Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1053-1054 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mora - Mora 2. Socken i Kopparbergs län - Mora 3. Kontrakt i Västerås stift - Mora, Albertus af. Se Gregorius - Mora, José Joaquín de - Mora, presidenter i Costarica - Mora, Juan - Mora, Rafael - Morabhatta, ind. myt. Se Ganeça - Moraceae, bot. - Moradabad, Muradabad - Moradabad 1. Distrikt i Indien - Moradabad 2. Hufvudstad i M. 1. - Moraes Barros, Prudente J. de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjöarna och älfven. Den västra delen är en ödslig,
skogrik bergstrakt med betydliga höjder, där ett och
annat nybygge samt enstaka fäbodar anlagts.
Morafolket eger ännu kvar sin egendomlighet
i språk, dräkt (se Folkdräkt, sp. 746
och pl. II till denna art.) och seder samt den
själfständighet och styfhet i lynnet, som det
ådagalade under Engelbrekts och Gustaf Vasas
tid samt äfven senare visat. Moramålet, som
jämte Orsa- och Älfdalsmålet är den märkligaste
och ålderdomligaste af alla svenska munarter,
utmärkes särskildt för stor dialektsplittring,
i det nästan hvarje by har sitt särskilda, tydligt
utpräglade tungomål. Inkomstkällorna äro jordbruk
och ladugårdsskötsel, arbete i skogarna, som till
betydlig del köpts af stora sågverksbolag, arbete
under andra i Stockholm, vid Norrlands sågverk
m. fl. st. En sjättedel af befolkningen anses årligen
utvandra. Andligen väl utrustade, äro moraborna
ofta konstnärligt begåfvade, händiga och praktiska,
hvilket tagit sig uttryck i deras högt uppdrifna
slöjd- och yrkesskicklighet. Väggur, de gamla
riksbekanta moraklockorna, laggkärl, väfskedar samt
hårarbeten och icke minst den om en högt utvecklad
smak vittnande textilkonsten äro af gammalt några af
socknens slöjdalster. Där som annorstädes i utdöende,
har hemslöjden på senare tid åter bragts till lif
genom enskild och offentlig offervillighet, och
särskildt har den kvinnliga slöjden utvecklats genom
Mora hemslöjdsförening. – 3. Kontrakt i Västerås’
stift, omfattar de 6 pastoraten Mora, Våmhus, Älfdalen
med Evertsbergs kapell, Sollerön (Sofia Magdalena),
Venjan, Särna med Idre kapell. 9,968,07 kvkm. 23,843
inv. (1911).

Mora kyrka och i förgrunden klockstapeln.

Mora, Albertus af. Se Gregorius VIII.

Mora [må’ra], José Joaquín de, spansk författare,
f. 1783 i Cádiz, d. 1864, förde ett mycket
växlingsrikt lif, deltog, efter afslutade juridiska
studier i Granada, i slaget vid Bailén 1808,
flydde efter absolutismens återinförande till
London, där han samarbetade med Blanco White
(se d. o.) i tidskr. "El Mensajero de Londres"
och utgaf en periodisk skrift, "No me olvides",
båda afsedda för spansk-amerikanare, begaf sig till
Syd-Amerika 1827, ordnade skolväsendet i Chile, blef
professor i juridik i Lima, peruansk generalkonsul i
London, rektor för San Felipe-kollegiet i Cádiz och
slutligen Spaniens generalkonsul i London. Med revyn
"Crónica cientifica" 1814–23 framträdde M. först på
det litterära området som pseudo-klassiker efter
franskt mönster, samtidigt som han redigerade den
politiska tidningen "El Constitucional" 1820–23 i
liberal anda. I otaliga uppsatser spred han kunskap
om sin vän Mac Cullochs nationalekonomiska system
och var i allmänhet mera en spridare af andras idéer
än i besittning af egna. M:s stil var emellertid
originell, och på satir och humor har han lämnat
lysande exempel i Don Juan, Leyendas españolas (1840)
och Poesías (1853). Till spanska gjorde M. dessutom
öfversättningar af engelska och franska historiska
och dramatiska arbeten.
Ad. H-n.

Mora [må’ra], Juan och Rafael, presidenter i
Costarica (se d. o., sp. 780).

Morabhatta, ind. myt. Se Ganeça.

Moraceæ, bot., växtfamilj af serien Urticales,
omfattande omkr. 1,000 arter buskar och träd, sällan
örter, som tillhöra de varmare jordbältena och ofta
äro rika på mjölksaft i stammar och frukter. Bladen
äro oftast spiralställda, ofta sträfva, med
stipler, som efter affallandet kvarlämna stora
ärr. Blommorna äro skildkönade och bilda hängen,
knippen, hufvud, skifvor eller krukformade
bildningar (receptakel). Blomhyllet är
4-bladigt. Ståndarna äro 4. Frukten är nöt- eller
stenfrukt; ofta sammanväxa frukterna jämte de köttiga
hyllebladen eller det uppsvällda fruktfästet till
en falsk frukt (syncarpium). Familjen indelas i
underfam. Moroideæ (Moreæ, mullbärsfamiljen),
med i knoppen invikna ståndare, Artocarpoideæ
(Artocarpeæ, brödfruktfamiljen) med raka
ståndare, Conocephaloideæ och Cannaboideæ
(Cannabinaceæ, hampfamiljen) med fria
nötter och utan mjölksaft. Familjen är af stor
ekonomisk betydelse. Ätliga fruktställningar lämna
arter af Morus, Maclura, Artocarpus, Ficus,
kautschuk erhålles af Castilloa, Brosimum,
Ficus, schellack af Ficus-arter, gula färgämnen
af Maclura och Chlorophora, krydda af Humulus,
spånads- och pappersmaterial af Cannabis och
Broussonetia. Morus-arternas blad äro silkesmaskens
förnämsta föda. Giftiga ämnen finnas hos Antiaris
och Cannabis.
O. T. S. (G. L-m.)

Moradabad [mörädäbärd], Muradabad. 1. Distrikt i
Brittiska Indien, divisionen Bareilly (Rohilkand),
United provinces Agra and Oudh, mellan Ganges i
v. och staten Rampur i ö. 5,918 kvkm. 1,191,993
inv. (1901), hvaraf 761,259 hinduer, 420,743
muhammedaner och 6,103 kristna. Distriktet
producerar mycket spannmål, men har många gånger
lidit hungersnöd. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid Ramganga och Oudh–Rohilkand-järnvägen. 81,168
inv. (1911). Tillverkning af berömda,
inlagda metallvaror samt bomullsvaror.
1–2. J. F. N.

Moraes Barros [måra’is ba’rrås], Prudente J. de,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>