Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkafsöndring, Mjölksekretion, Laktation, med. - Mjölkalånga, by i Finja socken, Kristianstad län - Mjölkbråck, detsamma som galaktocele - Mjölkcentrifug. Se Centrifug - Mjölkcistern. Se Mjölkkörtel 2. - Mjölkdiet. Se Diet - Mjölkdrifvande medel. Se Galactagoga - Mjölkdroppen, (förening för spädbarnsmjölk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bakterierna förhålla sig. Vår kännedom härom är ännu
icke fullt säker, men erfarenhet och djurförsök
synas tala för, att de icke öfvergå i mjölken,
om de icke framkallat sjukliga processer i själfva
bröstkörtlarna. Hvad läkemedel beträffar, vet man,
att vissa ämnen, t. ex. jod och morfin, öfvergå i
mjölken, men detta vid vanlig medicinsk dosering i så
ringa mängd, att det icke spelar någon praktisk roll
(Schlossmann–Pfaundler, K. Basch). Detsamma skall
vara förhållandet äfven med blodtoxiner (K. Basch).
Åtgärder, som minska eller upphäfva mjölksekretionen,
äro först och främst inskränkning i eller upphörande
med barnets sugning eller bröstens tömning på annat
sätt, vidare tryckförband på brösten, laxermedel
samt i undantagsfall intagning af jodkalium (se Galaktorré).
Mjölkafsöndringen är en följd af en specifik
verksamhet i mjölkkörtlarnas celler, som ega förmåga
att af blodets näringsämnen bereda och utsöndra de
för mjölken karakteristiska beståndsdelarna. Att
sugningen på vårtorna befordrar mjölksekretionen
beror antagligen därpå, att genom bröstens tömning
och genom reflex från vårtornas sensibla nerver till
bröstkörtlarnas kärlnerver ökad blodtillströmning
till dessa uppkommer; möjligen uppstår också en
reflex på hypotetiska sekretionsnerver. En följd af
den nämnda reflexen är också, att hos somliga kvinnor
vid sugning på det ena bröstet mjölk rinner äfven ur
det andra. Mjölkkörtlarna stå i ett intimt samband
med och beroende af könskörtlarna, äggstockarna
(se d. o.). Först när dessa börja fungera vid
puberteten (se Könsmognad och Menstruation),
börja också bröstkörtlarna utvecklas, och hos
många kvinnor undergå de vid hvarje menstruation en
tydlig, men öfvergående ansvällning. Förr tänkte
man sig denna inverkan förmedlas längs nervbanor,
men sedan det befunnits, att såväl äggstockar som
bröstkörtlar kunna operativt förflyttas i kroppen,
utan att de förras inverkan på de senare upphäfves,
har denna hypotes måst öfverges. Man antar numera med
stöd af nyvunna fakta, att äggstockarnas inverkan
på bröstkörtlarna är en följd af de förras inre
sekretion, d. v. s. så, att från äggstockarna ämnen
af ännu obekant natur, s. k. hormoner, afsöndras till
blodet och med detta transporteras till bröstkörtlarna
för att där utöfva sitt mäktiga inflytande. Försök
ha de sista åren också gjorts att spåra orsakerna
till den starka tillväxt af bröstkörtlarna, som
i regel uppstår under hvarje graviditet, såväl som
till mjölkafsöndringens uppträdande i samband med
graviditetens afslutning. Kliniska iakttagelser på
skadade människor, som fått ledningen i ryggmärgen
afbruten, men det oaktadt kunnat amma, såväl som
djurexperiment utesluta möjligheten, att inverkan
på bröstkörtlarna är en reflexverksamhet längs
nervbanor. Schautas iakttagelse på ett sammanvuxet
tvillingsysterpar – den ena födde ett barn, men hos
båda uppträdde efter förlossningen mjölkafsöndring –
talar tvärtom för, att hafvandeskapstillväxten af
bröstkörtlarna och mjölkafsöndringen också måste vara
en följd af inre sekretion. Frågan är nu, hvar denna
inre sekretion sker. Nära till hands ligger det då
att tänka på äggstockarna, som ju utom hafvandeskapet
utöfva ett så mäktigt inflytande på mjölkkörtlarna.
