Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1223-1224 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motley, John Lothrop - Motlutande fältvall, fortif. Se Fältvall - Motlutande vattenfall. Se Hydrogeologi - Motmagnetisering, elektrot. Se Elektriska maskiner - Motokultur, benämning på jordens bearbetning med mekaniska motorer - Motor, mek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arkivforskningar för en historia om Nederländerna. Hans berömda
verk History of the rise of the dutch republic (3
bd, 1856) väckte allmänt bifall och öfversattes
på de flesta europeiska språk (en svensk öfv.,
"Nederländernas frihetsstrid", utkom i 4 bd 1883–87).
En fortsättning däraf var History of the United
Netherlands (4 bd, 1860–68). M. var Förenta staternas
sändebud 1861–67 i Wien och 1869–70 i London och
var därefter till sin död bosatt i England. Utom
ofvannämnda verk rörande Nederländernas historia
utgaf han The life and death of John Barneveld,
advocate of Holland, with a view of the primary
causes of the thirty years’ war (2 bd, 1874). M:s
historiska verk utmärkas af samvetsgrann forskning,
liffullt framställningssätt och varm medkänsla för
de förtryckte. M:s Correspondence utgafs 1889 af
G. W. Curtis, hans samlade arbeten i 17 bd 1900 i New
York och i 9 bd 1903–04 i London. Jfr O. W. Holmes,
"Memoir of John Lothrop M." (1879; 3:e uppl. 1888),
och Susan S:t John Mildmay (M:s dotter), "John Lothrop
M. and his family: further letters and records" (1910)
A. B. B.*

Motlutande fältvall, fortif. Se Fältvall.

Motlutande vattenfall. Se Hydrogeologi, sp. 1456.

Motmagnetisering, elektrot. Se Elektriska maskiner,
sp. 272.

Ångplöjning med två stillastående motorer (lokomobiler).

Motokultur, en på senaste tid uppkommen benämning på
jordens bearbetning med mekaniska motorer i st. f. med
djuriska dragkrafter. Efter tidigare försök kom tanken
på motokultur på 1850-talet till praktisk tillämpning i England genom
de af Smith i Woolstone, Fowler i Leeds och Howard i
Bedford konstruerade ångplogsystemen. Under följande
år infördes plöjning och alfluckring (med grubber) för
ångkraft i Egypten, Tyskland, Österrike, Ungern och
Ryssland och fick allt större användning på storgodsen
i dessa länder. I Sverige förevisades ångplog första
gången vid allmänna landtbruksmötet 1872, men ännu
har ångplöjning kommit till användning endast på
några enstaka gods i Sverige, beroende på de höga
anskaffningskostnaderna (40,000–60,000 kr. för en
uppsättning) och därpå, att denna bearbetning passar
blott för stora, rektangulära, från impediment
fria fält. Den senaste tidens hastiga utveckling
af elektrotekniken och af explosionsmotorer (se
Explosionsmaskin) har ökat
möjligheten att använda mekanisk kraft vid jordbruket,
i det att elektro- och explosionsmotorer med
tillhörande utrustning äro mycket billigare än för
detta ändamål använda ångmotorer samt kunna göras
mycket lättare och mer lätt-transportabla. Vid
den tekniska anordningen af jordens bearbetning med
mekaniska motorer tillämpas olika system. Allmännast
har man brukat medelst kabel från en eller två
stillastående motorer draga arbetsmaskinen (plogen,
grubbern). Härvid nyttjas vanligen två maskiner,
uppställda vid hvar sin sida af fältet, mellan hvilka
arbetsredskapet drages fram och åter (se fig.). Mindre
användes enmaskinssystemet, hvarvid kabeln drages
af en motorvagn, uppställd på fältets ena sida,
under det att det på den motsatta sidan löper kring
en linvinda på en ankarvagn. Motor- och ankarvagnar
rycka automatiskt framåt på fältets vändtegar,
i den mån plöjningen fortskrider. Arbetsredskapet
utgöres af en balansplog, bestående af två med
4 eller flera plogkroppar försedda hälfter,
som omväxlande nedfällas till jorden, så att
plogen ej behöfver svängas vid vändningarna. I
st. f. plog kunna grubbervält, betupptagare eller
andra specialredskap anbringas. Man har gjort
en mängd försök att åstadkomma enklare anordning
och billigare material genom att låta motorn gå på
fältet, dragande arbetsredskapet efter sig. Mot denna
anordning talar dels den betydliga kraft, som åtgår
för motorns transport i en lös och ojämn åker, dels
nödvändigheten att ge motorn betydlig tyngd för att få
tillräckligt friktionsmotstånd mot jordytan, hvarmed
följer, att jorden, som skall luckras, blir starkt
hoppackad. Dylika motorer ha emellertid på senaste tid
fått stor användning i synnerhet i Förenta staterna
och Canada och ha äfven i några exemplar tagits i bruk
i Sverige, men passa uppenbarligen bäst på trakter
med torrt klimat och icke lerartad, vidklibbande
jord. Slutligen har man äfven sammanbyggt motorn och
arbetsredskapet, hvars i jorden arbetande
del då vanligen utgjorts af roterande axlar,
med därpå anbragta gräfvande organ. Men på
senaste tiden har man försökt ersätta dessa
med hastigt roterande skär liknande fräsarna på
en maskinhyfvel för att sålunda få jorden fint
sönderdelad. Vid användning af fast stående motor
kan vare sig ånglokomobil, explosionsmotor eller
elektromotor med krafttillförsel genom kabel lika lätt
användas, då motorn däremot skall förflytta sig på
arbetsfältet, är af naturliga skäl explosionsmotorn
bekvämast. Åt utvecklingen af motokulturen egnas
f. n. liflig verksamhet; för ändamålet bildades
Internationella förbundet för motokultur, och
som en af detta oberoende nationell förening
framträdde 1911 Svenska motokulturföreningen.
H. J. Dft.

Motor (lat., som sätter något i rörelse), mek..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>