Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1349-1350 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munksjö, pappersbruk i Jönköpings stad - Munksjön, sjö invid Jönköping - Munkskrift, Götisk skrift - Munkstol - Munksund och Skuthamn, ångsågar i Piteå socken - Munktell, svensk släkt - Munktell 1. Johan Fredrik Muncktell - Munktell 2. Johan Teofron M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraft. Taxeringsvärdet af bolagets fastigheter i
Jönköping, Hakarps och Byarums socknar uppgick
1911 till 3,362,700 kr., hvaraf 325,000 kr. å
jordbruksfastigheter i Byarums socken.

Munksjö pappersbruk

Munksjön, sjö invid Jönköping, upptager Tabergsån och
den östligare, mindre Rocksjöns aflopp, Rocksjöån, samt har
ett kort aflopp till Vättern genom Jönköpings hamn.

Prof på munkskrift, ur den äldsta svenska handskriften af Stadslagen (senare delen af 1300-talet).

Munkskrift, Götisk skrift, det slags skrift, i hvilken
medeltida urkunder och handskrifna arbeten under
1200–1400-talen skrefvos. Den uppkom ur romarnas
skriftyper och fick under munkarnas händer,
genom intryck från den gotiska arkitekturen,
skarpt brutna, kantiga och med snirklar
utsirade former (se fig.). I begynnelsebokstäfverna
utvecklades stor fantasirikedom och färgprakt. I
sin högsta fulländning framträder munkstilen i de
senmedeltida mäss- och koralböckernas (missaler,
gradualer, antifonarier o. s. v.) missaltyp, hvilken
efterbildades af Gutenberg och hans efterföljare
inom boktryckarkonsten (se färgplanschen till
art. Boktryckarkonst, båda sidorna), men senare
undanträngdes på detta område af fraktur och
antikva. En modern efterbildning af munkskriften utgör
den engelska stilsort (äfven använd i nederländskt
tryck), som fått namnet black letters och ännu,
ehuru i moderniserad form, kommer till användning.
(R. G.)

Munkstol, modern stol med triangelformig sits
och vinkelformigt ryggstöd, en efterbildning af
medeltidsstolar.

Munksund och Skuthamn, ångsågar i Piteå socken,
Norrbottens län, vid yttre Pitfjärden, ett stycke
s. om Piteå stad, den förra med 10 ramar, 3 kantverk
och 2 klyfsågar, tax. till 275,000 kr.
(1911), den senare med 7 ramar, 3 kant- och klingverk
samt 2 klyfsågar, tax. till 150,000 kr., tillhöriga
Munksunds sågverks a.-b., som i socknen därjämte har
mek. verkstad och mejeri, tax.-v. 22,500 kr. samt
jordbruks- och skogsfastigheter med ett sammanlagdt
tax.-v. af 659,800 kr. förutom fastigheter i andra
delar af länet. Tillverkningen vid ofvannämnda sågverk
är 16–10 tusen stds. Arbetsstyrkan omkr. 500 man.

Munktell, svensk släkt, härstammar från Martinus Olai
Muncktelius, f. 1620, hemmansegarson från Munktorps
socken i Västmanland, d. 1691 som kyrkoherde i Säter. Hans
efterkommande ändrade namnet till Muncktell
eller Munktell.

1. Johan Fredrik Muncktell, präst,
herdaminnesförfattare, f. 26 sept. 1764 i
Stora Kopparbergs landsförsamling, d. 5 mars
1848 i Irsta, blef student i Uppsala 1784,
prästvigdes 1790 och utnämndes 1815 till kyrkoherde
i Sevalla, men förflyttades 1820 till samma
beställning i Irsta. M. vardt teol. doktor 1844.
Hans Vesterås stifts herdaminne (3 dlr, 1843–46)
intar såväl genom rikhaltigheten och noggrannheten i
uppgifter som den frisinnade och kunskapsrika
uppfattningen främsta rummet bland liknande svenska verk.

2. Johan Teofron M., den föregåendes son,
mekaniker, f. 20 mars 1805 på Kärrbo
komministersboställe, d. 2 juli 1887 i Eskilstuna,
blef 1822 G. Brolings elev vid k. myntverket och
var 1826–32 verkmästare där samt ledde en grundlig
förbättring af detsamma. Därjämte hade han från
1828 ledningen af det af Broling i Stockholm anlagda
gjutstålsverket, tills detta 1837 måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>