Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ministerstatssekreterare för storfurstedömet Finland - Ministerstatssekreteraradjont. Se Ministerstatssekreterare - Ministerstyrelse. Se Minister - Ministrabel, "i stånd att bli minister - Ministrales, katolska kyrkosångare - Ministrant, kyrkotjänare. Se Korgosse - Ministre plénioptentaire, fr. "befullmäktigad minister" - Ministär, kabinett - Minitarier. Se Hidatsa - Minium, lat., mönja - Minius, lat. Se Minho - Minjak-kenangan, bot. Se Artabotrus - Minje, provins i Öfre Egypten - Minkammare. Se Mina - Minken, Lutreola vison, zool. Se Flodillrar - Minkopier, folkslag. Se Andamanerna och Papua - Minkovski, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(återupprättad 1857–91), men statssekreteraren kvarblef
i sina funktioner, och samtidigt inrättades ett
statssekretariat. 1834 tillades honom titeln
ministerstatssekreterare. Statssekreteraren till
biträde utnämndes en "adjoint", som, vid förfall för
statssekreteraren, förestår hans befattning och under
hvars närmaste inseende det på två afdelningar, en för
rysk och en för svensk korrespondens, delade kansliet
lyder. Till statssekreterarämbetet inkomma alla de
mål rörande Finlands civila förvaltning, som enligt
landets grundlagar och öfriga författningar ankomma å
regentens granskning och afgörande. De sålunda inkomna
ärendena skola därpå af statssekreteraren anmälas
till föredragning. Dessförinnan eger denne dock genom
generalguvernören infordra upplysningar och vidare
utredning, om han anser sådant erforderligt, hvarjämte
han är berättigad att i ärenden, som inkommit till
regenten, men hvaröfver senaten icke yttrat sig,
utan föregående föredragning, å regentens vägnar
infordra senatens utlåtande. Till statssekreterarens
åligganden hör äfven att i vissa fall underskrifva,
i andra endast kontrasignera handlingar, hvilka efter
skedd föredragning meddelas generalguvernören och
senaten till kännedom eller verkställighet, hvarjämte
det tillkommer statssekreteraren att i afseende på
alla i ryska riket vidtagna eller tillämnade åtgärder
och författningar, som äfven kunna röra Finland,
skriftväxla med de ryska ministerierna och öfriga
auktoriteter. Hvad åter angick de finska ärenden,
som beröra äfven kejsardömets intressen, stadgades
1 aug. 1891, att ministerstatssekreteraren borde
i fråga om lagförslag och landtdagspropositioner
inhämta resp. ryske ministers yttrande, som jämväl
liksom generalguvernörens utlåtande skulle föreläggas
regenten.
En stor del af sina befogenheter beröfvades
ministerstatssekreteraren genom ett i grundlagsvidrig
ordning 2 juni 1908 vidtaget förfogande. Kejsaren
stadfäste då ett ryska ministerrådets "beslut",
hvarigenom å ministerrådet ankomme att pröfva,
hvilka finska ärenden berörde äfven Rysslands
intressen. Generalguvernören borde därför sända
dubbla exemplar af alla handlingar, det ena till
ministerstatssekreteraren, det andra till ordf. i
ministerrådet. De två förstnämnde funktionärerna borde
jämväl till ministerrådets förberedande pröfning
insända förslag till föredragningsmemorial, som de
på eget initiativ uppgjort. Utan ministerrådets
utlåtande finge ärende icke föredragas. Vid fall
af meningsskiljaktighet finge föredragning af
generalguvernören eller ministerstatssekreteraren
ega rum endast tillsammans med ministerrådets
ordf. eller vederbörande ryske minister. De ärenden,
som drabbas af denna "ordning för handläggningen af
finska ärenden, som beröra kejsardömets intressen",
skulle omfatta alla lagstiftningsfrågor och därtill
styrelseåtgärder af allmän betydelse. I praktiken ha
emellertid alla på allerhögsta afgörande beroende
frågor redan från första början behandlats af
ministerrådet.
