Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 749-750 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkningsmaskiner - Mjölkomtor, bot. Se AEcidium - Mjölkprofning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt försedd med slangar och är därför
uppgifven. Långt mer användbar var F. & B. Ljungströms
alfamaskin, som utpressade mjölken ur spenarna genom
tre kolfvar, som efter hvarandra, den öfversta först,
sattes i fram- och återgående rörelse af intermittent
vattentryck. Denna maskin undanträngdes af Daléns
konstruktion (liksom föregående inköpt af aktiebolaget
Separator och kallad alfamaskin); denna (se fig. 2)
arbetar med en fast och en rörlig gummiplatta, mellan
hvilka spenen utsattes för pressning uppifrån nedåt;
den rörliga plattans rörelse åstadkommes genom två
med pulserande lufttryck drifna kolfvar. Med denna
maskin täfla f. n. I. Lindströms omegamaskin, hvars
mjölkningsorgan är byggdt efter i hufvudsak samma
idé, men med väsentliga ändringar, samt G. Jonssons
manusmaskin, där det tryckande elementet drifves med
en enkel häfstång från en vefaxel, och andra nyare
konstruktioner. Samtliga dessa nyare svenska maskiner
låta mjölken utan slangar direkt nedrinna i täckta
plåtkärl, hvarigenom dess förorening och upptagande af
bakterier mycket väl förhindras. Vid ytterst noggranna
profningar har det visats, att dessa nyare maskiner
äro fullt användbara, icke skada eller oroa djuren,
mjölka lika fort som handmjölkning, men vanligen
ej urmjölka fullständigt, hvarför eftermjölkning
är nödvändig åtminstone som kontroll. Åtgången af
kraft, som vanligen lämnas af en maskinmotor för
flera (oftast 5) mjölkningsmaskiner, växlar för
olika maskiner mellan 1,3–0,25 hkr för maskin. Den
rätt afsevärda kostnaden för maskinernas inköp
och installering är ännu så hög, att de knappt
få användning annat än i de stora ladugårdar,
där svårighet möter att få mjölkning för hand
utförd. Se I. Lindström, "Mjölkningsmaskiner"
(i "Landtbruksakademiens handl. och tidskr.",
1908) och "Meddelande n:r 26 från styrelsen
för maskin- och redskapsprofningsanstalterna".
H. J. Dft.

Fig. 2. G. Daléns mjölkningsmaskin (alfamaskinen) under användning.

Mjölkomlor, bot. Se Æcidium.

Mjölkprofning. Då mjölk af naturen har växlande
mängd af sin värdefullaste beståndsdel, fett,
och lätt förfalskas genom utspädning, skumning
eller tillsatser samt därtill lätt blir förorenad
eller förskämd, är profning af dess beskaffenhet
af stor betydelse. Fetthalten bestämmes noggrannast
genom kemisk viktsbestämning, men därjämte användas
åtskilliga bekvämare och hastigare utförda metoder,
bland hvilka Gottliebs metod är den för noggranna
prof mest använda, under det att profning med
butyrometer allmänt brukas vid massundersökningar
i mejeripraktiken. Däremot äro profningar med
apparat för bestämning af gräddmängd (kremometer)
eller genomskinlighet (pioskop och laktoskop)
liksom areometrisk undersökning föga pålitliga
för fetthaltens bestämning (se Mjölkprofvare).
Mjölkens renhet från lösliga inblandningar
profvas med hjälp af lukt och smak samt halten af
fasta föroreningar därigenom, att man låter mjölken
stå i ett kärl med genomskinlig botten, hvarvid den
ur 1 liter afsatta smutsen icke får bilda ett synligt
lager (Renks prof). Då naturlig mjölks halt af fettfri
torrsubstans och dennas egentliga vikt ej växlar
synnerligt, kan man påvisa utspädning och skumning
af mjölk genom bestämning af mjölkprofvets egentliga
vikt, fett- och torrsubstanshalt (enligt Fleischmanns
formel) samt genom bestämning af mjölkserums
egentliga vikt. Likaså röjes vattentillsats ofta
genom undersökning på salpetersyra, som aldrig finns
i frisk mjölk, men hvarifrån brunnsvatten sällan
är fritt. Äfven åtskilliga andra laboratorieprof
användas. Säkrast afgörande är stallprofvet,
d. v. s. jämförande undersökning af mjölk, som
under kontroll tages i ladugården. Surning och
andra förändringar, som förorsakas af bakterier,
fastställas på åtskilliga sätt, bland hvilka mest
användes: bestämning af syregraden genom titrering
eller genom alkoholprofvet, som utföres på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>