Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moskva - Moskva 2. Fordon hufvudstad u ryska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka bilda den första gatugördeln kring M:s
centrum. Bjelyjgorod omger Kremlj och Kitajgorod i v.,
n. och n. ö. och är betydligt större än dessa. Med
sina stora öppna platser, breda gator, vackra
hus och palats utgör Bjelyjgorod den elegantaste
delen af M., adelns och ämbetsmännens stadsdel, och
har i sitt affärslif, företrädesvis koncentreradt
vid de mycket lifliga gatorna Tverskaja, Petrovka
och Kuznetskij-most, en mer europeisk karaktär än
Kitajgorod. Där ligga bl. a. universitetet, bestående
af två af Nikitskaja skilda husmassor, det nya s.,
det gamla n. om gatan, universitetsbiblioteket,
bredvid det förra, universitetstryckeriet, den
1837–83 till minne af 1812 års krig uppförda
Återlösarens kyrka (fig. 3), den vackraste
i M., stadsmanegen (garnisonens exercishus,
äfven användt för utställningar, folkfester
och stora konserter), konservatoriet, museet
för hemslöjd, Rumjantsevmuseet, konstmuseet
(1898–1912), utrikesministeriets hufvudarkiv,
Alexanderkrigsskolan, riksbanken (1894),
konstindustrimuseet, flera teatrar (jfr fig. 6),
synodaltryckeriet (det äldsta i Ryssland, från 1563),
med 2,000 handskrifter och 10,000 mycket gamla tryckta
böcker samt typografiskt museum, hufvudstationerna
för post och telegraf, orientaliska institutet,
polytekniska museet och det stora barnhuset.
Zemljanoj-gorod ("jordvallsstaden"), så kallad efter de
jordvallar, som Mikael Fedorovitj lät uppföra och
som nu äro utlagda till en bred esplanad, Sadovaja
("trädgårdsgatan"), 17 km. lång, hvilken omsluter
äfven de båda närmaste stadsdelarna af Zamoskvoretje,
som förr var M:s tatarkvarter, bebos nu företrädesvis
af gammalryska köpmanssläkter. Öfver floden M. föra
sex broar, af hvilka fyra gå öfver till en genom en
kanal från södra stadsdelen skild ö.
M., "Rysslands heliga moder", har ansetts som
en af de rikaste, praktfullaste och originellaste
städer, i hvilken nästan alla Europas och Asiens
folk, nästan alla religioner och byggnadsstilar äro
representerade och som äfven i kontrasten mellan
de tätt befolkade stadsdelarna och de obebyggda
fälten bär en halft europeisk, halft asiatisk
karaktär. Efter branden 1812, som förstörde 2/3 af
staden, har dennas utseende förändrat sig mycket till
sin fördel, ehuru restaureringen merendels fortgått
i den gamla stilen och gaturegleringar mycket litet
ifrågakommit. Gatorna äro i allmänhet mycket breda,
men sällan raka, husen vanligen låga. M. anses
ha haft 150,000 inv. i midten af 1700-talet,
250,000 år 1812; sedan 1870 har befolkningen vuxit
med omkr. 2,5 proc. om året, var 1897 1,035,664
pers. och beräknades 1912 till 1,617,000 pers., af
hvilka de allra fleste äro stor-ryssar och tillhöra
till 94 proc. den grekisk-ortodoxa kyrkan eller äro
raskolniker (lutheraner äro 2 proc., judar 2 proc. och
rom. katoliker 1 proc.). Dödligheten är ganska stor
(28 pro mille, 33 om barnen i barnhuset, se nedan,
medräknas). Eldsvådor äro mycket vanliga. Klimatet är
kontinentalt; årstemperaturen är 4,5° C. (jan. –10,
juli 19,2), sommaren är varm (18°), vintern kall och
torr (–9° C.). Floden M. är i medeltal tillfrusen
153 dagar (12 nov.–13 apr.).
