Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mirbel, Charles François Brisseau- - Mirbt, Karl Teodor - Mircea Basarb - Mirchond (Mirkhond) Muhammed ibn Chavend-schab ibn Mahmud - Mirditer, Mirediter, Miriditer, albanesisk stam - Mirecourt, arr.stad i franska Vosges - Mirecourt, Eugéne de - Mirediter. Se Mirditer - Mireio, Mireille). Se Mistral, F - Mirepoix, fr., "kryddbuljong" - Mirepoix, stad i franska Ariége - Mirfield, fabriksort i West-Riding, England - Mirgorod, kretsstad i ryska Poltava - Miriam, astron., en småplanet - Miribel, stad i franska Ain - Miribel, Marie François Joseph de - Miridae, zool. Se Ängsskinnbaggar - Miriditer. Se Mirditer - Mirikinan, zool. Se Primates - Mirimlagunen, port. Lagoa Mirim, lagun mellan Uruguay och Brasilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Exposition de la théorie de l’organisation végétale (1809),
Éléments de physiologie végétale et de botanique
(3 dlr, 1815). Han öfvergaf 1817 sin verksamhet
som vetenskapsman och lärare och beklädde olika
platser i de centrala ämbetsverken till 1827,
då han utgaf Recherches sur la distribution
géographique des végétaux phanérogames de l’ancien
monde. 1829 blef han professor vid Musée d’histoire
naturelle. – M:s maka Lizinska Aimée Zoë Rue
(f. 1796, d. 1849) var miniatyrporträttmålarinna.
C. Lmn.
Mirbt, Karl Theodor, tysk protestantisk teolog,
f. 1860 i Schlesien, 1889 professor i kyrkohistoria i
Marburg, 1909 geheimer konsistorialrat, 1912 professor
i Göttingen, är en af Tysklands mera betydande
teologer. Han har utgett bl. a. Publizistik im
zeitalter Gregors VII (1894), Quellen zur geschichte
des papsttums und des römischen katholizismus (1895;
3:e uppl. 1910), Der deutsche protestantismus und
die heidenmission im 19. jahrhundert (1896), Der
ultramontanismus im 19. jahrhundert (3 uppl. 1903),
Die katholisch-theologische fakultet zu Marburg
(1905), Die deutschevangelischen diaspora im auslande
(1910) och Die frau und die deutsche kolonialmission (1912).
Hj. H-t.
Mircea Basarab, den mest berömde hjälten i Valakiets
(se d. o.) medeltidshistoria
Mirchond (Mirkhond) Muhammed ibn Chavend-schab
ibn Mahmud, persisk historieskrifvare, för
Västerlandet mest känd under namnet M., f. 1433,
d. 1498, bodde under större delen af sitt lif i
Herat. Hans väldiga universalhistoria, Rauzat-ussafa
(Renhetens trädgård) – den största, som skrifvits
på persiska –, är okritisk, som alla österländska
historieverk, och svulstig i stilen, men utgör
en värdefull grufva för forskningen, äfven sedan
åtskilliga äldre originalverk i Österlandets historia
kommit i dagen. Arbetet sträcker sig ända till 1523
och har följaktligen afslutats af annan person,
sannolikt M:s sonson, historieskrifvaren Chondemir
(f. 1475, d. 1534). Litografierade editioner
af hela verket utkommo i Bombay 1845, i Teheran
1853–57, den senare innefattande 3 tilläggsband för
tiden 1500–1856. Partier af M:s arbete ha, dels på
grundspråket, dels i öfv. och sammandrag, utgetts
af flera europeiska orientalister, såsom portugisen
Pedro Teixeira (1610), tyskarna Jenisch, Wilken och
Vullers, fransmännen de Sacy, Jaubert, Jourdain och
Defrémery, engelsmännen Shea, Morley och Rehatsek
samt svensken Tornberg.
(K. V. Z.)
