- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1147-1148

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mortensen (Töndebinder), Klaus - Mortensen, Karl - Mortensens borrapparat. Se Borrmaskiner - Mortensson, Ivar Julius - Mortgage, fr. jur. och eng. jur., jord, pantsatt - Mortier, Édouard Adolphe Casimir Joseph - Mortifikation, dödande, tillintetgörelse - Mortifikation 1. De sinnliga begärens dödande - Mortifikation 2. Patol. en organisk väfnads bortdöende, "brand" - Mortifikation 3. Kötts upphängning - Mortifikation 4. (Dödande) Jur. Se Dödsförklaring, Skadegörelse och Skuldebref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af tyska psalmer. 1529 utgaf
han den första danska mässboken.
J. L-l.

Mortensen, Karl, dansk skulptör, f. 1861 i
Köpenhamn, studerade vid akademien där 1879–86,
har utfört statyerna Kapplöpare i start (1898,
Köpenhamns konstmuseum), Ung man efter badet
(1901, i marmor 1903, Nationalmuseet i Stockholm),
Fotbollsspelare (1903, i brons 1910) m. m. Hans
statyetter och djurbilder ha blifvit synnerligen
omtyckta. Han är äfven målare, har arbetat för
kungliga porslinsfabriken och har utfört dekorativa
prydnader för Glyptotekets tillbyggnad.
G-g N.

Mortensens borrapparat. Se Borrmaskiner, sp. 1228.

Mortensson, Ivar Julius, norsk landsmålsförfattare,
präst, f. 24 juli 1857 i Lille-Elvedalen, slöt
sig som student till "maalsaken" och började
skrifva i rörelsens hufvudorgan "Fedraheimen",
hvars redigering han öfvertog 1883 och som han
ledde i alltmer utprägladt rabulistisk riktning,
tills det slutligen blef "anarkistisk-kommunistiskt"
1891. För sina kristliga, af Kropotkin påverkade
sociala idéer fick han senare aflopp i ett eget organ
"Fridom, tidsskrift for sjölvstyre og sjölvhjelp"
(1897–98). M., som tagit teologisk ämbetsexamen 1883,
öfvergick 1909 till det andliga ståndet och har sedan
1910 varit kyrkoherde i Fyresdal, Kristiansands
stift. Han är en af samtidens mest framstående
författare på norskt landsmål. Som lyriker utmärker
sig M. för rik fantasi, religiös känsla och böjelse
för mysticism. Hans diktning bär också prägel af
fint sinne för språkets rytm och musik, sökande
efter säregna uttryck och klangeffekter. Starkt
framträder denna språkkonst i prosadiktsamlingen Or
duldo. Draumkvæe
(1895), en cykel tankedikter. Sina
personliga utvecklingsstämningar uttrycker han
i Svall (1898), en samling kåserier. Ett fullt
genomfördt och högst egendomligt konstverk med
fläkt af primitiv norrön anda, kanske i någon mån
inspireradt af R. Wagners musikdramer, är Varg
i veum. Soguspel fraa forntidi, 900–1000
(1901),
dock ofolkligt genom sitt dunkel. Skådespel af M. äro
vidare Hugleik (1902) och Skogtroll (1906). I Runir
(1908) har han på vers och prosa utvecklat sin
lifsåskådning. Som nationalekonom har M. försökt
sig i en rad afhandlingar om Matlöysa i Norge (i
tidskr. "Syn og segn", 1895–96), som pietetsfull
biografisk essayist i Arne Garborg. Ein fyretalsmann
(1897) och Ivar Aasen. Ein norsk kulturmann (1903),
som kulturhistoriker i Bondeskipnad i Norig i eldre
tid
(1904). M. är en förträfflig öfversättare af
fornnordisk diktning. Edda-kvæde: I. Gudekvæde
(1905), II. Kjempekvæde (1908) och sammanfattningen
Utvalde Edda-kvæde, tilskipa for skule og heim
(1912) äro mönstergilla genom språklig kraft och
klang, genom formens pregnans och eftertryck.
K. V. H.

