Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miskolcz, hufvudstad i ungerska Borsod - Misocco. Se Mesocco - Misogami, hat till äkta ståndet. -- Misogam, äktenskapshatare - Misogyn, kvinnohatare. -- Misogyni, hat till kvinnokönet - Misol, Papuaö utanför Nya Guinea - Misologi, förnuftshat. -- Misolog, obskurantist - Misoneism, ovilja till allt nytt - Misopogon, "skägghataren" - Mispe (l. Mispa), namn på flera bibliska orter. (4 st.) - Mispel, bot. Se Eriobotrya och Mespilus - Misr, turkiska namnet på Egypten och Kairo - Misrajim (Misraim), hebreiska namnet på Egypten - Misrata (Masrata), hamnstad i Tripolis - Miss, spelt., felstöt i biljard. -- Missa, icke träffa - Miss, eng. - Miss 1. Fröken - Miss 2. Fordom titel på småflickor - Miss., amerikansk förkortning för Mississippi - Missa, lat. mässa - Missa, spelt. Se Miss - Missabey heights. Se Mesabikedjan - Missal, boktr. - Missale, mässbok. Jfr Inkunabler, Kyrkohandbok och Liber plenarius - Missaticum, mlat. Se Missi dominici - Missbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Miskolcz [mi’ʃkålts], hufvudstad i ungerska komitatet
Borsod. 51,459 inv. (1910), hvaraf 1/5 judar. Viktig
järnvägsknut. M. har flera kyrkor (romersk-
och grekisk katolska, lutherska och reformerta),
ett minoritkloster, liflig ullmarknad, betydlig
vin-, spannmåls- och boskapshandel samt porslins-,
majolika-, stenkärls- och annan industri. Högre
protest. gymnasium, katolskt lägre gymnasium samt
handels- och musikskola, museum. M. är säte för en
reformert superintendent.
J. F. N.
Misocco [-så’kkå]. Se Mesocco.
Misogami (af grek. misein, hata, och gamos,
äktenskap), hat till äkta ståndet. – Misogam,
äktenskapshatare.
Misogyn [-gyn; grek. misogynes, af misein, hata,
och gyne, kvinna], kvinnohatare. – Misogyni, hat
till eller motvilja för kvinnokönet.
Misol, en af de s. k. Papuaöarna utanför västra
ändan af Nya Guinea, omkr. 1,740 kvkm. Kustborna
äro muhammedaner, behärskas af infödda rajaher och
tala papua-språk. Holländarna göra anspråk på ön.
(J. F. N.)
Misologi (grek. misologia, af misein, hata, och
logos, förnuft), förnuftshat, motvilja för att
låta förnuftet komma till orda i religiösa spörsmål,
obskurantism. – Misolog, obskurantist.
Misoneism (af grek. misein, hata, och neos, ny),
ett af Lombroso bildadt ord till beteckning på medfödd
ovilja mot allt nytt.
Misopogon (grek. Μισοπώγων, "skägghataren"),
titeln på en ryktbar satirisk skrift af kejsar
Julianus, riktad mot invånarna i Antiokia, hos hvilka
kejsaren stött på motstånd och blifvit utsatt för
gäckeri. Kejsarens ända till vårdslöshet gående
enkelhet i klädedräkt och uppträdande afstack på
ett löjeväckande sätt mot antiokenernas flärdfulla
elegans och angreps af dem bl. a. genom smädefulla
epigram, hvilka riktade sig särskildt mot kejsarens
långa och ovårdade skägg. Detta gaf anledning till
titeln M. Denna skrift, i hvilken kejsaren med
bitande kvickhet gisslar sina motståndares moraliska
lyten, är utgifven bl. a. af Hertlein (1875)
bland Julianus’ öfriga skrifter. Jfr Centerwall,
"Julianus Affällingen" (1881), där en resumé af
"Misopogon" finnes.
