Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkspegel, veter. - Mjölkstockning - Mjölksvampar, bot., släktet Lactarius - Mjölksyra - Mjölksyra 1. Kem. - Mjölksyra 2. Acidum lactinum, Jäsningsmjölksyra, farm., med. - Mjölksyra 3. Bakteriol. - Mjölksyrejäsning, kek. Se Jäsning - Mjölktecken - Mjölktistel, bot. Se Sonchus - Mjölktistelsläktet, bot. Se Sonchus - Mjölkträd, bot. - Mjölktvål - Mjölktyp. Jft Mjölktecken - Mjölktänder. Se Tänder - Mjölkåder, veter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna bedöma kons årliga mjölkafkastning, mjölkens
fetthalt och laktationstidens längd. Systemet
har dock visat sig utan praktisk betydelse, då
intet direkt samband mellan mjölksekretionen och
mjölkspegelns utveckling kunnat påvisas. En bred
och väl utvecklad mjölkspegel anger dock alltid en
kraftigt utvecklad bakdel och vanligen äfven ett
stort jufver. Inom de mest framstående mjölkraserna,
t. ex. den holländska och Angler-rasen, uppställes
en stor mjölkspegel fortfarande som rasmärke.
E. T. N.
Mjölkstockning inträffar i kvinnobröst, då den i
mjölkkörteln bildade mjölken icke får tillräckligt
aflopp, såsom under försummad digifning eller då
denna vid afvänjning upphör, vid barnets oförmåga att
suga, vid såriga bröstvårtor o. s. v. Brösten blir då
spända, stinna, ömmande och, om infektion tillkommer,
inflammerade, så att bröstböld (se d. o.) kan
uppstå. Stockningen minskas genom bröstens utsugning,
laxermedel, minskning af födan (i synnerhet den
flytande), lindrigt kompressionsförband, våtvärmande
omslag m. m.
F. B.*
Mjölksvampar, bot., namn på arterna af släktet
Lactarius (se d. o.)
Mjölksyra. 1. Kem., urspr. Scheeles namn på
den 1780 af honom upptäckta organiska syran
C3 H6 O3, som bildas vid vissa jäsningsprocesser
af kolhydrat. Numera känner man flera syror af
denna sammansättning, nämligen 1) den s. k.
etylenmjölksyran CH2 . (OH) CH2 . COOH
l. [beta]-oxipropionsyran; 2) den ofvannämnda,
af Scheele upptäckta, optiskt inaktiva s. k.
jäsningsmjölksyran, CH3 . CH (OH) COOH, hvars
rationella namn är i-[alfa]-oxipropionsyra. Denna
syra, som är en racemisk blandning af 2 optiska
isomerer, kan uppdelas i en högervridande och en
vänstervridande syra. Den förra, d-[alfa]-oxipropionsyra,
äfven köttmjölksyra (se d. o.), upptäcktes af
Liebig i köttsaften och finnes i muskler och
t. ex. i Liebigs köttextrakt. Denna syra spelar
sannolikt en mycket viktig roll vid sockerarternas
nedbrytning inom djurorganismen. Den vänstervridande
l-mjölksyran uppstår, när rörsocker förjäses genom
l-mjölksyrebaciller. Genom upphettning till 130°
sönderdelas [alfa]-oxipropionsyrorna till acetaldehyd
och myrsyra. Genom lösningarnas indunstning
öfvergå [alfa]-oxipropionsyrorna till en anhydrid
C6 H10 O5. Mjölksyrornas salter kallas laktater.
Karakteristiska salter äro zinklaktat och kalciumlaktat.
2. Acidum lacticum, Jäsningsmjölksyra, farm., med.,
en klar, färglös eller svagt gulaktig, luktlös,
sirapstjock vätska med rent sur smak och i outspädt
tillstånd starkt frätande genom sin benägenhet
att upptaga vatten, hvarmed den blandar sig i
alla förhållanden, likasom äfven med sprit. Dess
sp. v. är 1,21–1,22 och sammansättning CH3 . CH (OH) COOH.
