Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1171-1172 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosellinjen, Fransk försvarslinje - Moseln l. Öfre Lothringen. Se Lothringen - Moselviner, viner som odlas på floden Mosels stränder - Mosén, Karl Vilhelm Hjalmar - Mosen, Julius - Mosenthal, Salomon Hermann von. - Moser, Lukas - Moser - Moser 1. Johann Jakob M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvarslinje, i hvilken alla genom Vogeserna ledande
anmarschvägar spärras af befästningar. Fort Ballon de
Servance behärskar sålunda inträdet till Mosels och
Savoureuses öfre floddalar; längre i s. och alltså
närmare Belfort ligger fort Giromagny med batteriet
Tête de Planches; nedströms om förstnämnda fort ligga
forten Château Lambert och Rupt, batteriet La Beuille
samt forten Remiremont och Arches. Slutligen har på
senaste tid en ny befästningsgrupp, Bois d’Arches,
anlagts. Samtliga verk ligga emellertid på den lägre,
vänstra flodstranden, där de behärskas från den högra.
L. W:son M.

Moseln [måseln] l. Öfre Lothringen. Se Lothringen,
sp. 1136.

Moselviner [måsel-], viner, som odlas på floden Mosels
stränder och trakterna däromkring, från Trier till
Kochem (sämre sorter ända ned till Koblenz). Detta
vidsträckta vinland omfattar inom konungariket
Preussen vinberg med en odlad areal af omkr. 5,800
har. Moselvinerna äro nästan uteslutande hvita, med
klart, gröngult skimmer. De äro lätta, svalkande,
starkt syrliga och ega jämte en mild arom en lätt smak
af den skiffermark, på hvilken de växa. Vinerna från
öfre Mosel äro de bästa. Bekanta goda produktionsorter
äro Pisport, Brauneberg, Zeltingen, Bernkastel
("Berncastler Doctor"). Musserande medel fabriceras
i Koblenz.
(G. H-r.)

Mosén, Karl Vilhelm Hjalmar, botanist, f. 14 maj
1841 i Stora Tuna, d. 27 sept. 1887 i Stockholm,
företog på bekostnad af mecenaten A. F. Regnell en
resa till Brasilien och samlade 1873–76 för dennes
räkning i Minas Geraes och São Paulo ett mycket rikt
och med stor skicklighet prepareradt herbarium. Jämte
Regnells egna samlingar från Caldas blefvo M:s
växter grundstommen till Riksmuseets "Herbarium
Regnellianum". M. var den förste innehafvaren af
den genom donation af Regnell inrättade Regnellska
amanuensbefattningen vid Riksmuseet, 1872–73 och
1876–83. Han författade några bryologiska uppsatser
och några skildringar från Brasilien.
C. Lmn.


Mosen [mås-], Julius, tysk skald, f. 8 juli 1803 i
Sachsen, d. 10 okt. 1867 i Oldenburg, lefde en tid
som advokat i Dresden, men var 1844–50 dramaturg
(med hofråds titel) vid hofteatern i Oldenburg,
hvilken han med framgång sträfvade att göra till en
mönsterscen. Sin återstående lefnad tillbragte han
under svåra lidanden (han miste äfven talförmågan),
men med bibehållna själskrafter. M:s karakteristiska
verk, Georg Venlot, Das Lied vom ritter Wahn (1831)
och Ahasverus (1838), förkunna lidelsefullt lifvets
värde. Bland hans lyriska dikter (Gedichte, 1836)
intaga många en hög rang genom djup innerlighet och
melodisk enkelhet. Synnerligen folkkära har ett par
krigsballader blifvit. M:s dramer sakna lefvande
gestalter. Till de bästa höra Heinrich der Finkler (1835), Cola Rienzi
och Otto III (1839). Anmärkningsvärda förtjänster ega
hans historiska roman Der congress von Verona (1842)
och de naturfriska novellerna Die bilder im moose
(1846). M:s Sämmtliche werke utgåfvos i 8 bd 1863
(3:e uppl. 1880, i 6 bd). Se afh. af Zschommler (1861)
och P. Henss (1903).


Mosenthal [mås-], Salomon Hermann von, tysk
teaterförfattare, f. 1821 i Kassel, d. 1877 i
Wien, af israelitisk börd, blef 1851 arkivarie
vid undervisningsministeriet i Wien och adlades
1871. M. egde förmågan att bygga upp skådespel med
starka kontrastverkningar, där sentimentalitet
och yttre effekt hopades och gjorde honom
populär. Folkdramat Deborah (1848; "Deborah",
1859), som rör sig kring en judeförföljelse under
medeltiden, gick t. ex. i London 500 aftnar å
rad öfver tiljan. Stor framgång hade äfven Der
sonnwendhof (1854; "I väl och ve Guds vilja ske!",
1861), som är byggd på en berättelse af Gotthelf, och
flera sorgespel (Düweke, 1859; Isabella Orsini, 1868,
m. fl.). Vidare skref han ett 20-tal operatexter,
bl. a. till "Die lustigen weiber von Windsor"
(musik af Nicolai) och "Die folkunger" (musik
af Kretschmer), förutom dikter (samlade 1866)
och noveller ur det judiska familjelifvet. Hans
Gesammelte werke utgåfvos i 6 bd 1876–78.

Moser [mås-], Lukas, tysk medeltidsmålare på
1400-talet, verksam i Schwaben och skolchef därstädes,
var en af de målare i västra Tyskland, som bilda en
öfvergång från den äldre stränga formgifningen till
uttryck för en mera omedelbar naturkänsla. Hans
enda kända verk är en helgonhistoria i små
målningar, med åskådligt berättande innehåll,
hvilka utfördes 1431 för kyrkan i Tiefenbronn,
där de ännu finnas kvar. Helgonen äro unga,
milda och vänliga. Kompositionerna upptaga såväl
invecklad arkitektur som landskap och sjöstycken
med seglare. Den flamska miniatyrens uppfattning och
framställningssätt gå där igen.
G-g N.


Moser [mås-]. 1. Johann Jakob M., tysk folk- och
statsrättslig författare, f. 1701 i Stuttgart, d. där
1785, utöfvade ömsom akademisk verksamhet, ömsom
tjänst inom Württembergs administration. Antalet af
hans skrifter, hvilka nu äro föråldrade, men på sin
tid betecknade en positivrättslig riktning i motsats
till den härskande naturrättsliga och därför blefvo
af stor betydelse för den juridiska vetenskapens
utveckling, utgör mer än 400 bd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>