Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 989-990 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montélimar, arr.hufvudstad i franska Drôme - Montelius - Montelius 1. Gustaf Oskar Augustin M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men återuppbyggdes på 900-talet af herrarna
Adhémar af Monteil, hvaraf dess nuv. namn (af
Montilium Adhemari) uppstått. Förenadt med kronan
under Ludvig XI, var det en starkt befäst stad, som spelade
en roll i hugenottkrigen, då den flera gånger (1585 och 1587)
intogs än af katolikerna, än af protestanterna.
J. F. N.


Montelius. 1. Gustaf Oskar Augustin M.,
fornforskare, kulturhistoriker, ämbetsman,
f. 9 sept. 1843 i Stockholm, blef student i Uppsala
1861 och filos. kandidat 1868 samt promoverades
till filos. doktor 1869. Redan 1863 började
han som biträde åt riksantikvarien arbeta i
Statens historiska museum och förordnades
1868 till e. o. amanuens vid Vitt. hist.
o. ant. akademien, vid hvilken han utnämndes 1871
till andre och 1880 till förste amanuens samt af
hvilken han 1877 blef led. M. blef professor vid
Statens historiska museum 1888. 1907 utnämndes han
till riksantikvarie och har trots inträdd pensionsålder
erhållit tillstånd att kvarstå i denna egenskap till
sista mars 1913. Sedan 1874 var M. under många år
sekreterare i Svenska fornminnesföreningen och därefter
dess ordf. samt har tagit verksam del i stiftandet
(1873) och utbildandet af Antropologiska sällskapet
i Stockholm (numera Svenska sällskapet för antropologi
och geografi). Han är led. af Vet. akad. (1895)
och af Vet. soc. i Uppsala (1901) samt är
dessutom hedersled. eller led. af ett stort antal
in- och utländska lärda samfund. Han blef filos.
hedersdoktor i Greifswald 1906 och i Kristiania 1911
samt juris hedersdoktor i Glasgow 1910. 1907 erbjöds
honom att bli direktor för förhistoriska afdelningen
vid Museum für völkerkunde i Berlin samt professor
vid universitetet där. Efter sin anställning
vid Statens historiska museum har M. hvarje
år i olika delar af landet företagit forskningsresor,
hvarvid han undersökt ett stort antal minnesmärken
från den förhistoriska tiden. Därjämte har han
under en mängd utländska resor tagit kännedom
om nästan alla mera viktiga arkeologiska samlingar
i Europa och Nord-Afrika samt studerat utgräfningarna
i västra delen af Mindre Asien. Särskildt
har han egnat sin uppmärksamhet åt de förhistoriska
fynden i Italien, dit han företagit 13 resor.
På särskild inbjudning har han studerat kulturen i
Bosnien 1894 och Tunisien 1896. M. är bekant som
synnerligen lyckad talare och föreläsare. Under
många år har han hållit arkeologiska föreläsningar i
Statens historiska museum (Bergerska föreläsningarna)
och på många andra platser i Sverige och i
utlandet (Helsingfors 1897, Bergen 1898 och 1911,
vid Londons och Kristiania universitet 1900, vid
Lowell institute i Boston 1908 samt i andra
amerikanska städer s. å., i Köpenhamn 1909 och 1911,
Berlin och Stuttgart 1912). På M:s 60-årsdag (1903)
tillegnades honom af vänner och lärjungar en festskrift.
– M. utgaf 1869 Från jernåldern (h. 1 och 2;
delvis på eng., under titeln "Remains from the
iron age of Scandinavia"). Kort därefter påbörjade
han Sveriges forntid, en utförlig framställning
af den svenska fornforskningens resultat (af texten
utkom 1:a h., "Stenåldern", 1874; atlasen, med
särskild titel Svenska fornsaker, utgafs fullständigt
1872–74; i fransk uppl. "Antiquités suédoises"
1873–75). En mera kortfattad framställning af
Lifvet i Sverige under hednatiden utgaf M. 1873
(3:e uppl. 1905; af förf. omarbetade franska, tyska
och engelska öfv. häraf äro "La Suède préhistorique",
1874, "Die kultur Schwedens in vorchristlicher zeit",
1885, "The civilisation of Sweden in
heathen times", 1888, samt ny fransk uppl. under
titeln "Les temps préhistoriques en Suède etc.").
I den af M. författade 1:a delen af (illustrerad)
"Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar"
(1875–77) gjordes för första gången ett försök att
i ett sammanhang skildra, hvad fornforskaren och
historikern känna om Sveriges hednatid. Äfven i
2:a upplagan af detta arbete har M. behandlat förhistorien.
På ty. har detta arbete utkommit under
titeln Kulturgeschichte Schwedens (1906). Under
många år ha M:s forskningar hufvudsakligen varit
riktade på bronsåldern, och för gången af dessa
forskningar har han redogjort i Sur les époques
de l’âge du bronze en Suède (kongressen i Bologna
1871), Bronsåldern i norra och mellersta Sverige
("Antiqv. tidskr. f. Sverige", 1871–73), Sur les
sculptures de rochers de la Suède, Sur l’âge du
bronze en Suède och Sur les poignées des épées et
des poignards en bronze (kongressen i Stockholm
1874), Sur les celts en bronze (kongressen i
Budapest 1876), Minnen från bronsålderns slut i Norden,
Ett fynd från vår bronsålders äldsta tid och Den
nordiska bronsålderns ornamentik (Vitt. akad:s
"Månadsblad", 1880–81) m. fl. Resultaten af sina
undersökningar rörande bronsåldern nedlade han
sedan i Spännen från bronsåldern och ur dem
närmast utvecklade former (i "Ant. tidskr. f. Sverige",
1880–82), i Tidsbestämning inom bronsåldern med
särskildt afseende på Skandinavien (Vitt. akad:s
handl., 30:e d., 1885) och i det under utgifning
varande arbetet La civilisation primitive en Italie
depuis l’introduction des métaux. Af detta stora
arbete ha hittills 3 bd planscher (1895, 1905, 1911)
och 2 bd text utkommit, behandlande norra och mellersta
Italiens förhistoria. Bland hans öfriga skrifter må
nämnas L’âge de bronze en Égypte (L’Anthropologie I, 1890),
hvari M. framhåller, att den egyptiska kulturen trots
sin höga utveckling var bronskultur ända till
omkr. 1500 f. Kr., de i "Archiv für anthropologie"
införda afh. Die bronzezeit im Orient und
Griechenland (d. XXI, 1892), Findet man in
Schweden überreste von einem kupferalter? och
Zur ältesten geschichte des wohnhauses in
Europa, speciell im Norden (bägge i d. XXIII, 1895),
Die chronologie der ältesten bronzezeit in Norddeutschland
und Skandinavien (d. XXV och XXVI, 1900), vidare
Orienten och Europa ("Antiqv. tidskr.", XIII, 1894–96, äfven på ty.),
De förhistoriska perioderna i Skandinavien (i Vitt.
akad:s "Månadsblad", 1896–97), ett system, som
närmare utvecklas i Den nordiska jernålderns
kronologi (i "Sv. fornm. fören:s tidskr.", 1895–97).
Preclassical chronology in Greece and Italy och
The Tyrrhenians in Greece and Italy (bägge i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>