Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 841-842 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molenaer - Molenaer 1. Jan Miense M. - Molenaer 2. Cornelis M. af annan släkt - Molenbeek-Saint-Jean, förstad till Bruxelles - Moler, geol. - Moles, lat., massa. - Moles, M. Hadriani. Se San Angelus borg - Moleschott, Jakob - Moleskin, eng. Se Mollskinn - Molest, börda - Molesworth, sir William - Molett - Molett 1. E vid tygtruckerier anvämd ståltrissa - Molett 2. "Löpare" - Molett 3. Her., sporrklinga - Molfetta, hamnstad i italienska Bari - Moliére, Jean Baptiste Poquelin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I den forna Malmstenska samlingen fanns ett
Kortspelande sällskap och i den Berggrenska en
målning framställande Toffelleken. – M:s hustru,
Judith Leyster, f. omkr. 1600 i Haarlem, d. 1660
i Heemstedt, där makarna egde ett hus, var en
af Frans Hals’ bästa elever. Ehuru hon under
sin lifstid hade ett godt namn som målarinna,
råkade detta under tidernas lopp i fullständig
glömska. Hennes taflor, framställande vanligen
enstaka personer, som dricka eller behandla något
instrument, tillskrefvos, ehuru de dock äro något
hårdt målade, i regel Frans Hals själf och såldes
som arbeten af den store mästaren, ofta till högt
pris, ända till dess C. Hofsteede de Groot för några
år sedan lyckades dechiffrera hennes förut olösta
monogram (ett J och ett L med en stjärna). Hennes
bästa verk träffas i Amsterdam, Berlin, Haag och i
Nationalmuseum Gosse, som blåser flöjt (målarinnans
allra yppersta arbete, förr också det tillskrifvet
Frans Hals och senare Jan de Bray), i Galerie Corsini,
i Rom, i Sixska samlingen i Amsterdam, o. s. v. –
Bröder till Jan M. voro otvifvelaktigt landskaps-
och genremålaren Klaes M. och genremålaren
Bartholomeus M. Klaes M., f. i Haarlem före 1630,
d. där 1676, som målade medelmåttiga vinter- och
flodlandskap, svagt erinrande om Jacob van Ruisdael
och mer om Roelof de Vries. Sådana arbeten af hans
hand träffas i ett flertal af utlandets museer, i
Nationalmuseum, i frih. Tamms samling i Stockholm,
i den forna Feronska samlingen o. s. v. Bland hans sällsynta genrebilder märkes
en, Drickande bönder, i Stockholms högskola.
Än ovanligare äro Bartholomeus M:s genrebilder,
af hvilka dock en, Dans i en bondstuga, finnes i
Wachtmeisterska samlingen på Vanås. – 2. Med någon
af ofvanstående får icke förväxlas den flamske
landskapsmålaren Cornelis M., som var
verksam i Antwerpen i senare delen af 1500-talet och
på hvars sällsynta målningar prof ses i museerna
i Berlin och Madrid. Han var måhända farfar till
den flamske bataljmålaren Peeter Meulener (se d. o.).
1–2. O. G-g.

Molenbeek-Saint-Jean [målenbék-sa-jä’], nordvästlig
förstad till Bruxelles. 73,247 inv. (1910). M. har
stor textilindustri (äfven i mattor) samt tillverkning
af läder, järn- och bronsgjuterier, trädgårdsskötsel
m. m.
J. F. N.

Moler (da., "mo-lera"), geol., dets. som bergmjöl
(kiselgur l. diatomacéjord). Tuxen anger, att
moler hufvudsakligen består af brottstycken af
kiselalgernas skal, är af grå till gulaktig
färg och den lättaste jordarten i Danmark. Den
finnes rikligt i klitterna kring Limfjorden.
E. E.

Moles, lat., massa; tyngande börda; kolossalt
byggnadsverk, – M. Hadriani. Se San Angelos borg.


Moleschott [må’leskått], Jakob, holländsk (italiensk)
fysiolog, f. 1822 i ’sHertogenbosch, d. 1893 i Rom,
blef med. doktor i Heidelberg 1845, professor i
fysiologi i Zürich 1856, i Turin 1861 och i Rom
1878. 1876 utnämndes han till italiensk senator. –
M. kan anses som grundläggaren af den nutida, i rik
blomstring stadda italienska fysiologien. Hans egna
undersökningar berörde en mängd olika grenar af denna
vetenskap, blodet, andningen, ljusets inverkan på
ämnesomsättningen m. m. Hans viktigaste arbeten äro
Kritische betrachtung von Lie-bigs theorie der ernährung der pflanzen
(1845), Holländische beiträge zu den anatomischen und
physiologischen wissenschaften (i förening med
Donders och van Deen; 1846–48), Physiologie der
nahrungsmittel (1850) och Der kreislauf des lebens
(1852; 5:e uppl. 1875–85). Af hans tal utkom en
samling, Licht und leben (3:e uppl. 1897), af hans
erinringar ett postumt band 1894. 1857–93 utgaf
han Untersuchungen zur naturlehre des menschen
und der thiere (15 bd, fortsatt af Colasanti
och Fubini), hufvudsakligen afsedd att utom
Italien sprida kunskapen om italienska forskares
arbeten. Jfr Filosofiens historia, sp. 254.
R. T-dt.

Moleskin [må~u’Iskin], eng. Se Mollskinn.

Molest (af lat. molestus, besvärlig), börda, tunga,
omak, besvär.

Molesworth [måu’lsw9th], sir William, engelsk
politiker, f. 23 maj 1810 i London, d. 22 okt. 1855,
började 1832 sin offentliga verksamhet genom inträde
i underhuset, blef där en af de mest framstående
s. k. filosofiske radikalerna och uppsatte 1835 i
denna grupps intresse tidskriften "London review",
som dock snart sammanslogs med "Westminster
review". M. bekämpade deportationssystemet och stod
vältaligt på koloniernas sida i fråga om ordnandet
på själfstyrelsens grund af deras ställning till
moderlandet. 1852 fick han plats i Aberdeens ministär
såsom chef för skogsväsendet och allmänna arbeten
("first commissioner of works"). Några månader
före sin död blef M. (juli 1855) kolonialminister i
Palmerstons ministär. Under några års afsaknad af
mandat som parlamentsledamot (1841–45) fullföljde
M. sin 1839 påbörjade, med stora kostnader
förenade kritiska edition på latin och engelska
af Th. Hobbes’ skrifter, som åtföljdes af en af
M. författad lefvernesbeskrifning öfver den märklige
filosofen. Jfr biografi af mrs Fawcett (1903).

Molett (fr. molette). 1. En vid tygtryckerier
använd liten ståltrissa, på hvars yta tygmönstret är
graveradt för att därifrån under rotation intryckas i
själfva tryckvalsen. – 2. "Löpare", en glättad konisk
marmorsten, med hvilken målare rifva sina färger. –
3. Her., sporrklinga (se fig.).

Heraldisk molett.

Molfetta [mål-], hamnstad i italienska prov. Bari
(Apulien), vid Adriatiska hafvet och järnvägen
Ancona–Brindisi. 39,867 inv. (1901). Biskopssäte,
lyceum och gymnasium, museum. Tillverkning af olja,
handel med vin, olja, spannmål, mandlar, lifligt fiske
och sjöfart. I närheten finnes en rik salpetergrufva,
kallad Pulo.
(J. F. N.)

Molière [måliär], Jean Baptiste Poquelin,
Frankrikes störste lustspelsförfattare, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>