Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motgift, antidotum. - Moth - Moth 1. Mathias M. - Moth 2. Sofie Amalie M. - Mothakes, gerk. Se Heloter - Motharmoni, mus. Se Fuga - Mothe-Guyon, de la. Se Guyon, J. M. B. - Mother-Lode. Se Kaligornien - Motherwell, William - Mothes, Oskar - Mothone. Se Methone - Motihari, hufvudstad i Champaran - Motion - Motion 1. Kroppsrörelse - Motion 2. Statsr., förslag, som väckes i en beslutande församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antimonpreparat: magsköljning, garfsyra, kina eller
ekbarkdekokt, slemmig vätska med opium eller morfin;
mot silfverpreparat (lapis m. m.): koksalt, mjölk och
ägghvita; mot barytsalter: svafvelsyradt
natron och svafvelsyrad magnesia, magsköljning;
mot belladonna och atropin: garfsyra, solutio
superjodeti kalici, kloroform, kloral, opium eller
morfin, pilokarpin samt stimulantia; mot spanska
flugor: slemmiga, men icke oljehaltiga medel, ej
heller mjölk, opium eller morfin med kamfer; mot
kokainsalt: magsköljning, retmedel, konstgjord
andning, amylnitrit; mot kloroform och kloral:
konstgjord andning, elektricitet och andra retmedel,
amylnitrit, strykninsalt subkutant; mot klorgas:
frisk luft, inandning af ammoniakångor, anissprit
med ammoniak, mjölk; mot kromsalter: kolsyradt
natron och solutio subacetatis ferrici, slemmiga
vätskor, olja; mot kopparsalter: magsköljning,
ägghvita, men icke oljor, och oxidum magnesicum
leve, gult blodlutsalt, ferrum pulveratum, tvål,
slemmiga vätskor; mot kvicksilfversalter:
magsköljning, ägghvita, mjölk, ferrum pulveratum,
hvetemjölsgröt, jodkalium, oxidum magnesicum leve;
mot jod: stärkelseklister; mot morfin och opium:
magsköljning, garfsyra, kina eller ekbarkdekokt,
solutio superjodeti kalici, amylnitrit, atropin i
underhudsinjektion, kaffe, kalla begjutningar och
stimulantia, konstgjord andning; mot nikotin och
tobak: magsköljning, garfsyra, solutio superjodeti
kalici, opium, morfin, spritdryck; mot räfkaka
(nux vomica) och stryknin: magsköljning, garfsyra,
morfin, kloralhydrat och stillhet, bromkamfer,
amylnitrit (kurare); mot kolsyra, koloxid, lysgas
och kolväten: frisk luft, syrgas, artificiell
respiration, kalla begjutningar och stimulantia;
mot fosfor: magsköljning eller kräkmedel, slemmiga,
men ej oljiga drycker, rå terpentin; mot fysostigmin:
magsköljning, stimulantia, konstgjord
andning, atropinsalt subkutant; mot blypreparat:
magsköljning eller kräkmedel af sulphas zincicus,
mycket utspädd svafvelsyra, sulphas magnesicus,
sulphas natricus, ägghvita, mjölk och ricinolja; mot
veratrin, prustrot, sabadillfrö, colchicum, conium:
magsköljning, garfsyra och solutio superjodeti
kalici, stimulantia; mot vätesvafla: frisk luft,
försiktig inandning af klor- eller bromångor, utspädt
klorvatten eller utspädd vätesuperoxid till intagning,
kamfer eller eter subkutant, kalla öfvergjutningar;
mot zinkpreparat: magsköljning, kolsyradt natron,
tannin och ägghvita. Jfr Förgiftning och Gift.
