Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjöldryga, Mjölöka, farm. - Mjölhår, bot. Se Mjölig - Mjölig, bot. - Mjölis (Mjölnarmatte), ett kortspel - Mjölk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarigenom fostret kväfves. Vid försök till
fosterfördrifning har mjöldryga stundom framkallat
akut förgiftning, äfven med dödlig utgång under svårt
illamående, törst, kräkningar och diarré, häftiga
krampanfall samt slutligen allmän förlamning och
död genom kväfning; under lifmoderblödningar afgår
fostret, vanligen dödt. Förgiftningen räcker flera
dagar; sällan tillstöter brand. – Sistnämnda symtom,
som särskildt kännetecknar många fall af kronisk
mjöldrygeförgiftning (ergotismus gangrænosus,
se Ergotism), beror, likasom lifmoder- och
kärlverkningarna, på ergotoxinet; på lifmoder
och blodkärl verka äfven de nämnda giftiga
spjälkningsprodukterna af ägghvita. Branden
uppkommer genom den starka och långvariga
kärlsammandragningen, hvartill sannolikt kommer
någon giftverkan på blodet eller på åderväggarna,
ledande till blodproppsbildning, hvarigenom blodkärlen
tilltäppas och väfnaden i saknad af näring afdör. Vid
djurförsök ha särskildt tuppens kam och svinets tryne
angripits af brand; hos människan träffas mest tår
och fötter, fingrar och händer af denna egendomliga
förändring. Som orsak till krampsymtomen har man
tänkt på det Kobertska kornutinet, som är ett häftigt
krampgift, och där det finnes närvarande, kunde det
väl förklara krampanfallen vid akut förgiftning
med mjöldryga. Däremot kan detta ämne svårligen
anses förorsaka de länge ihållande, egendomliga
krampsymtomen vid ergotismus convulsivus (se Ergotism),
då nämnda kornutin visat endast akuta verkningar;
hur den kroniska konvulsiva förgiftningsformen
uppstår, är därför ännu oafgjordt. – Som läkemedel
användas dels pulver på drogen, dels extrakter
till intagning. Svenska farmakopén upptager såväl
extractum fluidum secalis cornuti som ett "tjockt"
extrakt: extract. secalis cornuti; båda kunna äfven
sprutas under huden, det senare efter lösning i
vatten, för ernående af snabbare verkan. Utom dessa
läkemedelsformer har funnits och finnes i handeln
ett stort antal preparat, olika slag af "ergotin"
och "kornutin" m. m., af mycket växlande och osäker
verkan, ofta overksamma, ibland farliga, hvarför de
ej kunnat tillvinna sig läkarnas förtroende. Själfva
drogen mjöldryga och än mer extrakten förändras
under förvaring och måste därför ej sällan förnyas;
af drogen skall årligen nytt förråd anskaffas till
apoteken. Genom att förvara mjöldryga i väl slutet,
mörkt kärl öfver osläckt kalk, som håller luften
i kärlet väl torr, blir drogen mera hållbar. –
Det på undersökning af mjöldrygan nedlagda myckna
arbetet har ännu ej ledt till upptäckten af någon
fullt pålitlig och tillika ofarlig läkemedelsform,
hvarför medlets anseende bland praktiska
läkare i allmänhet icke är synnerligen stort.
C. G. S.
Mjölhår, bot. Se Mjölig.
Mjölig, bot., säges om en växtdel, t. ex. bladen
af Chenopodium album, som är beklädd med små, lätt
lossnande hår, mjölhår, hvilka som lösa korn
kunna rullas mellan fingrarna. Fröhvita säges vara
mjölig, om den är krithvit och vid genomskärning lätt
sönderfaller i småpartiklar.
G. L-m.
Mjölis (Mjölnarmatte), ett kortspel, besläktadt
med de olika spelsorter, som bära namnet tok. Antalet
spelande kan växla efter behag,
hvarför man i spelet också kan använda flera
sammanblandade lekar – i detta fall tillämpas
grundsatsen "lika tar öfver lika". Inga bud finnas,
man skall ta öfver utspelt kort eller också ta upp
alla utslagna kort – hvarje stick har lika många kort
som det finns spelande –, och spelet går ut på att bli
af med sina kort och kvarlämna en spelande, "mjölis".
R-n B.
Mjölk, en i däggdjurshonors mjölkkörtlar
genom specifik verksamhet hos deras celler bildad
och afsöndrad vätska, som af naturen bestämts till
ungarnas näring och är sammansatt af alla för detta
ändamål lämpliga ämnen. Alla slag af mjölk innehålla
som hufvudsakliga beståndsdelar ägghviteämnen
(framförallt kasein l. ostämne), fett, mjölksocker,
salter och vatten. Som exempel på sammansättningen må
följande tabell tjäna, hvarvid dock bör ihågkommas,
att mjölkens beskaffenhet växlar inom vida gränser
till följd af många olika omständigheters inflytande,
så att de anförda talen få betraktas endast som
ungefärliga medeltal.
| Mjölk från | Vatten | Ägghviteämnen | Fett | Mjölksocker | Salter |
| Kvinna | 88,6 | 1,6 | 3,5 | 6,0 | 0,30 |
| Ko | 87,1 | 3,6 | 3,7 | 4,9 | 0,71 |
| Get | 85,9 | 3,7 | 4,1 | 4,5 | 0,88 |
| Får | 83,5 | 5,7 | 6,1 | 4,0 | 0,66 |
| Sto | 90,0 | 1,9 | 1,1 | 6,7 | 0,31 |
| Åsna | 90,0 | 2,1 | 1,3 | 6,3 | 0,30 |
| Hund | 75,4 | 9,9 | 9,6 | 3,2 | 0,73 |
| Elefant | 67,7 | 3,1 | 19,6 | 8,9 | 0,70 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