Mortgage [fr. uttal mårgäj, eng. uttal må’gidj,
af mlat. morgagium, mortuum vadium, död pant],
fr. jur. och eng. jur., jord, pantsatt med upplåtelse
af besittningen åt borgenären, som eger tillgodonjuta
afkastningen i stället för ränta på sin fordran hos
jordens egare. Motsatsen, vifgage, "lefvande pant",
innebär, att afkastningen räknas som afbetalning
på fordrans kapitalbelopp. Institutet förekom i den
äldre franska rätten; i
den nyare motsvaras det af vente à réméré (försäljning
med rätt till återköp; code civil 1659). Det engelska
ännu existerande mortgageinstitutet företer i
sin historiska utveckling intressanta likheter
med den svenska rättens pantsättning af jord (se
Införsel 2 a): borgenärens (eng. the mortgagee)
rätt att efter uteblifven betalning omedelbart
erkännas som egare af jorden viker efter hand för
pantsättarens (eng. the mortgagor) anspråk att
få lösa jorden tillbaka och öfvergår senare till
rätt att få jorden såld för beredande af likvid ur
köpeskillingen. T. o. m. borgenärens besittning af
jorden, från början karakteristisk för institutet, är
numera enligt engelsk equity (se d. o.) ej erforderlig
för ett giltigt mortgage.
C. G. Bj.

illustration placeholder

Mortier [mårtie], Édouard Adolphe Casimir
Joseph,
1808 upphöjd till hertig af Treviso,
marskalk och pär af Frankrike, f. 13 febr. 1768 i
Câteau-Cambrésis, utmärkte sig under fälttågen i
Nederländerna och Tyskland, blef 1799 brigadgeneral
och s. å. divisionsgeneral samt kämpade vid Donau
och i Schweiz. 1803 besatte han Hannover, fick 1804
marskalksstafven och höll 1806 med sin armékår
norra Tyskland besatt, tågade mot svenskarna och
afslöt stillestånd med dem. Han deltog därefter i
slaget vid Friedland (1807), användes 1809–11 i
Spanien och deltog sedermera i spetsen för "unga
gardet" i fälttågen 1812–14 i Ryssland, Tyskland
och Frankrike. Efter nederlaget vid Paris (30 mars
1814) slöt M. sig till Ludvig XVIII, som gaf honom
pärsvärdighet. Vid Napoleons återkomst (1815) hjälpte
M. konungen undan till Belgien och slöt sig därpå
till Napoleon. Då Ludvig XVIII åter kom till makten,
bibehölls M. i sina värdigheter. 1834 utnämndes han
till krigsminister och ministerpresident. 28 juli
1835 föll han offer för Fieschis attentat mot konung
Ludvig Filips lif.
C. O. N.

Mortifikation (lat. mortificatio, af mors, död),
dödande, tillintetgörelse. 1. De sinnliga begärens
dödande genom försakelser (fasta) och gisslande
m. m. – 2. Patol., en organisk väfnads bortdöende,
"brand" (se d. o.). – 3. Kötts (villebråds)
upphängning under några dagar före kokningen
eller stekningen, för att det må bli mera mört. Se
Köttmjölksyra. – 4. (Dödande) Jur., häfvande af
en på urkund grundad rätt genom särskild rättslig
åtgärd. I denna mening talas i svensk rätt om dödande,
då på inteckningshafvares begäran domstol helt eller
delvis förklarar intecknad rätt kraftlös samt därom
verkställer anteckning i sina protokoll och böcker
äfvensom på inteckningshandlingen (inteckningslagen
§§ 22, 44, 54 och 55, k. förordn. 13 april 1883 §
9, lag 10 maj 1901 § 18). I vissa fall behöfver dock
icke inteckningshandlingen företes eller påskrifvas,
utan är för dödande tillräckligt, att den, som har
sin egendom belastad med inteckning, visar, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free