Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munch, norsk släkt - Munch 5. Edvard M. - Munch, Peter - Munch-Petersen, Hans Vilhelm - Muncie, stad i staten Indiana - Munck, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgifven af en ständig sensation, af en olöslig strid
mellan vänner och fiender". Sina ifrigaste anhängare
vann han i Tyskland, till en början åtminstone mera
genom det litterära än det måleriska innehållet i
sina kompositioner. Hans motivkrets har rört sig
inom sådana ämnen som kärlekslif, lifsångest och
död. Serien Kärlek omfattar motiven Sommarnattsmystik,
Man och kvinna, I skogen, Kyss, Kvinnan, som älskar,
Sfinx, Vampyr, Svartsjuka, Sjuk stämning, Skrik
m. fl. Serien utställdes i Stockholm 1894 jämte
naturstudier från norden, Paris och Medelhafskusten
samt porträtt (Gunnar Heiberg, Strindberg o. a.). M:s
utveckling har gått i internationell modern riktning,
till största förenklande af verklighetens form och
till dekorativ färgbehandling, till "expressionism",
uttrycksfullhet, framhållande och skärpande af
det väsentliga i motivet. Han är högst ojämn,
oharmonisk och oberäknelig och har utställt alster,
som "alls ej äro värdiga hans talang" (för att tala
med hans beundrare J. Thiis), men i hans bästa verk
är hans karakteriseringsförmåga lika stor som hans
koloristiska kraft, hans konst erbjuder starka,
ej sällan också djupa sensationer och är uttryck
för ett lysande målartemperament. Nationalgalleriet
i Kristiania eger 24 målningar af M. förutom de
här nämnda, bl. a. Aska, Dagen efter, Fransmannen
(ett porträtt i helfigur, ett motstycke därtill
är Tysken, båda 1903) och Hvit natt. I Thielska
galleriet finnas En norsk familj i sommarnattsljus
(1903), Barngrupp (1905), Nietzsche (fantasiporträtt,
våldsamt stiliseradt, 1906) m. fl. Bland M:s öfriga
arbeten från de senare åren äro Lifvets åldrar,
skildrade i fem målningar med badande män, Stjärnor,
Midsommarnatt (med barn och ungdom i det fria), Amor
och Psyche. F. n. är han sysselsatt med målningar till
Kristiania universitets festsal (efter täflan 1910 och
1911). Köpenhamns konstmuseum eger en interiör med en
ung flicka, Göteborgs museum och Helsingfors’ galleri
hvar sitt mansporträtt. M. har utfört litografier,
raderingar och träsnitt – bland dessa utmärkta
porträtt, eljest liknande motiv, som hans målningar
erbjuda. En samling raderade porträtt utkom i
Berlin 1895, 8 radierungen 1905; en ny utställning
af M:s arbeten, hufvudsakligen grafisk konst,
egde rum 1913 i Stockholm (flera af hans raderingar
finnas i Nationalmuseum). I Norge är M:s ställning
som den unga och stridbara riktningens hufvudman
numera befäst. I Tyskland är han den mest kände och
omskrifne af skandinaviska målare. Jfr Meier-Græfe,
"E. M." (1893), "Das werk des E. M." (uppsatser
af S. Przybyszevski m. fl., 1894), studier af
M. Linde (1902) och H. Esswein (i serien "Moderne
illustratoren", 1905), G. Schiefler, "Das graphische
werk von E. M. bis 1906" (1907), och J. Thiis i
"Ord och bild" (s. å.).
1–4. K. V. H. 5. G–g N.
Munch [munk], Peter, dansk historiker, politiker, f. 25 juli
1870 på Morsö, Gårdmandsön, blef 1900 filos. doktor
på afh. Köbstadstyrelsen i Danmark fra Kristian IV:s
tid til enevældens ophör (d. v. s. 1619–1848). Efter
att ha varit lärare vid statens lärarhögskola och
andra högre skolor blef han 1909 folketingsman och i
okt. s. å. inrikesminister i Zahles radikala ministär
till aug. 1910; senare har han varit en af radikala
vänsterns höfdingar. 1902–09 var
han redaktör af månadsskriften "Det ny
aarhundrede". Han har författat läroböcker i
världshistoria för gymnasier (1–2, 1907–08) och
i samhällskunskap (1902; 5:e uppl. 1910) samt i
Folkenes historie (bd 5 och 6, 1903–09) behandlat
flera skeden af den nyare tidens historia. Dessutom
afslutade han 1901 K. Bruuns "Kjöbenhavns historie"
(till 1807) och 1904 J. Ottosens "Nordens historie"
(till 1864).
E. Ebg.
Munch-Petersen [munk-], Hans Vilhelm, son till
Jacob Julius Petersen (se denne), dansk rättslärd,
f. 26 mars 1869 i Köpenhamn, blef 1886 student, 1896
juris doktor och 1901 professor i rättsvetenskap vid
universitetet i Köpenhamn. Efter sin doktorsafhandling
om Löftet og dets causa (1896) har M. utgett en mängd
arbeten, vittnande om – förutom författarens juridiska
skarpsinne och lärdom – hans mångsidiga intressen. För
den juridiska undervisningen har han sålunda
skrifvit Den borgerlige ret i hovedtræk (1901; 3:e
uppl. 1911), en mönstergill lärobok för nybörjare i
de juridiska studierna, till hvilken Retstilfælde
for yngre juridiske studerende (1901; 2:a uppl. 1911)
ansluta sig. För den i Danmark under förra årtiondet i
princip, men ännu (1913) ej i verkligheten genomförda
"retsreformen" (rättegångsväsendets reformerande efter
moderna grundsatser) har M. varit oaflåtligt verksam;
bland hans många hithörande skrifter må nämnas Den
nye retspleje belyst i sine grundtræk (1908) och
Lov om rettens pleje af 26. marts 1909, forsynet
med henvisninger og sagregister (1909). Äfven andra
reformsträfvanden, särskildt på det sociala området,
ha i M. funnit en varm förespråkare. Han har ock
författat en ansedd, af honom själf som "forelöbig"
betecknad lärobok, Den danske civilproces i
hovedtræk (I 1906, II 1908, IV 1911), samt redigerar
sedan 1906 afd. B ("Afhandlinger, meddelelser
m. m.") af "Ugeskrift for retsvæsen". – Om hans
svägerska Valfrid M., född Palmgren, se Palmgren.
C. G. Bj.
Muncie [ma’nsi], stad i nordamerikanska
staten Indiana, vid White river. 23,118
inv. (1910). M. hade 1905 den största
glastillverkningen i unionen (produktionsvärde
2,35 mill. doll.) och har äfven järn- och
stålverk samt spiksmedjor m. m. Naturgaskällor.
(J. F. N.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