C. G. S.
Moth. 1. Mathias M., dansk ämbetsman, språkgranskare,
f. omkr. 1647, d. 1719, son till Fredrik III:s
lifmedikus Poul M., studerade 1666–73 läkarvetenskap
i utlandet, blef sannolikt 1675, tack vare sin här
nedan nämnda syster, assessor i Skattkammarkollegiet
och 1676 i Kansliet, 1688 öfversekreterare där, 1695
geheimeråd och 1679 adlad. Han var en mycket skicklig
ämbetsman och användes i många offentliga värf, men
afskedades kort efter Kristian V:s död 1699. Redan
1680 började han sina samlingar till en dansk ordbok
efter en mycket omfattande plan; den skulle nämligen
upptaga äfven dialektala uttryck och egendomliga
talesätt, under det att däremot den tryckta
litteraturen föga beaktades. Rektorer och präster
rundt om i landet voro hans medhjälpare, och efter
sitt afskedande egnade han alla sina krafter åt detta
företag. Hans 60 folioband starka handskriftsamling
såldes 1753 till konungen, införlifvades 1784 med
k. biblioteket och är grundvalen till alla senare
danska ordboksarbeten.
2. Sofie Amalie M., den föregåendes syster, f. 1654,
d. 1719, 1670 Kristian V:s älskarinna och en lång
följd af år hans erkända frilla samt 1677 grefvinna
af Samsö, var moder till två söner, Gyldenlöve
(se d. o.). Hon skall senare ha djupt ångrat sitt
kärleksförhållande till konungen.
1–2. E. Ebg.
Mothakes, grek. Se Heloter.
Motharmoni, mus. Se Fuga.
Mothe-Guyon [måtgijå7], de la. Se Guyon, J. M. B.
Mother-Lode [ma^he låud]. Se Kalifornien, sp. 623.
Motherwell [ma^howel], köping i skotska
grefskapet Lanark, nära högra stranden af
Clyde, 18 km. ö. s. ö. från Glasgow. 40,378
inv. (1911). Stora maskinverkstäder,
järn- och stålverk, stenkolsgrufvor.
(J. F. N.)
Motherwell [ma;tii9ö>el], William, skotsk
skald, f. 1797, d. 1835, vardt vid tidig ålder
sheriffskrifvare och 1828 tidningsredaktör. Starkt
nitälskande för skotska folkpoesiens bevarande,
utgaf han samlingarna "Harp of Renfrewshire" (1819)
och "Minstrelsy ancient and modern’" (1827). M. skref
äfven originaldikter af värde, samlade i 1 band 1832
(senast utg. 1881).
Mothes [må’tesj, Oskar, tysk arkitekt och
konstskriftställare, f. 1828 i Leipzig, d. 1903 i
Dresden, studerade för Semper i Dresden, byggde en
mängd kyrkor och kapell i Sachsen samt restaurerade
borgar och slott. Han var sedan 1864 filos. doktor
och sedan 1870 baurat. Bland hans skrifter märkas
Geschichte der baukunst und bildhauerei Venedigs
(1859–60), Die basilikenform bei den christen
des ersten jahrhunderts (1865) samt de båda
uppslagsverken Illustriertes bau-lexikon (I–IV, 4:e
uppl. 1881–84) och Illustriertes archäologisches
wörterbuch (i förening med H. A. Müller, 1877).
(G-g N.)
Mothone [måtåne]. Se Methone.
Motihari [måutihä^i], hufvudstad i Champaran
(se d. o.).
Motion (lat. motio, rörelse). 1. Kroppsrörelse. –
2. Statsr., förslag, som väckes i en beslutande
församling (särskildt riksdagen) af någon dess
ledamot. Termen torde ha inkommit i svensk statsrätt
(saken fanns redan 1719–89) först genom 1810 års
R. O., har sedan dess hos oss användts för att
beteckna enskild riksdagsmans förslag i motsats
till af K. M:t gjord framställning till riksdagen
("proposition", se d. o.) och är antagligen ett
lån från England, där väckandet af en fråga inom
något af parlamentets hus af ålder kallats moving
the house eller making a motion. Likheten blef
dock ej fullständig. I England måste i vanliga fall
motionären på förhand göra anmälan (previous notice)
om sin afsikt att väcka motionen och för dennas
framställande fordras understöd af någon annan medlem
af kammaren. I underhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
