Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motzfeldt, norsk släkt - Motzfeldt 2. Peter M. - Motzfeldt 3. Fredrik M. - Motzfeldt 4. Ulrik Anton M. - Motzfeldt 5. Karl Fredrik M. - Motzfeldt 6. Ketil Johnsen Melsted M. - Motzfeldt 7. Ernst M. - Mouchamouli, ort. Se Angasija - Mouchard, fr., polisspion - Mouche, fr., fluga. Se Musch - Mouches volantes, ett entoptiskt fenomen, flygande punkter för ögonen - Moucheron, Frédéric de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvidgades till en genomgripande revision af
riksakten. M:s Dagbog fra det overordentlige storthing
1814 utgafs 1882 af L. M. B. Aubert, hans Breve og
optegnelser 1888 af sonen (se M. 6). Se L. Daae,
"Breve fra danske og norske især i tiden nærmest
efter adskillelsen" (1876).
3. Fredrik M., den föregåendes kusin,
jurist, politiker, f. 2 nov. 1779 i Börseskognen
vid Trondhjem, d. 2 jan. 1848 i Kristiania, blef
1806 sorenskriver i Romsdalen och byfoged i
Molde samt 1814 assessor i Höjesteret. Han var
led. af riksförsamlingen på Eidsvold 1814 och af
stortinget 1830. 1821–45 var han statsrevisor.
Han var medlem af riksrätterna 1821–22, 1827 och
1836 samt af stortingsdeputationen till Stockholm
1828.
4. Ulrik Anton M., son till M. 2, jurist,
f. 27 jan. 1807 på Saint Thomas, d. 10 juli 1865
i Kristiania, konstituerades som professor i
rättsvetenskap 1834 och utnämndes därtill 1839
samt tillhörde sedan 1842 Höjesteret till sin
död, utom 1847–52, då han var sorenskriver i
Rakkestad. Han var medlem af flera viktiga kommittéer,
bl. a. af jurykommittéerna 1854 och 1860. Han var
stortingsrepresentant 1851 och 1854–60 samt därunder
stortingspresident 1857–58 och lagtingspresident
1859–60. Hans förslag till grundlagsändring
1854 om ståthållarskapsinstitutionens upphäfvande
ledde till "ståthållarstriden" 1860. M. var 1834–40
hufvudredaktör af "Den constitutionelle" och
författade bl. a. Den norske kirkeret (1844)
och Lovgivningen om odelsretten og om aasædesretten
(1846). – Hans son Axel M., f. 1845, öfverstelöjtnant
vid fästningsartilleriet 1897–1910, har utgifvit
bl. a. Marskalk Bazaines proces (1885) och Norge og
Sverige i 1809 og 1814 (1894).
5. Karl Fredrik M., kusin till M. 2
och M. 3, ämbetsman, politiker, f. 3 apr. 1808
i närheten af Moss, d. 24 juni 1902, tog juridisk
ämbetsexamen 1838, var sekreterare i 1839–41 års
unionskommitté och 1841–42 medredaktör af dagbladet
"Den constitutionelle". Han utgaf Rigsretssagen
mod statsraad Vogt i 1845 (1846), var medredaktör
af den officiella "Departementstidende" 1847–54
och redigerade "Storthingsefterretninger"
1848–51. 1854–57 var M. stiftsamtman i Tromsö stift
och amtman i Finnmarken, 1857–94 stiftsamtman
i Trondhjem och amtman i Söndre Trondhjems amt.
Han var stortingsman 1857–58 och 1868–76 samt intog
som sådan en oafhängig mellanställning.
6. Ketil Johnsen Melsted M., son till M. 2,
statsman, f. 10 aug. 1814 i Bergen, d. 17 nov. 1889
i Kristiania, avancerade 1841 till premiärlöjtnant
i marinen och var 1841–44 chef för de första
djupvattenslodningarna utanför Finnmarkens och
Romsdalens kuster. Han deltog i utarbetandet
af lagen af 24 sept. 1851 ang. vårsillfisket
och lyckades genomdrifva fiskerilagen af 23
maj 1857. Han var därjämte 1851–58 inspektor
för de stora hafsfiskerierna och 1852–53
chef för inrikesdepartementets afdelning
för postväsendet, 1854 och 1857–60 var
han stortingsman, 1860–61 chef för
postdepartementet och medlem af regeringen.