Mjölksyra användes ospädd eller i stark lösning
till etsning af tuberkulösa åkommor i struphufvudet
eller på huden (lupus) samt mera utspädd i flera
andra syften, t. ex. invärtes vid tarmtuberkulos och
vid vissa infektiösa tarmåkommor hos späda barn, till
ingjutning i urinblåsan för att upplösa fosfatstenar
m. m. Behandlingen med stark mjölksyra är mycket
smärtsam; mot smärtorna försökes förbehandling med
kokain eller medel af liknande verkan.
3. Bakteriol. Mjölksyran har på senare tiden från
medicinsk synpunkt väckt liflig uppmärksamhet,
hufvudsakligen tack vare E. Metjnikov (se hans
arbete "Lifvets förlängning", 1912). Mjölksyran
verkar hämmande på förruttnelsen och har länge i
form af den s. k. marineringsmetoden användts af
denna anledning att förvara kött. Enligt Metjnikov
skulle det förtidiga åldrandet bero på en kronisk
autointoxikation genom förruttnelsegifter, utgående
från groftarmen, som hyser en riklig bakterieflora och
där betydande förruttnelseprocesser pågå. Försöken
att på andra sätt, t. ex. genom intagande af
antiseptica, inskränka denna förruttnelse ha
icke lämnat tillfredsställande resultat, hvilket
däremot skulle, enligt Metjnikov, vara fallet genom
tillförande af färdigbildad mjölksyra eller af
mjölksyrebakterier. Många mjölksyrerika drycker
användas af åtskilliga folk sedan långa tider
tillbaka. Dit höra sur mjölk i Sverige, kefir och
kumys i Ryssland, leben i Nord-Afrika, yoghurt i
Bulgarien. Af dessa äro, enligt Metjnikov, kefir och
kumys ej tillrådliga till dagligt bruk, emedan de
också innehålla alkohol. Metjnikov rekommenderar
yoghurt eller renodlade mjölksyrebakterier
ur yoghurt, i senare fallet under samtidigt
förtärande af socker, emedan ur detta bacillen har
att producera mjölksyran. Värdet af dessa åsikter
är omtvistadt och kan framgå blott ur fortsatta
iakttagelser.
1. H. E. 2. C. G. S. 3. W-s.
Mjölksyrejäsning, kem. Se Jäsning, sp. 471.
Mjölktecken, tecken i en kos yttre, hvilka antyda
hennes mjölkningsförmåga. Som sådana pläga räknas dels
i allmänna kroppsbeskaffenheten fin benbyggnad, litet
hufvud och långsträckt, öppen kroppsbyggnad med stort
afstånd mellan sista refbenet och höftbensknölen
samt djup bakdel, hvilket tillsammans säges bilda
en god mjölktyp, dels vissa särskilda kroppsdelar,
såsom stort välbildadt jufver, som sammanfaller efter
utmjölkning, stora slingrande mjölkådror, som inmynna
i stora mjölkhål, samt tunn lös hud med fin
hårrem och stor, välformad mjölkspegel samt gulfärgad
hud på jufver och öfriga hårfattiga delar. Vissa
af dessa tecken, så som de nämnda kroppsformerna,
stå visserligen i samband med förädling i riktning
af hög mjölkafkastning, andra, såsom den lösa,
fina huden och hårremmen, tyda egentligen blott
på, att djuret är friskt, väl födt och att det
varit skyddadt mot omildt väder. Jfr Mjölktyp.
H. J. Dft.
Mjölktistel, bot. Se Sonchus.
Mjölktistelsläktet, bot. Se Sonchus.
Mjölkträd, bot., namn på Brosimum Galactodendron.
Mjölktvål, tvål, hvars fyllmassa delvis utgöres af
kondenserad skummjölk.
Mjölktyp. En riklig mjölkproduktion utöfvar ett
väsentligt inflytande på kroppens alla funktioner
och medför därför i regel ganska karakteristiska
kroppsformer särskildt hos nötkreatur, får och
getter. För mjölktypen utmärkande kroppsformer äro
en päronformig långsträckt bål, väl utvecklad bakdel
med långt och bredt kors, tunna muskler och goda
mjölktecken för öfrigt. Jfr Mjölktecken.
H. F.
Mjölktänder. Se Tänder.
Mjölkåder, veter., en större blodåder, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
