Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montserrat, Monserrat, bergskedja i spanska Barcelona - Montserrat, brittisk ö i Västindien - Mont-sur-Marchienne, ort i belgiska Hainaut - Montt, chilenska presidenter - Montt 1. Manuel M. - Montt 2. Jorje M. - Montt 3. Pedro M. - Montu, fornegyptisk gud. Se Mont - Montucia, Jean Étienne - Mont-Valérien, berg vid Paris - Montyon l. Monthyon, Antoine Jean Baptiste Robert Auget - Montör, tekn., arbetare. Jfr Installera 2. - Monument, minnesmärke - Monumenta Germaniae historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ignatius Loyola 1522 hängde upp sina vapen
och beslöt egna sig åt kyrkans tjänst. På bergets
olika toppar ligga 13 eremitboningar. Det gamla
klostret ligger till större delen i ruiner. Ett nytt
påbörjades af Ferdinand VII, men blef ofullbordadt
till följd af de politiska oroligheterna 1835. 1835–44
var klostret upphäfdt. Sedan 1892 för en bergbana
upp till det för sin vackra utsikt berömda berget.
J. F. N.
Montserrat [måns9rä’t], brittisk ö i Västindien,
s. v. om Antigua, 83 kvkm. 12,196 inv. (1911; de
fleste negrer, endast några hundra hvita). Ön, som
består af flera vulkaniska toppar, bl. a. den ännu
verksamma Soufrière (914 m.), är en af de sundaste
och vackraste bland Antillerna. Den upptäcktes 1493
af Columbus och hör till guv. Leeward islands samt
står under en af kronan utnämnd "commissioner". De
viktigaste produkterna äro socker, citronsaft,
bomull och boskap. 1910–11 hade exporten ett
värde af 34,393 pd st. och importen af 38,106
pd. Hufvudort är Plymouth, på västkusten, 1,461
inv. (1901). – Ön ockuperades af engelsmännen 1632
och var 1664–68 samt 1782–84 i fransmännens våld.
J. F. N.
Mont-sur-Marchienne [ml syr marjiä;n], ort i belgiska
prov. Hainaut, 4 km. s. v. om Charleroi. 8,460
inv. (1904). Stenkolsgrufvor, järnindustri.
J. F. N.
Montt, chilenska presidenter. 1. Manuel M., f. 5
sept. 1809, d. 20 sept. 1880, var först justitie-
och undervisnings-, sedan inrikes och premiärminister
i Chile under Bulnes presidentskap (1841–51) samt
var därefter med stor utmärkelse själf republikens
president 1851–61 (se Chile, sp. 195). M. var sedan
till sin död president i Chiles högsta domstol. –
2. Jorje M., den föregåendes son, f. 1847, var
först sjöofficer och tjänstgjorde i kriget mot Peru
(1879–83) som befälhafvare på en korvett, avancerade
till amiral och blef 1891 öfverbefälhafvare öfver
kongresspartiets stridskrafter i dess krig mot
presidenten Balmaceda och dennes parti (se Chile,
sp. 197). M. valdes af det segrande kongresspartiet
till den provisoriska regeringens ordf. och var sedan
som republikens president 1891–96 mest sysselsatt med
att lugna sinnena och återställa ordning i statens
genom inbördeskriget förstörda finanser. – 3. Pedro M.,
den föregåendes broder, f. 29 juni 1848, d. 17
aug. 1910, var 1881–83 chilenska kongressens president
och därefter först arbets- och sedan finansminister
under Balmacedas presidentskap (1886–91), blef 1891
sändebud i Washington och medverkade 1893–95 som
inrikesminister under brodern Jorje M:s presidentskap
energiskt i arbetet på att läka de sår inbördeskriget
vållat. M. blef 1895 medlem af senaten och var
från 1906 till sin död Chiles president. Under
hans ämbetstid gjordes mycket för statsfinansernas
uppblomstring, och omfattande järnvägsanläggningar
företogos. M. afled plötsligt i Bremen på väg till en
badkur i Nauheim; hans lik återfördes af ett chilenskt
örlogsfartyg till hemlandet.
