Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moitie, äkta hälft - Moitte, Jean Guillaume - Moivre, Abraham de - Mojanga, Se Majunga - Moji, hamnstad på japanska Kiushiu - Mojord. Se Mo 2. - Mokalla (Makalla). Se Hadramaut - Mokant. Se Mokera sig öfver - Mokasin. Se Mockasin - Mokottambergen, bergsträcka i Egypten ö. om Kairo - Moke, Henri Guillaume Philippe - Mokera sig öfver, håna - Mokera sig öfver -- Mokant, hånfull - Mokera sig öfver -- Mokerad, förolämpad - Mokett, en mångfärgad sammetsväfvad - Mokka, stad vit Röda hafvet - Mokkakaffe (Pärlkaffe). Se Coffea och Kaffe - Mokkasten l. Mossagat, miner. - Mokkatillsättning, tekn. bot. Se Kaffesurrogat - Moko, zool. Se Hawaii-öarna - Mok-p-ho, hamnstad i Korea - Moksa, sanskr., "befrielse"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
midt), eg. hälft, halfpart; äkta hälft, maka; någons
dam eller kavaljer i dans, vid bordet o. s. v.
Moitte [möja’t], Jean Guillaume, fransk bildhuggare,
f. 1747, d. 1810, hade till lärare utom sin fader,
Pierre Étienne M. (kopparstickare i Paris, d. 1780),
Pigalle och Lemoine samt vann 1708 romerska priset
och blef 1783 ledamot af akademien. Då 1794 en täflan
utlystes för en stod öfver Rousseau, vann M. priset,
men den blef icke utförd. Han vardt emellertid
professor vid konstskolan på grund af sin seger i
täflingen. M. representerade en under hans tid som
det högsta ansedd, renad, men också kall klassicitet,
som ej var fri från maner.
(A. L. R.)
Moivre [mwa^r], Abraham de, fransk matematiker,
f. 1667, d. 1754, flydde efter Nantesiska ediktets
upphäfvande (1685) till England och bosatte sig i
London. Han var medlem af vetenskapsakademierna i
London, Paris och Berlin samt utsågs af förstnämnda
samfund till skiljedomare i den bekanta striden mellan
Newton och Leibniz angående hvem af dem, som var
differentialräkningens upphofsman. "Philosophical
transactions" innehålla flera afhandlingar af
M. Dessutom skref han Doctrine of chances or method of
calculating the probabilities of events at play (1718;
ny uppl. 1738), Miscellanea analytica de seriebus et
quadraturis (1730) m. m. Hans namn är fäst vid den
trigonometriska formeln Cos n 0 +
V^l sin n (9 = (Cos 9 + V^l sin @n, som är af stor
vikt för läran om komplexa funktioner.
(I. F.)
Mojanga, annan namnform för Majunga (se d. o.).
Moji, hamnstad på norra udden af japanska ön Kiushiu,
vid Shimonoseki-sundet, som skiljer M. från det endast
1,5 km. aflägsna Shimonoseki. 55,682 inv. (1908). M.,
som ännu 1890 var föga mer än en by, är med hänsyn
till tontalet af ankommande fartyg näst Kobe den
förnämsta af Japans sjöstäder. 1908 anlöptes det af
2,343 fartyg om öfver 4,4 ton. Det är i synnerhet
stenkol från trakten och andra bergverksprodukter,
som utföras härifrån, men äfven bomullsvaror och
cement. Däremot införas ris, råbomull, spannmål,
mjöl, metallvaror och petroleum.
J. F. N.
Mojord. Se Mo 2.
Mokalla (Makalla). Se Hadramaut, sp. 969.
Mokant [måka^t]. Se Mokera sig öfver.
Mokasin. Se Mockasin.
Mokattambergen, bergsträcka i Egypten ö. om Kairo,
en utlöpare från bergen i arabiska öknen. Ur dess
stenbrott togs materialet till pyramiderna i Gise,
och än i dag hämtas där sten till Kairos byggnader. I
bergen finnas två förstenade skogar (se Fossila
skogar, sp. 966, och kartan till art. Kairo).
