Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosse, vanligen torfmark - Mossebo (Måssebo), socken i Älfsborgs län - Mossebolinjen l. Mosseboförslaget, en ståndpunkt i rösträttsfrågan - Mossel bay - Mossel bay 1. Division af Kapkolonien - Mossel bay 2. Hufvudstad i M. 1. - Mossel bay 3. Bukt på norra kusten af Spetsbergen - Mosseruption. Se Mosse - Mossfynd, arkeol. - Mossfynd 1. Boplatser från stenåldern - Mossfynd 2. Som offer till gudar eller till de döde - Mossfynd 3. De stora mossfynden från järnåldern - Mossfynd 4. En särskild fyndgrupp utgöra torfmossliken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsbygder, Mellersta Sveriges bergslag, Värmland
och sydvästra Dalarna. Däremot äro dylika
sällsynta eller saknas fullständigt i Norrland
samt i de södra kalkrika provinserna,
såsom södra Skåne, Gottland och Öland.
L. v. P.
Mossebo (Måssebo), socken i Älfsborgs län, Kinds
härad. 8,938 har. 680 inv. (1911). Annex till Tranemo,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Mossebolinjen l. Mosseboförslaget kallades 1905–07 en
ståndpunkt i rösträttsfrågan, som först motionsvis
utvecklades 1905 af led. af Andra kammaren från
Skaraborgs län A. Johansson i Mossebo (f. 1839). Hans
förslag gick ut på, att man skulle antaga allmän
rösträtt och majoritetsval med enmansvalkretsar,
men skilja köpingar och municipalsamhällen från
landtkretsarna och sammanföra dem i valkretsar
med städerna. Motionen erhöll 1906 en mera utförlig
motivering af R. Kjellén, och dess grundtanke upptogs
s. å. äfven i den efter några dess frambärares
samhällsställning s. k. "landshöfdingemotionen". I
denna föreslogs nämligen, att Staaffska
regeringens rösträttsförslag skulle godkännas,
men att köpingar och municipalsamhällen skulle
öfverföras till stadsvalkretsarna och grunderna
för progressiv beskattning undandragas från
gemensam votering. Motionen rönte emellertid ej
något nämnvärdt understöd och var 1907, då den
stora striden stod mellan proportionella val
och majoritetsval, nästan ute ur diskussionen.
V. M.
Mossel bay. 1. Division på södra kusten af
Kapkolonien, vid Indiska hafvet, 1,831 kvkm. 10,698
inv. (1904), hvaraf 49 proc. hvita. – 2. Hufvudstad
i nämnda division, med dålig ankarplats, men
med liflig handel och järnvägsförbindelse med det
inre. 4,206 inv. (1904). – 3. Bukt på norra kusten af
Spetsbergen under 79° 53’ n. br. och 16° 15’ ö. lgd,
var vinterstation för den svenska polarexpeditionen
1872–73.
1–3. J. F. N.
Mosseruption. Se Mosse, sp. 1200.
Mossfynd, arkeol., en af fornkunskapens viktigaste
källor, äro af flera slag och härröra från olika
perioder inom forntiden.
1. Boplatser från stenåldern kunna stundom vara
inlagrade i torfmossar (se Kulturlager). Ett bekant
kulturlager i Maglemose på Själland har bildats
därigenom, att afskräden och redskap tappats eller
utkastats från en bostadsflotte. Från likartade
flottboplatser härrör säkerligen en stor del af de
harpuner och andra benredskap från äldre stenåldern,
som ofta anträffas i södra Sverige och andra delar af
Nord-Europa. – 2. Som offer till gudar eller till de
döde, stundom också deponerade af lefvande personer
för lifvet efter detta, torde man få anse mossfynd
af lösa föremål från yngre stenåldern samt från
brons- och järnåldrarna, såsom bronskärl, halsringar
m. m. (s. k. votivfynd). Man har i vissa fall kunnat
påvisa, att depositionen gjorts i öppen dag vid en
strandkant eller å ytan af en mosse. Inlagringen
i torfven beror i sådant fall på försumpning med
åtföljande torfbildning; vid järnålderns början,
midten af 1:a årtusendet f. Kr., inträdde en betydande
klimatförsämring med åtföljande stark nederbörd och
försumpning af stora delar af Skandinavien; senare
försumpningar bero på fördämningar i vattensystemet
och äro af lokal natur.
Från dylika lokala försumpningar härrör följande
grupp. – 3. De stora mossfynden från äldre järnåldern,
3:e–5:e årh. e. Kr. (se Järnåldern, sp. 458), äro
likaledes af religiös innebörd. Man har anträffat
fyra större sådana, nämligen i Thorsbjerg och Nydam
mossar i Schleswig, Vimose och
Kragehul på Fyn, i Danmark vidare ett tiotal
mindre från Jyllands östkust, Fyn, Själland och
Bornholm. Från Sverige har man några relativt
obetydliga fynd, nämligen från Sjörröd i Skåne
(från Finjasjöns strand), Sörby mosse på Öland,
från Finnestorp i Larfs socken (från svämsand
nära Lidan), möjligen också från Vennebo i Roasjö
socken, båda i Västergötland. Man har på de danska
fyndorterna framgräft massor af olika slags vapen,
hästmunderingar, kläder och smycken, husgerådssaker
och verktyg, romerska mynt och guldtackor,
m. m. Ensamt från Vimose känner man omkr. 3,500
föremål. Ett mindre antal föremål är försedt med
inskrifter af äldre runor; dessa äro Nordens äldsta
språkminnesmärken. Vid Nydam anträffades två fartyg,
af hvilka det större, af ek, kunnat bevaras; det är
omkr. 25 m. långt och 3 m. bredt och monteradt för
14 par åror (se fig.). Äfven de stora mossfynden äro
depositioner i öppen dag å ytan af torfmossar. De
allra flesta föremålen synas vara afsiktligt skadade
och gjorda obrukbara. J. A. Worsaae har på grund af
dessa omständigheter gjort gällande, att fynden ej
varit, som först antogs, dolda skatter, utan offer
till gudarna efter utkämpade drabbningar (jfr liknande
bruk hos gallerna, omtalade af Cæsar i "De bello
gallico", VI, 17). K. Stjerna har häfdat en afvikande
uppfattning, nämligen att offren ej gällt gudarna,
utan de fallne kämparna, hvilka som einherjar evigt
fortsatt sina strider. Huruvida de danska mossfynden
representera strider mellan danskar inbördes eller
invasioner af yttre fiender, är en öppen fråga; det
senare tycks vara det antagligaste. – 4. En särskild
fyndgrupp utgöra torfmossliken Ej så få sådana äro
kända från Ostfriesland upp till de danska öarna;
de synas vara vittnesbörd om de grymma straffmetoder,
som fordom tillämpades hos germanerna (jfr Tacitus,
"Germania", XII). – 5. Af betydelse för kännedomen om
den forntida bygdens utbredning äro de som kafvelbroar
byggda vägar, som framför allt i Nord-Tyskland
anträffas i torfmossarna.
 |
| Forntida nordiskt roddskepp af ek, för 28 roddare, funnet i Nydam mosse i Schleswig. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
