Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mora-Vänerns järnväg - Moray, grefskap i Skottland. Se Elgin - Moray, earl af. Se Stuart - Moray, Tiburce, pseud. Se Grousset - Moray firth, hafsvik i Skottland - Morazan, Francisco - Mora-Älfdalens järnväg - Morbidezza, målark. och bildh. - Morbihan, departement i Frankrike - Morbilitet, sjukdomsprocent - Morbilli, lat., med., mässling - Morbleu, fr. för tusan! - Morbus, lat., sjukdom, sjuka. - Morbus M. Addisoni. Se Addissons sjukdom - Morbus M. anglicus. Se Engelska sjukan - Morbus M. Basedowii. Se Basedowska sjukdomen - Morbus M. ---flera utan hänvisning - Morbus M. gallicus, m. hispanicus, m. indicus. Se Syflis - Morbus M. nauticus. Se Sjösjuka - Morbus M. niger Hippocratis. Se Melaena - Morbus M. tauriensis. Se Krimskaja - Morchella, bot. Se Murkla - Morchenstern, stad i Böhmen - Mord, jur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
materiel 2,070,938 kr., sjömaterielens
värde 322,039 kr., aktiekapitalet
4,120,500 kr., reservfonden 200,000 kr. och
förnyelsefonden 650,000 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Kristinehamn.
A. d’A.
Moray [ma’re͡ı], grefskap i Skottland. Se Elgin.
Moray [ma’re͡ı], earl af, skotsk adelstitel, som burits
af James Stuart, drottning Maria Stuarts bekante
halfbroder och motståndare, sedermera Skottlands
regent, samt af flera andra medlemmar af ätten Stuart
(se d. o.).
Moray [mårä], Tiburce, pseud. Se Grousset.
Moray firth [ma’rei fə’th], hafsvik på nordöstra
kusten af Skottland, i sin innersta del kallad
Inverness firth. Kaledoniska kanalen förenar den
med en vik af Atlantiska hafvet (Loch Linnhe).
(J. F. N.)
Morazan [måratha’n], Francisco, centralamerikansk
statsman, f. 1799 i Tegucigalpa (Honduras),
började sin politiska bana 1821, då han som
"generalsekreterare" verksamt deltog i den nya
republiken Honduras’ första organisation och blef
medlem af dess folkrepresentation. Han uppträdde
snart som ledare för ett demokratiskt federalistiskt
parti i sin hemstat, blef 1828 dess president,
intog (april 1829) Guatemala och var därefter till
den Centralamerikanska unionens upplösning 1839
förbundspresident (se Central-Amerika,
sp. 1446). Munkarnas förjagande och klostergodsens
indragning hörde jämte kufvandet af uppror i Salvador
och Guatemala till de märkligaste händelserna under
hans ämbetstid. 1840 gick M. i landsflykt till Peru,
samlade där en liten invasionshär och tillkämpade
sig 1842 presidentplatsen i Costa Rica (se d. o.,
sp. 780), men framkallade genom sitt försök att
återupprätta förbundsrepubliken en folkresning,
fängslades och afrättades (15 sept. 1842).
V. S-g.
Mora–Älfdalens järnväg (sign. M. E. J.),
normalspårig (1,435 m.), 41,3 km. lång, sträcker
sig inom Kopparbergs län från Morastrand i
nordvästlig riktning utefter Öster-Dalälfvens
vänstra strand till Älfdalen. Järnvägen, som
öppnades för trafik 1 nov. 1900, egdes urspr. af
Mora–Älfdalens järnvägsaktiebolag samt trafikerades
och administrerades af Mora–Vänerns järnvägsaktiebolag
från öppnandet t. o. m. 1908, men inköptes samma år,
sedan egande bolaget trädt i likvidation, af Falun–Rättvik–Mora
järnvägsaktiebolag och trafikeras sedan
dess af Gäfle–Dala järnvägar.
A. d’A.
Morbidezza [mårbide’ttsa; it., eg. mjukt behag
och vekhet, likasom hos en tillfrisknande, af
lat. morbidus, sjuklig], målark. och bildh., mjukhet
och lenhet i återgifvandet af de nakna delarna af
människokroppen.
