Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1229-1230 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motorfartyg, skpsb. - Motorgenerator, elektrot. - Motorindustri - Motorisk (se Motor), med. - Motorisk Motoriska Kärnor. Se Hjärnan - Motorisk Motoriska nerver. Se Nerver - Motorisk Motoriska zonen. Se Hjärnverksamhet - Motorisk Motorisk insufficiens. Se Magsjukdomar - Motormätare. Se Elektricitetsmätare - Motorpost, postv. - Motorsläde, en släde - Motort, vergsv. Se Ort - Motorvagnar, järnvägstekn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handelsflottan. De tre första svenska fartygen af detta slag
(om 300 ton) levererades 1907–08. Den svenska
dieselmotorfabriken i Stockholm har levererat
motorerna för dessa och flera mindre motorer för
smärre (ej strids-)fartyg i svenska flottan samt en
del för utländsk räkning med kraftbelopp uppgående
ända till 1,000 hästkrafter. Svenska handelsflottans
enda oceangående motorfartyg i början af 1913 är
rederi-a.-b. Nordstjärnans för La Plata-linjen byggda
fartyg "Suecia" om 6,600 ton (se fig.). Bolaget har
dessutom 5 dylika fartyg under byggnad. Af främmande
länder torde Danmark i detta afseende intaga främsta
rummet. 1912 byggdes där förutom det första för
oceantrafik afsedda motorfartyget "Selandia"
ytterligare två dylika, hvarjämte ett tiotal
stapelsattes eller planerades. I Tyskland ha flera
firmor upptagit tillverkningen af dylika fartyg för
de stora tyska rederierna. England har förvärfvat sig
licensrättigheter från utomengelska firmor. Särskildt
förtjänar omnämnas, att "Toiler", byggdt 1911 i
England för fart på de stora sjöarna i Nord-Amerika,
men med motorer af svensk tillverkning, var det
första motorfartyg, som farit öfver Atlanten. I
Ryssland ha sedan länge dieselmotorfartyg funnit
användning, särskildt för Kaspiska hafvets stora
flotta af oljefartyg, för hvilkas framdrifvande i
början svenska, men sedan inhemska motorer tagits i
anspråk. – De hittills gjorda försöken med motorfartyg
ha slagit synnerligen väl ut, och motordriften synes
komma att bli epokgörande inom handelssjöfarten.
Ax. L.

Motorgenerator, elektrot., en elektrisk dubbelmaskin,
bestående af en motor, direkt kopplad till en
generator, tjänande att förvandla elektrisk energi
af en form till en annan, t. ex. växelström till
likström, eller växelström af ett visst periodtal
till ett annat, s. k. periodomformare. Se f. ö.
Elektriska maskiner, sp. 260–291.
A. E-m.

Motorindustri, vanligen liktydigt med fabriksmässig
tillverkning af förbränningsmotorer.

Motorisk (se Motor), med., som förmedlar
eller har samband med innervationen af kroppens
muskler. – Motoriska kärnor. Se Hjärnan, sp. 834. –
Motoriska nerver. Se Nerver. – Motoriska zonen. Se
Hjärnverksamhet, sp. 857. – Motorisk insufficiens. Se
Magsjukdomar, sp. 518.

Motormätare. Se Elektricitetsmätare sp. 209–210.

Fig. 1. Motorpostautomobil från Tidaholms fabrik.

Fig. 2. Motorpostbåt, Bohuslän.

Motorpost, postv., postföring medelst motorvagnar
(automobiler) eller motorbåtar. Redan vid slutet af
1890-talet gjordes utomlands försök med automobiler
som postfordon. I Sverige inrättades motorpost
första gången 16 aug. 1905 på den 32 km. långa
linjen Järna–Trosa (se fig. 1), i det att åt
skjutsentreprenören medgafs rätt att t. v. på försök
utbyta den kontraherade kärrposten samt medtaga
passagerare, 2 för hvarje tur, men inom kort återgick
man på denna linje, liksom på några andra ställen, där
liknande försök gjorts, till kärrpost. Däremot hålles
ännu i gång en 1906 på linjen Tingstäde–Fårösund
(Gottland) inrättad automobilpost, liksom en senare
inrättad på linjen Tanum–Gräbbestad (Bohuslän). För
vidmakthållande af motorpost på landsvägarna synes
det vara oeftergifliga villkor, att postforslingen förenas
med personbefordran och att hela trafiken i
regel öfvertages af postverket (enbart eller
i förening med järnvägarna) utan anlitande af
entreprenörer. Motorpostföringen till lands har
vunnit största utbredningen i England, f. n. på ett hundratal linjer,
bland hvilka är världens längsta, linjen London–
Bristol (120 eng. mil). Speciell användning ha
automobilerna fått vid de lokala posttransporter,
som i storstäderna förekomma dels mellan de olika
stadsdelarnas postanstalter, dels till och från
postförande bantåg och ångbåtar. En planmässigt
ordnad automobildrift härvidlag, i st. f. de dyra
transporterna med häst och åkdon genom entreprenörer,
anses kunna inbespara postverket afsevärda belopp,
såsom exempel från utlandet visa. I Sverige infördes
sådan drift först i Göteborg, fr. o. m. 13 febr. 1911,
och underhölls till en början med fyra vagnar; en
af dessa (från Tidaholms fabrik med motor af tysk
tillverkning) är afbildad i fig. 1. Automobilerna
föras af postvaktmästare, som utbildats till
chaufförer. Så snart som möjligt skall äfven i
Stockholm införas automobildrift – hvarigenom en årlig
besparing af minst 13,000 kr. beräknas stå att vinna
–, enligt förslag med användning af elektromobiler
i st. f. de i Göteborg brukliga bensinautomobilerna;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>