Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 925-926 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monmouth, hertig af. - Monmouth, Henrik af - Monmouth park, kapplöpningsbana. Se Long branch - Monna Vanna, drama af Maeterlinck - Monnier, Henri - Monnier 1. Marc M. - Monnier 2. Philippe M. - Monnika. Se Monika - Mono-, kem. - Monoceros, Enhörningen, astron., stjärnbild - Monochammus, zool. Se Lamiinae - Monochord. Se Monokord - Monoclinia, bot. - Monocotyledoneae, bot. (Enhjärtbladiga växter)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afrättades 15 juli s. å. i London. Från en af
hans söner härstamma hertigarna af Buccleuch. Jfr
G. Roberts, "Life, progress and rebellion of James,
duke of M." (2 bd, 1844), och Fea, "King M." (1901).
(V. S-g.)

Monmouth [må^meth], Henrik af, benämning på engelske
konungen Henrik V före hans tronbestigning. Se Henrik, sp. 434.

Monmouth park [må’nmoth pä’k], kapplöpningsbana. Se
Long branch.

Monna Vanna [må’na], drama af Maeterlinck
(se d. o., sp. 437, och Godiva).


Monnier [månie], Henri, fransk tecknare, f. 1799
i Paris, d. där 1877, var en tid i sin ungdom
tjänsteman i justitieministeriet, studerade sedan
måleri på Girodets och Gros’ ateljéer, vände sig till
illustrationen och blef en af sin tids framstående
tecknare af typer och scener ur pariserlifvet. I
Moeurs administratives dessinées d’après nature
(1828) tecknade han ämbetsmännen med träffsäker
karakteristik och bitande skärpa. Typen "M. Prudhomme"
tröttnade han aldrig att framställa som den uppblåsta
och viktiga, tomhufvade kälkborgaren. Han utgaf en
mängd teckningssamlingar, Scènes populaires, som
innefatta Intérieurs de bureau, Les recréations, Les
distractions, Les grisettes, Le bal o. s. v. Efter
ett besök i London utgaf han Les contrastes
m. fl. M:s teckningar äro verkliga genretaflor,
omsorgsfullt komponerade och utförda med noggrannhet
och elegans. Jfr Champfleury, "H. M., sa vie et son
oeuvre" (1870).
G-g N.

Monnier [månié]. 1. Marc M., fransk författare,
f. 1829 i Florens af fransktalande föräldrar,
d. 1885 som professor i litteraturhistoria vid
universitetet i Genève, tillbragte en god del af
sin lefnad uti Italien, om hvars förhållanden
och historia han förvärfvade sig förtrolig
kännedom. Han var en lika kunskapsrik som mångsidig
och originell skriftställare. Bland hans arbeten
om Italien märkas flygskriften L’Italie est-elle
la terre des morts? (1859), dagboken Garibaldi,
histoire de la conquête des Deux-Siciles (1861),
La Camorra (1863), Pompéi et les pompéiens (1864;
"Pompeji och dess innevånare", 1869) samt Les
contes populaires en Italie (1880). Han utgaf
vidare diktsamlingarna Lucioles (1853) och Poésies
amoureuses (1871), novellerna Les amours permises
(1861), några komedier och flera marionettlustspel
(saml. 1871), ett värderikt bidrag till teaterns
historia under titeln Les aïeux de Figaro (1868)
samt det litteraturhistoriska arbetet La renaissance,
de Dante à Luther (I, 1885), hvilket utmärktes med
Franska akad:s pris tre dagar efter M:s död. Hans
öfversättningar af Goethes "Faust", Dantes
"Inferno" och Ariostos "Orlando furioso" åtnjuta
mycket anseende. Till sv. öfversattes 1890 M:s roman
"Donna Grazia". – 2. Philippe M., den
föregåendes son, fransk författare, f. 1864 i Genève,
d. 1911, debuterade 1891 med diktsamlingen Rimes
d’écoliers (1891) och offentliggjorde flera band
skisser: Vieilles femmes (1895), Causeries genevoises
(1902) m. fl. samt det af Franska akad. prisbelönta
historiska arbetet Le quattrocento (2 bd, 1901).

Monnika. Se Monika.

Mono- (af grek. monos, en), kem., betyder, satt
framför namnet af en 2- eller flerbasisk syras salt,
att endast en af syrans ekvivalenter är mättad
med en metallekvivalent. I monokaliumsulfat K H
SO₄ är t. ex. 1 af svafvelsyrans 2 väteatomer
ersatt med kalium; i monokalciumfosfat, Ca H₄
(PO₄)₂ + H₂ O kommer en ekvivalent kalcium på
1 molekyl af den 3-basiska fosforsyran. Dylika
föreningar betecknas äfven som sura salter. Inom
den organiska kemien betyder mono- framför namnet
af en substitutionsprodukt, att endast en af
den i namnet angifna atomen eller atomgruppen
är substituerad i hvarje molekyl; så ersätter
t. ex. i monoklorbensol C₆ H₅ Cl en kloratom
en af bensolens väteatomer ; i monometylanilin
C₆ H₅ . NH . CH₃ är en af aminogruppens
väteatomer substituerad med en metylradikal CH₃.
H. E.

Monoceros, Enhörningen, astron., stjärnbild
belägen å ömse sidor om himmelsekvatorn mellan 12°
sydlig och 12° nordlig deklination samt mellan
ungefär 6 och 8 1/2 timmars rektascension. Den
gränsar i n. mot Tvillingarna och Lilla hunden,
i ö. mot Hydran, i s. mot Skeppet Argo, Stora
hunden och Haren samt i v. mot Orion. Stjärnbilden
genomskäres af Vintergatan, men är det oaktadt
icke särdeles stjärnrik. Dess ljusaste stjärna är
af mellan 3:e och 4:e storleken; dessutom finnas
3 stjärnor af 4:e storleken. De öfriga äro mycket
litet framträdande; ett skarpt öga torde kunna räkna
ungefär ett hundratal. Stjärnbilden innehåller flera
intressanta teleskopiska stjärnhopar och nebulosor.
B-d

Monochammus, zool. Se Lamiinæ.

Monochord. Se Monokord.

Monoclinia, bot., första ordningen af nittonde
klassen af sexualsystemet, hvilken igenkännes därpå,
att alla med befruktningsdelar försedda blommor äro
samkönade. En term med vidsträcktare omfång är
monokliner (se d. o.).
O. T. S.*

Monocotyledoneæ (af grek. monos, ensam,
och kotyledon, hjärtblad), Monocotyledones,
Monocotyleæ, Endogenæ, Enhjärtbladiga
växter, Monokotyledoner. bot., utgöra den
andra stora afdelningen af Angiospermæ bland
fanerogamerna. Embryot har endast 1 hjärtblad, som
vid groningen ofta förblir inneslutet inom fröskalet
och uppsuger fröhvitan. Hufvudroten upphör snart att
växa. I dess ställe utbryta birötter från stjälkens
bas. Monokotyledonerna äro oftast örter och ha ofta
en underjordisk stam (knöl, lök eller rotstock). Den
ofvan jord utvecklade stammen har slutna kärlsträngar,
utan bestämd ordning spridda inom stammen. Något
sammanhängande, i stammens omkrets befintligt kambium
finns icke som hos dikotyledonerna, hvarför någon
årlig tillväxt i tjocklek som hos dessa icke eger
rum hos monokotyledonerna. Förgrening af stammen
förekommer i regel mera sällan. Bladen äro nästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>