A. M. A.
Mispe (l. Mispa; hebr. Miṣpe, högt belägen ort med
fri utsikt), namn på flera orter i gamla testamentet,
af hvilka de viktigaste äro: 1. M. i Juda stams
lågland (Jos. 15: 38) n. om Eleuteropolis, måhända
motsvarande det nuv. Tell eṣ ṣāfije, en 30 m. hög
hvitglänsande kalkstensklippa, som under medeltiden
uppbar ett af korsfararna anlagdt fäste, Blanca
guarda l. Specula alba; 2. M., beläget i Moabs
land, dit David sände sina föräldrar, då han måste
fly undan Saul (1 Sam. 22: 3); 3. M. (l. Mispa),
i Gilead, synes ha varit en helgedom (1 Mos. 31:
49, Dom. 10: 17; 11: 11, Hos. 5: 1); 4. M. inom
Benjamins stams land, omtalas ofta under domartiden
(Dom. 20: 1, 3, 1 Sam. 7: 5 ff.). Enligt den ena
berättelsen om konungadömets införande i Israel
valdes Saul där genom lottkastning till konung;
det torde ha varit beläget, där det nuv. Nebi
Samvīl ligger, ung. 2 timmars väg n. om Jerusalem.
1–4. E. S-e.
Mispel, bot. Se Eriobotrya och Mespilus.
Misr, det turkiska namnet på Egypten och Kairo.
Misrajim (Misraim), det hebreiska namnet
på Egypten.
Misrata (Masrata), hamnstad i
Tripolis, vid Stora Syrten, nära Kap
M. Omkr. 10,000 inv. (inberäknadt omgifningen
omkr. 30,000 inv.). Tillverkning af vackra
mattor och säckar af get- och kamelhår.
J. F. N.
Miss, spelt., felstöt i biljard, felslag i krocket
o. s. v. – Missa, icke träffa (vid stöt eller slag,
skott e. d.).
Miss, eng. (sammandr. af mistress, se d. o.).
1. Fröken; i England titel för ogifta kvinnor,
äfven för adelns döttrar (döttrar till en earl, markis
eller hertig bära titeln lady och sätta denna titel
framför förnamnet). Miss sättes framför dopnamnet,
såvida man icke talar eller skrifver till
äldsta dottern i en familj, i hvilket fall miss brukas
omedelbart före tillnamnet. – 2. Fordom (intill
början af 1700-talet) titel på småflickor ur de
högre klasserna, hvaremot en fullvuxen ogift
kvinna då kallades mistress.
Miss., amerikansk förkortning för staten Mississippi.
Missa, lat., mässa (se d. o.). – M. pro defunctis,
mässa för de hädangångne, själamässa. – M. solennis,
högmässa.
Missa, spelt. Se Miss.
Missabey heights [mi^abéi häVts]. Se Mesabikedjan.
Missal (af missale, se d. o.), boktr., en ansenligt
stor tryckstil, som står emellan kanon (se d. o. 5)
och sabon samt numera brukas mest för affischer
o. d. Fin missal håller i kägeln 26, grof missal
32 kvartpetit.
Missale (af lat. missa, mässa), mässbok,
kallas den liturgiska handbok, som innehåller
mässans ritual. Ehuru den romerska liturgien var
väsentligen fastställd med Gregorius den stores
Sacramentarium, uppstod likväl under medeltiden en
mångfald partikularmissaler (i Sverige t. ex. hade
de särskilda stiften sina missaler, hvilka erbjödo
flera olikheter sinsemellan och i jämförelse med
andra länders mässböcker). I syfte att återställa den
sålunda störda likformigheten uppdrog Tridentinska
konsiliet (1545–63) åt påfven att föranstalta
om utgifvandet af en allmän mässbok. Det slutliga
resultatet af detta arbete blef det ännu gällande
Missale romanum. Jfr Inkunabler, Kyrkohandbok och
Liber plenarius.
Missaticum, mlat. Se Missi dominici.
Missbildning, kallas hvarje genom rubbning i den
embryonala utvecklingen uppkommen förändring af
kroppens normala bildning, som öfverskrider gränsen
för artens i fråga variationer. Sådana under den
embryonala utvecklingen uppkomna förändringar
i kroppens morfologi kunna omfatta ett eller
flera organ eller hela kroppen. Mindre betydande
förändringar benämnas anomalier; föreligger
ett mera höggradigt missgestaltande af kroppen,
talar man om missfoster. Läran om missbildning
kallas teratologi. Det för alla missbildningar
gemensamma och utmärkande är sålunda, dels att
tidpunkten för deras uppkomst ligger inom den fetala
utvecklingsperioden, dels att de äro en följd af
en rubbning i utvecklingens normala förlopp. Därvid
är det icke fråga om något godtyckligt och laglöst,
utan äfven den abnormt förlöpande utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
