 2,5
km. s. om M., och på 400:e årsdagen af segern,
22 juni 1876, firades där en allmän schweizisk
jubelfest.
(J. F. N.)
Murtensjön [mo’r-], fr. Lac de Morat, lat. Lacus
aventicensis, under medeltiden Uecht-see, insjö i
västra Schweiz, delad emellan kantonerna Vaud och
Fribourg, är 22,9 kvkm. i areal, 9,5 km. lång och 3
km. bred, högst 49 m. djup, ligger 432,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