1–3. V. S-g.
Montu, fornegyptisk gud. Se Mont.
Montucla [måtyklä], Jean Étienne, fransk matematiker,
f. 1725 i Lyon, d. 1799 i Versailles, idkade till
en början juridiska studier, men egnade sig sedan åt
den litterära banan samt beklädde tid
efter annan flera olika befattningar. M:s förnämsta
verk är Histoire des mathématiques dans laquelle on
rend compte de leurs progrès depuis leur origine
jusqu’à nos jours (I–II, 1758; ny uppl. i 4 band
1799–1802), det första arbete, där matematikens
historiska utveckling blifvit tecknad på ett i mera
egentlig mening vetenskapligt sätt. Minst lyckad är
behandlingen af 1700-talets historia, hvilken bildar
tredje delen af den nya upplagan och efter M:s död
afslutades af Lalande.
(I. F.)
Mont-Valérien [må valeriä’], ett v. om Paris på
vänstra Seinestranden n. om S:t Cloud beläget berg af
161 m. höjd öfver flodytan, med starka fästningsverk,
kallade Forteresse du Mont-Valérien. Under Paris’
belägring 1870–71 var M. af stor militärisk
vikt. Därifrån gjorde Trochu med 100,000 man
19 jan. 1871 det sista utfallet, men blef efter
flera timmars strid nödgad att draga sig tillbaka.
(J. F. N.)
Montyon l. Monthyon [måtiå’], Antoine Jean Baptiste
Robert Auget, baron de M., fransk mecenat, f. 1733 i
Paris, d. där 1820, blef kunglig intendent, conseiller
d’état och 1780 kansler hos grefven af Artois (Karl
X). Efter revolutionens utbrott (1789) vistades
han i England ända till bourbonernas återkomst
(1814). M. stiftade sedan 1782 åtskilliga pris för
utgifna nyttiga arbeten, att utdelas af Franska
akad. och af franska vet. akad., samt 1783 det
årligen af Franska akad. utdelade s. k. montyonska
dygdepriset, till belöning för en dygdig handling
af en obemedlad fransman. Efter restaurationen
återupplifvade och tillökade han dessa donationer, som
hade blifvit tillintetgjorda under nationalkonventets
dagar (1792–95). Biogr. af Labour (1880).
Montör (fr. monteur), tekn., arbetare, som utför
monteringsarbete (se Montera). Särskildt användes
uttrycket elektrisk montör som beteckning
för en grupp yrkesarbetare, som syssla med
elektriska installationer. Jfr Installera 2.
G. H-r.
Monument, (lat. monumentum, af monere, påminna),
minnesmärke; minnesvård; minnesstod; grafvård. –
Monumental, som är utmärkande för eller af samma
art som en minnesvård; storartad; som syftar till
skapandet af monument. Monumentala kallas sådana
konstverk, som kännetecknas af en viss storhet i
konceptionen och en mera sträng stilprägel. I
byggnadskonsten påkallas ett monumentalt
behandlingssätt, då det gäller uppförandet af
offentliga byggnader (kyrkor, parlaments- och rådhus,
universitetshus, museer o. s. v.). Inom plastiken
plägar en monumental uppfattning komma till uttryck
i större offentliga minnesstoder; inom måleriet eger
den berättigande i omfångsrikare väggmålningar af
historisk-idealistiskt innehåll.
Monumenta Germaniæ historica (lat.,
"Tysklands historiska urkunder"), titel på en i
stort anlagd samling af källor till Tysklands
medeltidshistoria. Den började utges 1826 af
Gesellschaft für ältere deutsche geschichte
etc. efter en af frih. von Stein och G. H. Pertz
uppgjord plan och under den senares ledning. Arbetet
omfattade 5 afdelningar: Scriptores (historie-
och krönikeskrifvare, 31 bd, 1903), Leges (lagar,
5 bd, 1835–89).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