M. utgör eget förvaltningsområde, som styres
af en generalguvernör; dessutom är det säte för
guvernementet M:s styrelse. Många högre ämbetsverk
äro där förlagda, bl. a. chefskapet for
M:s militärdistrikt, för grenadjärkåren och 25:e
armékåren. Det är ock säte för en metropolit samt
har flera hundra undervisningsanstalter. Dess
universitet, grundlagdt 1755, är det äldsta och
största i Ryssland (jan. 1912 9,666 stud.), med 4
fakulteter (historisk-filologisk, fysisk-matematisk,
juridisk och medicinsk), ett bibliotek (370,000 bd
utom häften), många institut samt ett astronomiskt
observatorium. I st. f. teologisk fakultet finnes
en under den heliga synodens öfverledning stående
andlig akademi, som leder sitt ursprung från den
1685 i den hel. Sergius’ trefaldighetskloster
(Troitsko-Sergijevskaja lavra), 66 km. n. ö. om
M. grundlagda hellenisk-slaviska skolan och fick
sin nuv. organisation 1814 (250 stud.). Andra
högre läroanstalter äro: Lazarevska institutet
för österländska språk, bildadt 1815 af bröderna
I. och J. Lazarev, bestående af en förberedande, 8
gymnasie- och 3 specialklasser; tsarevitj Nikolajs
lyceum (1868), en juridisk fakultet med gymnasium,
utgörande sedan 1906 en själfständig högskola;
tekniska högskolan (1832), omfattande två afdelningar:
mekanik och teknologi; ingenjörhögskolan (1896), med
treårig teoretisk och tvåårig praktisk utbildning;
landtbruksinstitutet i Petrovskoje-Razumovskoje,
10 km. n. v. om M. (sedan 1863, nuv. organisation
1894), för landtbruk och hydroteknik, med samlingar,
trädskola och mönsterfarm samt botanisk trädgård;
konsthögskola; högre kvinnokurser (1900, fyra
fakulteter, 5,700 stud.); handelshögskolan, grundlagd
1906 af M:s handelssällskap, lydande under handels-
och industriministeriet (3,700 stud.). Vidare
finnas bl. a. 13 goss- och 28 flickgymnasier,
4 realskolor, lutherskt gymnasium och realskola,
reformert realskola, teaterskola, musikkonservatorium
och flera krigsskolor. De förnämsta museerna äro:
Rumjantsevmuseet, hvars stomme bilda de af grefve
M. Rumjantsev (d. 1826) till staten testamenterade
samlingarna och som sedan ökats genom gåfvor och
köp och nu består af bibliotek (1 mill. bd, rikt
i synnerhet på historiska arbeten, kyrkoslaviskt
och gammalt ryskt tryck), flera samlingar taflor,
företrädesvis af ryska mästare, men äfven af
italienare, holländare o. a., mynt och kopparstick,
slaviska fornsaker och etnografisk samling;
Tretjakovgalleriet, en mycket viktig samling af
nyare ryska taflor (öfver 2,000 nummer), en gåfva
till staden (1892) af bröderna P. och S. Tretjakov;
historiska museet; polytekniska museet (rika
samlingar af tekniska, byggnads-, landtbruksmodeller,
teckningar); konstmuseet l. Alexander III:s museum
(målade eller bronserade gipsafgjutningar af alla
länders och tiders förnämsta konstverk samt egyptiska
fornsaker); konstindustrimuseet (mönstersamlingar af
rysk arkitektur, målning och ornamentik, kinesiska
alster, möbler m. m.); museum för hemslöjd, som
lämnar en god öfverblick af den mångsidiga ryska
hemslöjden; samt Stjukinmuseet, med fornsaker,
konstindustriföremål m. m. I M. ligga en afdelning
af kejs. ryska husarkivet, utrikesministeriets
arkiv och justitieministeriets arkiv (urkunder,
som afse 1300–1700-talens allmänna förvaltning,
jordegendomsrätt och rättsväsen). Den första teatern
byggdes 1759. Bland de filantropiska anstalterna
framstår i synnerhet det stora, af Katarina II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
