Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1015-1016 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montgolfier, bröderna - Montgolfier, Joseph Michel - Montgolfier, Jacques Étienne - Montgolfiere, fr. Se Luftballong - Montgomerie, ätter. Se Montgomery - Montgomerie, earl af. Se Herbert 3 - Montgomery - Montgomery 1. Grefskap i engelska Wales - Montgomery 2. Hufvudstad i M. 1. - Montgomery 3. Hufvudstad i staten Alabama - Montgomery 4. Distrikt i Indien - Montgomery 5. Hufvudstad i M. 4. - Montgomery (Montgomerie), svenska ätter - Montgomery 1. Robert M. - Montgomery 2. Matilda Valeria Beatrix M. Se Gyllenhaal 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera metodiske brodern var egentlige upphofsmannen
till deras därnäst mest kända uppfinning, den
hydrauliska väduren (se Akvapult).
I alla händelser arbetade de i gemenskap och delade
äran. Étienne M. dog 1799. Joseph blef på
1790-talet administratör vid konservatoriet
för konster och manufakturer (Conservatoire
des arts et métiers) samt 1807 medlem af
Franska institutet. Han afled 1810. Bröderna
M. utgåfvo bl. a. arbeten öfver luftsegling. En
minnesstod öfver dem är rest på torget i Annonay.
(G. H–r.)

Bröderna J. M. och J. É. Montgolfier. Efter en medalj.

Montgolfiére [mågålfiar], fr., benämning på det slags
luftballong, som uppfanns af bröderna Montgolfier
(se d. o. och Luftballong, sp. 1285 o. fig. 5).

Montgomerie [sv. uttal måntgå’meri], svenska och
fransk-engelsk-skotska ätter. Se Montgomery.

Montgomerie [mentgameri], earl af. Se Herbert 3, sp. 487.

Montgomery [mentgamari]. 1. (Wales. Sirydd Tre
Faldwyn) Grefskap i engelska furstendömet Wales,
mellan Merioneth, Denbigh, Shropshire, Radnor och
Cardigan. 2,064 kvkm. 53,147 inv. (1911). Större
delen af grefskapet består af merendels kala berg;
högst äro Plinlimmon (756 m.) i s. v. och Merwyn
(827 m.) i n. v. Mot ö. vidga sig dalarna. Med
undantag af Dyfi, som faller ut i Cardiganviken,
och Wye längst ned i s. v. äro M:s vattendrag
bifloder till Severn (wales. Hafren). Längs
denna går Montgomerykanalen. Jordbruk idkas
mest i Severns floddal. Bergsbruket lämnar bly,
zink och silfver. Viktigaste industrigrenen är
tillverkningen af ylleväfnader, mest flanell.
– 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, nära Severn. 1,034
inv. (1901). Förr starkt befäst. – 3. Hufvudstad
i nordamerikanska staten Alabama, vid vänstra
stranden af floden Alabama, som där börjar bli
segelbar. 32,136 inv. (1910), hvaraf hälften färgade
(17 svenskfödda). Stark bomullshandel. M. anlades
1817, blef statens hufvudstad 1847 och var till
febr. 1861 konfederationens hufvudstad. – 4. Distrikt
i Brittiska Indien, divisionen Lahore, Punjab, mellan
Sutlej och Ravi (Bari Doab) och på andra sidan Ravi
(Rechna Doab). 12,357 kvkm. 463,586 inv. (1901). Utom
längs floderna är landet en torr högslätt, delvis
bevuxen med småskog bland groft grus, och på sina
ställen med ogenomtränglig djungel. Det skäres af
nordvästjärnvägen mellan Lahore och Multan samt
vattnas af öfre Sutlejs kanalsystem. – 5. Hufvudstad
i nämnda distrikt, vid nordvästjärnvägen. 6,602
inv. (1901). Den anlades 1864 och uppkallades efter
sir Rob. Montgomery, då viceguvernör i Punjab.
1–3. (J. F. N.)
4–5. Wbg.

Montgomery (Montgomerie), två svenska adliga ätter (n:r 1960 A och B),
som till gemensam stamfar ha Alexander M. (d. 1452), äldre
son till Alexander lord Montgomery (d. omkr. 1470),
hvilken uppges härstamma från den gamla normandiska
grefvesläkten M. (se sp. 1020). John M., f. 1701,
d. 1764, ättling i elfte led af ofvannämnde Alexander
M. d. y., kom omkr. 1720 till Sverige, där han blef
bruksegare och 1736 naturaliserades till svensk
adelsman. Hans sonsons son, Robert Nils Germund M. (se
M. 3), ärfde 1833 efter sin farmor, Märta Ulrika
Cederhielm, Segersjö gods i Närke, af hvilket hennes
fader, J. K. Cederhielm (se Cederhielm 4), 1768 bildat
ett fideikommiss. Dettas innehafvare skall enligt en
k. bekräftelseresolution af 22 nov. 1771 jämte "sitt
adliga namn" bära namnet Cederhielm af Segersjö. – En
Alexander d. y:s afkomling i sjunde led, James M.
(d. som svensk öfverstelöjtnant 1632), öfverflyttade
till Tyskland; hans sonson bosatte sig i Sverige
omkr. 1675, och dennes sonsöner naturaliserades
1774. Denna släktgren introducerades 1776 på
den äldres nummer å Riddarhuset, och en medlem af
densamma (fader till M. 5) immatrikulerades 1818 bland
finska adelsmän. Se "Bidrag till släkten Montgomerys
historia" (i "Personhist. tidskr.", 1913).
C. M. St–k.


1. Robert M., son af John M. (se ofvan),
krigare, f. 26 juli 1737 i Stockholm, d. 14 maj
1798 å Lindholmens gods i Stockholms län, bevistade
Sjuåriga kriget (1756–63) i fransk tjänst, stod efter hemkomsten
högt i Gustaf III:s ynnest som bidragande till hofvets
nöjen samt avancerade till öfverste för Nylands och
Tavastehus läns dragoner. Men under Gustaf III:s
krig med Ryssland (1788–90) blef han i början af 1789
jämte åtta andra hufvudmän för Anjalaförbundet
arresterad och förd till Stockholm. Han dömdes
att arkebuseras, benådades från dödsstraffet, men
miste tjänst och ordenstecken samt affördes till
Saint Barthélemy. Därifrån fick han 1793 återvända
hem. M. skref en Relation om hvad mig veterligen
händt i 1788 års campagne (tr. af "Samf. för
utg. af handskr. rörande Skand:s hist." i dess
"Hist. handl.", d. I) samt ännu outgifna memoarer
öfver sina lefnadshändelser.

2. Matilda Valeria Beatrix M., den föregåendes
sonhustru, tonsättarinna. Se Gyllenhaal 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>