Morbihan [mårbiã’], departement i västra Frankrike,
en del af Bretagne, begränsadt i s. af Atlantiska
hafvet. 7,093 kvkm. 578,400 inv. (1911). Det har
sitt namn efter en ö. om Quiberonviken, n. om halfön
Ruis inträngande hafsvik (Le Morbihan). Kusten är
mycket oregelbunden, med en mängd halföar, vikar
och öar (Groix, Belle-Isle, Houat och Hoedic). Från
Montagne Noire på norra gränsen sluttar västra delen
af dep. söderut mot Finistère, vattnad af floderna
Quimperlé, Blavet och Auray; östra delen däremot
sänker sig mot
s. ö. i riktning af floden Oust till Vilaine, som
flyter längst i s. ö. Mellersta delen är en dyster,
trädlös hed- och kärrtrakt (Landes de Lanvaux),
innesluten af Ousts bifloder Claie och Arz. I
östra delen af densamma äfvensom vid Carnac finnes
ett stort antal menhirer (se Megalitiska monument,
sp. 1467). Den odlade jorden utgör något mer än 1/3 af
hela arealen, hedar nära hälften. Nötkreatursafvel,
jordbruk och fiske äro hufvudnäringar. Mycket
cider tillverkas. Industrien är obetydlig. Dep. är
indeladt i 4 arrondissemang: Vannes, Lorient,
Ploërmel och Pontivy. Hufvudstad är Vannes.
(J. F. N.)
Morbilitet (af lat. morbus, sjukdom),
sjukdomsprocent, det statistiskt uträknade antalet af
sjuka på ett bestämdt antal individer; den sannolikhet
att insjukna, som enligt medeltalsberäkning förefinns
för individen inom olika åldersklasser, yrken, raser,
klimat o. s v.
Morbilli, lat., med., mässling (se d. o.).
Morbleu [mårblö], fr. (förvrängn. af mort de Dieu,
Guds död!), för tusan!
Morbus, lat., sjukdom, sjuka. – M. Addisoni. Se
Addisons sjukdom. – M. anglicus. Se Engelska
sjukan. – M. Basedowii. Se Basedowska sjukdomen. –
M. Brighti. Se Brights njursjukdom. – M. caducus,
m. comitialis, m. herculeus, m. lunaticus,
m. sacer, äldre namn för fallandesot (se d. o.). -
M. cæruleus, "blåsot", en art af blåsot (se d. o.),
uppkommen hos nyfödda barn genom medfödda organiska
fel i hjärtat och de därifrån utgående blodkärlen,
hvarigenom det arteriella och det venösa blodet
blandas med hvarandra samt en blåaktig ansikts-
och hudfärg uppstår. Barn, som äro behäftade
med dessa missbildningar, lefva sällan länge. –
M. gallicus, m. hispanicus, m. indicus. Se
Syfilis. – M. nauticus. Se Sjösjuka. – M. niger
Hippocratis. Se Melæna. – M. regius, äldre
namn för gulsot. – M. tauriensis. Se Krimskaja.
F. B.*
Morchella, bot. Se Murkla.
Morchenstern, stad i norra Böhmen, ö. om
Reichenberg. 6,942 inv. (1900). Stor
glas- och bomullsindustri m. m.
J. F. N.
Mord (af fsv. myrþa, eg. nedgömma, särskildt gömma
en dräpt människas lik för att hålla dråpet hemligt,
mörda), jur., betecknade i den äldre germanska rätten
ett förhemligadt dråp (se d. o.), ett dråp, som
gärningsmannen ej ville öppet och ärligt stå för. Som
utmärkande för mordet framhöllo lagarna särskildt den
omständigheten, att gärningsmannen gräfde ned eller
annorledes undangömde liket. Däraf hade ock gärningen
sitt namn. – Enligt 1734 års lag egde mord rum,
då någon "försåtligen och i löndom" dödade annan
(uppsåt att döda erfordrades ej nödvändigt; uppsåt
att misshandla gjorde tillfyllest). Enligt de nyare
strafflagarna hänföres till mord sådant uppsåtligt
dödande, som sker med berådt mod, d. v. s. med
öfverlagdt uppsåt att beröfva en annan lifvet. Som
straff för mord stadga de flesta lagar dödsstraff,
antingen ensamt (så t. ex. i Tyskland och i Danmark)
eller alternativt med straffarbete på lifstid (så i
Sverige och i Finland). I de länder, t. ex. Norge,
hvarest dödsstraffet är afskaffadt, kan på sin höjd
lifstidsstraff ifrågakomma. Icke ens detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