Mirditer, Mirediter, Miriditer (enligt folketymologien
af de albanesiska orden mire dita, "goddag"), en
mäktig albanesisk stam (se Albaneser) på ett
område af mer än 1,000 kvkm. från Drins mellersta
lopp till kusten. Deras antal anslås till 32,000,
de allra fleste katoliker. De ha själfstyrelse
under ledning af en vojvoda och ställa minst
6,000 beväpnade män i fält, fördelade på 8 "fanor"
(barjak), d. v. s. regementen. Deras hufvudnäringar
äro jordbruk, vinodling och boskapsskötsel. Städer
saknas. Deras hufvudort är Orosj, som har 400 bofasta inv.
och 125 gårdar. Genom oförvägenhet och fanatism (t. ex.
i fråga om blodshämnd) ha de spelat en viktig
roll i Albaniens historia fr. o. m.
1700-talet. Deras nuv. vojvoda heter Prenk,
son till den framstående Bib Doda (d. 1870), som
hade turkisk brigadgenerals rang.
A-d J.
Mirecourt [mirkor], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Vosges (Lothringen), vid Moselles
biflod Madon. 4,817 inv. (1901). Tillverkning af
spetsar samt sträng- och blåsinstrument. Collège,
lärarseminarium, landtbruksskola.
(J. F. N.)
Mirecourt [mirkor], Eugène de, fransk skriftställare,
f. 1812 i Mirecourt (dep. Vosges), d. 1880 på
Haiti, hette urspr. Jacquot. Hans pamflett
Maison Alexandre Dumas et compagnie, fabrique
de romans (1845) afslöjade A. Dumas den äldres
hänsynslösa industri inom romanskrifningen och
gaf anledning till en process. Många dylika ådrog
han sig genom Contemporains (100 häften, 1854–59),
fulla af skandalösa antydningar och afslöjanden. M:s
industri blef i sin ordning uppdagad af Mazerolle i
"Confession d’un biographe" (1857). M. skref vidare
romanerna Les confessions de Marion Delorme (1848) och
Mémoires de Ninon de Lenclos (1854, 2:a uppl. 1874;
"Ninon de Lenclos’ bekännelser", 1865), La bourse,
ses abus et ses mystères (1858), La queue de Voltaire
(1864) m. m. Han lät sedan prästviga sig och for som
missionär till Haïti.
Mirediter. Se Mirditer.
Mireio (Mireille). Se Mistral, F.
Mirepoix [mirpwa’], fr., "kryddbuljong, en med vin,
grönsaker och kryddor starkt hopkokad köttsoppa,
som kan förvaras att i hast däraf tillreda såser
m. m. eller i finare matlagning vid kokning af kött".
Mirepoix [mirpwa’], stad i franska
dep. Ariège (Gascogne), vid Hers, en biflod
till Ariège, och sydbanan. 2,543 inv. (1901;
som kommun 3,368 inv.). Biskopssäte 1317–1801.
J. F. N.
Mirfield [mä’flld], fabriksort i West-Riding af
engelska grefsk. York, vid Calder, ofvanför
Dewsbury. 11,314 inv. (1901). Ylle-
och bomullsindustri. Stenkolsgrufvor.
(J. F. N.)
Mirgorod, kretsstad i ryska guv. Poltava, vid
Chorol, en biflod till Psiol. 10,023 inv. (1897).
(J. F. N.)
Miriam, astron., en af småplaneterna.
Miribel, stad i franska dep Ain (Bourgogne), nära
högra Rhônestranden, 10 km. ofvanför Lyon. 2,469
inv. (1901; som kommun 3,406 inv.). Sidenindustri.
J. F. N.
Miribel, Marie François Joseph de, fransk militär,
f. 1831, d. 1893, blef officer 1853, var med på
Krim, uti Italien och Mexico samt 1870–71 och, såsom
artilleriöfverste, i bekämpandet af "kommunen". Han
var generalstabschef 1877–82 (med undantag af en
kortare tid 1880–81, då han var divisionsbefälhafvare
i Lyon) och, efter att sedan 1888 ha fört befälet
öfver 6:e armékåren (Nancy), från 1890 till sin
död. M. ansågs som en af den franska härens allra
yppersta officerare. Statyer öfver honom ha rests i
Paris och Hauterives (1897).
Miridæ, zool. Se Ängsskinnbaggar.
Miriditer. Se Mirditer.
Mirikinan, zool. Se Primates.
Mirimlagunen [min’-], port. Lagoa Mirim, en 220
km. lång, 50 km. bred lagun på gränsen mellan Uruguay
och brasil. staten Rio Grande do Sul, står genom
en 80 km. lång kanal i förbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