J. F. N.
Moke [mak], Henri Guillaume Philippe, belgisk
historieskrifvare, f. 1803 i Havre, d. 1862, blef 1835
professor vid Atheneum i Gent. Hans viktigaste arbeten
äro Histoire de la Belgique (1839–40; 4:e uppl. 1856)
och La Belgique ancienne (1855; 2:a uppl. 1860).
Mokera sig öfver (af fr. se moquer), håna, spotskt,
hånfullt ge sin förtrytelse luft. – Mokant [måka^t],
gäckande, hånfull. – Mokerad, stött, förolämpad.
Mokett (fr. moquette), en mångfärgad sammetsväfnad,
som användes till möbelbeklädnad. M. tillverkas
på samma sätt som brysselmattor (se d. o.), ehuru
af finare material och med knifförsedda nålar,
som till tofsar afskära de för brysselväfnaden
eljest karakteristiska öglorna. Grundvarp och
inslag bestå af starkt, tvinnadt bomullsgarn; den
i flera olikfärgade lager förekommande polvarpen,
som bildar sammetstofsarna, är vanligen af kamgarn,
stundom af bomull, sällan silke. – S. k. tryckmokett
är en imitation, åstadkommen med
endast ett lager poltrådar, som genom tryckning
i många färger försetts med långsträckta mönster,
hvilka efter varpens hopväfning antaga sina rätta
proportioner. Tryckmokett kan liksom slät sammet
och velourstapestrymattor väfvas i två lager öfver
hvarandra, d. v. s. tillverkas i två exemplar på en
gång i samma väfstol.
G. A. W.
Mokka (Mocha), stad vid Röda hafvet, i arabiska
prov. Jemen, 75 km. n. om Bab-el-mandeb, är numera
ej stort annat än en by, sedan den på 1600- och
1700-talen lifliga handeln, i synnerhet exporten af
kaffe ("Mokkakaffe"), flyttat sig till andra hamnar:
Aden, Hodeida och Lohaja. (J. F. N.)
Mokkakaffe (Pärlkaffe). Se Coffea och Kaffe.
Mokkasten l. Mossagat, miner., en
kryptokristallinisk varietet af kvarts,
uppfylld af mossliknande, dendritiska,
hufvudsakligen af klorit bestående figurer.
Hj. Sj.*
Mokkatillsättning, tekn. bot. Se Kaffesurrogat.
Moko, Pennula ecaudata, zool. Se Hawaiiöarna, sp. 117.
Mok-p-ho, hamnstad vid mynningen af en djupt
inskärande vik i sydvästra Korea, skyddad af framför
liggande öar. 9,172 inv. (1897). Hamnen öppnades
1897 för utländsk sjöfart och har därefter lockat
till sig en mängd japaner, som slagit under sig
äfven kustfisket. Exporten består mest af ris.
J. F. N.
Moksa [må’/kja], sanskr., "befrielse" (från
själavandringen), ind. relig., likbetydande
med det till samma ordrot hörande mukti. Moksa
är i den indiska religionen och filosofien ett
ända från bramansk tid ned till buddismen och de
hinduistiska sekterna kändt begrepp, innebärande
lösgörande och befrielse från världskretsloppets,
samsara’s, bojor. Som en ständig återfödelse till
nya tillvaroformer och i följd däraf en alltjämt
upprepad död från dem är samsara inbegreppet af allt
tillvarons lidande (det jordiska helvetet), som det
är den högsta salighet att vinna befrielse (moksa)
från. Tillvaroformernas art och grad bestämmas af de
föregående tillvarelsernas handlande (karman). Å ena
sidan kan man tänka sig denna moksa möjlig,
först när intet vidare handlande är möjligt; men
å andra sidan är det enligt indiskt åskådningssätt
själfva handlandet, som fjättrar vid samsara. Här
finns en motsägelse, som aldrig blifvit löst i den
indiska tankeutvecklingen. Det är en från offer- och
trolldomstekniken ärfd tanke, när man inför vetandet
(vidya) om tingens sanna värde som häfstång för
moksa. Men förvärfvandet af detta vetande blir
faktiskt högre makters ingripande. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