Baschs experiment på hyndor tyckas tala därför. Genom
operativ öfverflyttning af äggstock med corpus
luteum (se Äggstock) från gravid hynda till
en virginell sådan lyckades han hos den senare
framkalla tillväxt af brösten. Men hos människan,
det veta vi, kunna äggstockarna under hafvandeskapet
operativt aflägsnas, utan att graviditeten och
mjölkkörteltillväxten samt den på förlossningen
följande mjölkafsöndringen störas. Högst sannolikt är
det själfva hafvandeskapsprodukten, det befruktade
ägget, som är platsen för den inre sekretionen, är
upphofvet till de "hormoner", som, samlade i blodet,
utöfva en så mäktig inverkan på bröstkörtlarna under
graviditeten såväl som efter förlossningen. Om
det nu är fostret eller moderkakan i ägget, som
producerar dessa hormoner, eller möjligen båda två,
det känna vi ännu icke, i det försöken på djur icke
gett otvetydiga resultat. Lane Clapson och Starling
funno, att insprutningar af extrakt från foster,
men icke från moderkaka, på virginella kaniner
framkallade bröstkörtelansvällnicg. Basch lyckades
på sin med äggstocksöfverflyttning förbehandlade
virginella hynda genom insprutning af extrakt från
moderkaka framkalla så stark mjölkafsöndring, att
hundvalpar kunde dia henne. Ett intressant uppslag
till det ännu olösta problemet att finna medel,
som kunna förstärka en otillräcklig mjölkafsöndring,
s. k. galactagoga l. galactica, ha dessa djurexperiment
gett. På getter har man nämligen genom insprutning
af moderkaksextrakt kunnat öka mjölkproduktionen
med 20–30 proc. och mer. Den ansvällning af
bröstkörtlarna hos nyfödda af båda könen, som brukar
uppträda 2–3 dagar efter födelsen och ibland vara
åtföljd af afsöndring af vätska – s. k. häxmjölk –
vill man numera förklara på så sätt, att äfven i
fostrets blod samma slags hormoner samlats under
graviditeten som hos modern, med specifik inverkan
på bröstkörtlarna. Äfven hos kvinnor, som icke
varit hafvande, kan förekomma vätskeafsöndring från
brösten af kolostrumkaraktär, vanligen tillsammans
med någon rubbning från underlifsorganen, såsom
svulster i äggstockar eller lifmoder, och sannolikt
beroende på störingar i äggstockarnas funktioner.
Bvn.
Mjölkalånga, by i Finja socken, Västra Göinge härad,
Kristianstads län, vid västra sidan af Finjasjön. Vid
M. vann drotsen Mattias Kettilmundsson 26 okt. 1318
en stor seger öfver danskarna, hvarvid 300 danska
och tyska adelsmän skola ha tagits till fånga.
Mjölkbråck, detsamma som galaktocele (se d. o.).
Mjölkcentrifug. Se Centrifug.
Mjölkcistern. Se Mjölkkörtel 2.
Mjölkdiet. Se Diet, sp. 370.
Mjölkdrifvande medel. Se Galactagoga.
Mjölkdroppen, namn på föreningar med syfte att åt
späda barn, som af giltig anledning ej alls eller
endast delvis kunna erhålla modersnäring, bereda och
tillhandahålla behöflig mängd artificiell föda. Den
första anstalten af detta slag i Norden öppnades
13 dec. 1901 i Stockholm på initiativ af läkaren
M. Blumenthal och upprätthölls genom frivilliga
bidrag. För att trygga företagets ekonomi och utvidga
verksamheten bildades 1903 föreningen "Mjölkdroppen"
i Stockholm, som f. n. underhåller fem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
