Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mördade af boxarna. Efter stormen öfvergingo de
kvarlefvande svenske missionärerna till Skandinaviska
alliansmissionen och stå nu jämte senare utsända
under ledning af dess kommitté i Jönköping med
kyrkoherden S. E. Hagberg som ordf. och A. Thomander
som missionssekreterare. F. n. pågår arbetet i norra
Schan-si på följande hufvudstationer: Feng-chen,
Saratsi, Paotéo och Kueihuatjeng; i prov. Tschi-li
i Süan-hwa-fu samt i Schang-hai. – I Indien är
arbetsfältet i Khandesh med följande hufvudstationer:
Mandulwar, Taloda, Nandurbar, Dondaiche och Dhanora;
i Syd-Afrika i Transvaal med en hufvudstation i
Pietretief. Skand. alliansmissionen har f. n. 30
missionärer, af hvilka 17 kvinnliga, 119 infödda
medarbetare och 1,127 församlingsmedlemmar. Inkomster
och utgifter uppgå till omkr. 65,000 kr. Dess organ,
"Trosvittnet", utgår (1912) i 7,100 ex.
Svenska baptistsamfundet har sitt arbetsfält i
prov. Schantung i norra Kina. Det har där (1911)
10 missionärer, af hvilka 6 kvinnliga, 47 infödda
medarbetare, 397 församlingsmedlemmar, 13 skolor
med 131 lärjungar. Inkomster och utgifter uppgå till
39,450 kr.
Metodistepiskopalkyrkan i Sverige underhåller
7 missionärer, af hvilka 5 kvinnliga, på den
amerikanska metodistepiskopalkyrkans missionsfält
i Öst-Afrika (Inhambane), Indien (Gujarat), Indiska
arkipelagen och Väst-Kina. Dess inkomster och utgifter
uppgå till 24,000 kr.
Sveriges insats i missionsarbetet är sålunda
ej obetydlig. Genom den ovanligt rikhaltiga och
värdefulla missionsetnografiska utställningen –
omkr. 10,000 nummer – i Stockholm 1907 riktades
allmänhetens uppmärksamhet därpå på ett sätt,
som framkallade respekt äfven hos många, som sakna
förstående för missionärernas egentliga uppgift. I
arbetets splittring på så många olika organisationer
och platser ligger emellertid en fara. Koncentrering
vore för visso önskvärd. Växande bärkraft, som det
ständigt växande arbetet kraft, har dock icke hittills
saknats. 1856 uppgingo missionsgåfvorna till 18,500
kr., 1866 till 69,000 kr., 1876 till 203,000 kr.,
1886 till 250,000 kr., 1896 till 425,000 kr., 1902
till 700,000 kr. och 1911 till 1 1/2 mill. kr.
Om behofvet af samförstånd och ett närmande inom de
olika missionsorganisationerna, därom aflägga de
hittills hållna missionärkonferenserna och den 1912
hållna missionskonferensen vittnesbörd.
Israelsmissionen. Dess uppgift under "hedningarnas
tider" (Luk. 21: 24) är att genom evangelii
predikan införa i Guds rike "kvarlefvan enligt
utkorelsen af nåd" (Rom. 11: 15) och förbereda hela
folkets omvändelse vid Kristi återkomst (Rom. 11:
26 ff.). Under sekler har kyrkan försummat sina
plikter i detta afseende, och judarna ha varit föremål
för ett föraktfullt och ej sällan orättfärdigt och
grymt behandlingssätt (se Judar). Icke dess mindre
ha de tillväxt och utbredt sig och genom intelligens,
rikedom och den maktställning i pressen, som de numera
tillkämpat sig, vunnit betydligt inflytande. Detta
till öfver 12 mill. människor uppgående folk, spridt
öfver hela världen, utgör icke blott ett omfattande,
utan äfven mycket svårarbetadt missionsområde,
det sistnämnda beroende icke blott på inre hinder
hos folket själft, utan
icke minst på kristenhetens försyndelser mot
detsamma. – Den första anstalten för judemission
inom den evangeliska kristenheten var det af
professor J. H. Callenberg (d. 1760) upprättade
institutum judaicum i Halle (det uppgick 1792
i de franckeska stiftelserna där). En af dess
mest framstående judemissionärer var St. Schultz
(d. 1776). 1809 bildades London society for promoting
christianity among the jews. Dess organ äro "The
jewish intelligencer" och "The children jewish
advocate". Från 1817 har det ombesörjt öfv. af
N. T. på hebreiska i flera upplagor, den bästa utförd
af Fr. Delitzsch i Leipzig. Bland dess missionärer
må särskildt nämnas d:r M’Caul, "en fader i Israel"
(från 1840 professor vid King’s college i London,
d. som pastor i St. Magnus 1853), Christian Schwartz
(d. 1870), Johan Christian Moritz (d. 1866 i Göteborg)
m. fl. 1842 stiftade dissenters i England ett
eget judemissionssällskap, The british society for
the propagation of the gospel among the jews. Dess
organ är "Jewish herald". Dess flesta missionärer
äro till börden judar. I Amerika är American board
of commissioners for foreign mission (stiftad 1810)
det mest betydande judemissionssällskapet. I Skottland
beslöt den presbyterianska kyrkans generalsynod 1838
att missionera bland judarna. Judemissionssällskap
bildades 1822 i Berlin (dess organ är "Der
friedensbote"), 1831 i Basel (förberedt 1820,
det första, som upprättade ett proselythem),
1844 i Westfalen, 1863 i Norge (förberedt 1844
genom Stavanger missionsförening för Israel)
och 1884 i Danmark, m. fl. st. – Banbrytare för
den svenska judemissionen var den ofvan nämnde
Johan Christian Moritz. 1874 började pastor
Aug. Lindström utge "Missionstidning för Israel";
1875 bildades Föreningen för israelsmissionen,
som till en början understödde judemissionen i
utlandet på olika platser (Östersjöprovinserna,
London, Rom, Palestina m. fl. st.). Det 1878 genom
d:r Erik Nyström upptagna själfständiga arbetet i
Beirut nedlades efter 2 1/2 år. 1879 upprättades
ett proselythem i Sundbyberg, 1888 flyttadt
till Stockholm, där sedan 1907 Messiaskapellet
(Idungatan 4) är dess centrum. Själfständigt arbete
bland judar i utlandet har föreningen f. n. i
Syd-Ryssland med Odessa som hufvudort och i Jassy
(Rumänien). Den på sistnämnda plats stationerade
pastor Joh. Resnick utger "Berith Am", en tidning
på jude-tyska. Föreningens missionstidning utgår i
omkr. 6,500 ex. Dess inkomster och utgifter uppgå till
omkr. 60,000 kr. Missionsföreståndare är efter pastor
Lindströms afgång pastor T. Lindhagen. – Om Svenska
Jerusalemsföreningen och dess verksamhet i Palestina
se Jerusalemsförening. Den senaste internationella
judemissionskonferensen hölls i Stockholm 7–9 juni
1911.
Enligt den vid världsmissionskonferensen i
Edinburgh 1910 framlagda statistiken funnos då
95 missionsorganisationer för Israel, hvaraf
44 komma på Amerika och Canada, 28 på England,
Skottland och Irland, 16 på den europeiska
kontinenten, 4 på Asien, 2 på Australien och 1
på Syd-Afrika. Missionsstationerna uppgingo till
222, antalet missionärer var 461 manliga och 343
kvinnliga. Arbetet utföres genom evangelisation,
betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
