Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planch mellan dassa sidor om härmande insekter "Mimicry - Blad efter planchen. Förklaring till planchen "Mimicry"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till art. Mimicry.
Förklaring af färgplanschen "Mimicry (härmning l. förklädnad) hos insekter".
I. Döljande härmning af anfrätta. vissnade eller skeletterade blad.
Hos fjärilar och vårtbitare (Locustidæ).
Fig. 1 och 2. Anæa Phantes (Syd-Amerika), flygande och sittande.
Fig. 3. Anæa opalina från Chiriqui (Central-Amerika).
Fig. 4. Kallima Inachis (Indien).
Fig. 5–8. Sydamerikanska vårtbitare (Pterochroza
colorata, erosa, cristata och arrosa; den förstnämnda
arten i sin helhet; af de öfriga endast den kroppen
betäckande vänstra framvingen i samma läge som hos
fig. 5).
II. Döljande härmning af gren- och kviststycken.
Fig. 9a och 9b. Fjärilspuppa (af Papilio Evander,
Brasilien), som förvillande härmar en afbruten kvist.
Fig. 10. Larv af Fläder-Svansmätaren (Urapteryx
sambucaria), Sverige.
Fig. 11. Fransk vandrande pinne (Bacillus gallicus).
III. Döljande härmning af trädbark.
Fig. 12. Brasiliansk barkskinnbagge (Phloea corticata).
IV. Onjutbara och fruktade insekter, härmade af andra
(förklädnad eller mimicry i inskränkt bemärkelse).
A. Fjäril, härmad af fjäril.
Fig. 13–15. Hona af Danais chrysippus, en öfver
hela Asien och Nord-Afrika utbredd onjutbar danaid
(fig. 13), som i alla sina lokalvarieteter härmas af
honan till nymphaliden Hypolimnas misippus (fig. 14),
under det den senares hanne ej deltar i den skyddande
härmningen.
B. Skalbaggar, härmade af skalbaggar ur andra
familjer äfvensom af fjärilar.
Fig. 16–19. Calopteron bifasciatum, en onjutbar
mjukbagge (fig. 16), härmas af Tropidosoma Spencii
(fig. 17) och Lophonocerus hirticornis
(fig. 18), hvilka likt den förstnämnda höja och
sänka de utspärrade täckvingarna, då de springa
omkring. Till dessa skalbaggar sällar sig en (liksom
alla de förutnämnda i södra Brasilien hemmahörande)
bastardsvärmarfjäril, Pionia lycoides (fig. 19),
t. o. m. i härmningen af de med upphöjda ribbor
försedda täckvingarna.
C. Bin, getingar och parasitsteklar, härmade af
insekter, tillhörande andra ordningar.
Fig. 20 och 21. Brasilianska fjärilar
(Pseudosphex-arter), som härma parasitsteklar
och getingar.
Fig. 22. Mexikansk långhornad skalbagge (Charis-art),
som troget härmar ett där förekommande bi,
t. o. m. dess "strumpor" (benens utstående hår för
insamling af pollen).
Fig. 23–25. Europeiska arter af blomflugornas,
syrphidernas, familj (Sericomyia borealis, Eristalis
tenax, Ceria subsessilis), hvilka utan att igenkännas
uppträda bland blombesökande bin och getingar.
D. Myrhärmande insekter af olika ordningar.
Fig. 26. Brasiliansk jordlöpare (Ctenostoma unifasciatum).
Fig. 27. Svensk skinnbagge (Myrmecoris gracilis).
V. Härmning af onjutbara eller förstörda föremål.
Fig. 28a och 28b. Kokong af en sydamerikansk
spinnarfjäril (Aides amanda), skenbart genomborrad
af hål efter parasitsteklar; hålen ändas dock blindt.
Fig. 29. Europeisk vecklarfjäril (Tortrix ocellaria),
som med utseendet af fågelexkrement hvilar öppet
på bladen.
Fig. 30. Sydamerikansk långhornad skalbagge
(Desmiphora fasciculata). som tyckes tätt
öfvervuxen med mögel eller (enligt Belt) härmar
en björnspinnarlarv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