A. Nmn. (T.C.)
Ministerstatssekreteraradjoint [-Joä’]. Se
Ministerstatssekreterare.
Ministerstyrelse, dels regeringsärendens afgörande
af ministrarna i konselj (se d. o.) eller af en
enda minister utan medverkan af statschefen, dels
statschefens fattande af beslut utom konseljen
i samråd med blott en minister (den
föredragande). Se Minister.
S. B.
Ministrabel (fr. ministrable), "i stånd att bli
minister", särskildt i Frankrike användt epitet om
de i det politiska lifvets förgrund stående personer,
bland hvilka ministrar pläga utses.
Ministrales (mlat., af lat. minister, tjänare),
i äldre tider benämning på katolska kyrkosångare,
som biträdde vid altartjänsten.
Ministrant (af lat. ministrare, betjäna),
kyrkotjänare. Se Korgosse.
Ministre plénipotentiaire [mini’str plenipåtäsiär],
fr., "befullmäktigad minister", diplomatiskt
ombud, som, enligt den af Wienkongressens åtta
signatärmakter (bland dem Sverige) bestämda och
sedermera allmänt följda ordningen, är, i likhet med
envoyé och ministerresident, att räkna till sändebud
af 2:a rangen (af 1:a är ambassadör, af 3:e chargé
d’affaires). En min. pl. är ackrediterad hos suveränen
(statschefen) i det land, dit han skickas. Oftast är
han äfven envoyé extraordinaire, d. v. s. innehafvare
af en af de högre aflönade, fasta ministerplatser,
som äro upprättade vid de förnämligare hofven. Han
kallas då envoyé extraordinaire och ministre
plénipotentiaire, men erhåller ej därigenom någon
högre rang än den, som helt enkelt bär titeln ministre
plénipotentiaire, men är äldre på platsen. Eljest
tillägges titeln min. pl. ministerresident på grund
af ålder eller meriter eller af artighet mot det hof,
där han är ackrediterad. Den svenska diplomatien
räknar f. n. (1912) 15 envoyés extraordinaires och
ministres plénipotentiaires.
Ministär (fr. ministère, af lat. ministerium),
samtliga ministrarna förenade till en enhet;
kabinett. Efter den, som innehar främsta platsen eller
ledningen bland ministrarna eller "bildat ministären",
uppkallas vanligen denna. Se vidare Minister.
S. B.
Minitarier. Se Hidatsa.
Minium, lat., mönja (se d. o.).
Minius, lat. Se Minho.
Minjak-kenangan, bot. Se Artabotrys.
Minje (arab. el-Minia), provins i Öfre
Egypten, omfattande den 15–20 km. breda
Nildalen mellan prov. Siut och Beni Suef. 1,947
kvkm. kulturland. 663,144 inv. (1907). Hufvudstaden
M. ligger på vänstra Nilstranden, mellan denna och
Ibrahim-kanalen. 27,221 inv. (1907). Ångbåtsstation,
stor sockerfabrik, bomullsspinneri. I närheten det
berömda koptiska klostret Der el-Bukra.
J. F. N.
Minkammare. Se Mina, sp. 561.
Minken, Lutreola vison, zool. Se Flodillrar, sp. 602.
Minkopier, folkslag. Se Andamanerna och Papua.
Minkovski, Hermann, rysk-tysk matematiker,
f. 1864 i Alexoten, Ryssland, d. 1909 som professor
i Göttingen, erhöll redan vid 19 års ålder franska
vetenskapsakademiens stora matematiska pris för
lösningen af problemet om ett tals framställning som
en summa af fem kvadrattal. Hans djupgående arbete
Geometrie der zahlen (h. 1, 1896) innehåller en
stor rikedom af fruktbara och nya tankar, hvilkas
betydelse måhända ej ännu vunnit den uppskattning
de förtjäna. M. fann ett afgörande kriterium för,
huruvida ett tal är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