1870–85 var han ånyo stortingsman och under
hela tiden led. af en rad af stortingets viktigaste
kommittéer. I grund och botten konservativ,
var han dock för själfständig
att sluta sig till något parti: genom bitande
kvickhet och oförfärad kritik var han en fruktad
och respekterad motståndare. Hans i något förkortadt
skick af M. 7 1908 utgifna Dagböger 1854–89 äro ett
betydelsefullt historiskt dokument.
7. Ernst M., son till M. 4, f. 1 mars 1842 i
Kristiania, tog 1864 juridisk ämbetsexamen,
blef 1869 höjesteretsadvokat, var medlem af 1877
års kommitté för revision af sjölagen samt 1888–90
statsrevisor. 1890–1912 var M. höjesteretsassessor,
med afbrott 1893–95, då han var medlem af E. Stangs
andra konservativa ministär. Han har bl. a. utgett
farbroderns "dagböcker" (se M. 6) och (anonymt)
Stamtavle over familien M. (1883). – Hans son Ulrik
Anton M., rättslärd, f. 1871, 1902–05 och sedan 1909
assessor i Kristiania rådhusrätt, därjämte sedan 1909
examinator och censor vid de juridiska ämbetsexamina,
har utgifvit bl. a. Den ældre norske rets regler
om eiendom til og benyttelse af ferskt vand etc. och
Den norske vasdragsrets historie indtil aaret 1800,
med domssamling (1908; afh. för juris doktorsgrad).
1–7. K. V. H.
Mouchamouli, ort. Se Angasija.
Mouchard [mojär], fr. (af mouche, fluga), polisspion;
hemlig kunskapare.
Mouche [möj], fr., fluga. Se Musch. – Mouches
volantes [möj vålä’t], ett entoptiskt fenomen
(se d. o.), flygande punkter för ögonen, en mycket
vanlig företeelse, som består däri, att man för ett
öga eller båda ser rörliga mörka små punkter eller
figurer, hvilka visserligen i det minsta antalet
fall likna "flugor". Ibland uppträder endast en
sådan, oftare äro de flera och öka sig ej sällan
till en viss gräns. Vanligen uppväcka dessa mörka
eller gråa punktformiga eller mera sammansatta
figurer mycken oro, och det är ofta ganska svårt
att öfvertyga patienterna om, att ingen fara hotar,
allraminst för synens förlust. I de flesta fall
lider synskärpan alls icke. De rörliga punkterna
äro visst obehagliga, men ytterligt sällan utgöra
de tecken på en verklig sjukdom. De bero nämligen i
regel på närvaro af mikroskopiska element, belägna i
glaskroppen. Deras litenhet gör, att de ej ens med
de största förstoringar, som ögonspegeln medger,
af en undersökare kunna iakttagas. Vanligtvis
försvinna de snart, synnerligast om de orsakats
af en tillfällig ansträngning, eller ock vänja sig
patienterna vid dem så, att de icke se dem oftare,
än de vilja det. Någon egentlig behandling påkalla
de ej. Emellertid finnes en form af mouches volantes,
som är mera betänklig och beror på en upplösning eller
aflossning af glaskroppen. De rörliga figurerna äro då
vida större och synas vid ögonspegelundersökning som
dansande flockar eller trasor. Ofta stå de tillsammans
med de svårare formerna af närsynthet. Behandlingen
har att, om möjligt, inverka på grundlidandet,
den kroniska inflammationen i ögats kärlhinna. De
främmande kropparna kunna i många fall på sådant
sätt bringas till förminskning, om också ej till
fullständigt försvinnande. De fläckar i synfältet,
som alltid behålla samma plats och som medföra verklig
synförlust inom ett visst område, äro af helt annan
art och betydelse.
Rsr.*
Moucheron [mojrå7], Frédéric de, holländsk
landskapsmålare af fransk börd, f. 1636 eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
