Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milutinovic, Simo Sarajlija, pseudonym för Cubro Cojkovic - Milvatten, kem. tekn. Se Kolning - Milwaukee, stad i staten Wisconsin - Milvedsstock. Se Kolning - Milvini, zool. Se Gladorna - Milvus, zool. Se Gladsläktet - Mim. Se Mimos - Mimameid, nord. myt. Se Mimer - Mimamsa, ind. filos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karagjorgje. Dessutom skref han Istorija Srbije
(omfattande tiden 1813–15, tr. 1835).
A-d J.
Milvatten, kem. tekn. Se Kolning, sp. 571.
Milwaukee [miWki], största staden i nordamerikanska
staten Wisconsin, ligger vid floden M:s och de med
denna förenade Menominees och Kinnikinnics utlopp
på västra sidan af Michigansjön och delas af dessa i
tre till karaktär och utseende skilda stadsdelar:
östra, västra och södra sidan, med industrien
förlagd företrädesvis längs floderna och på södra
sidan. 373,857 inv. (1910). Det är en af unionens
sundaste storstäder med ett dödstal 1900–04 af 13,6
pro mille. Närheten till sjön modererar temperaturen,
så att ytterligheterna i värme och köld äro mindre än
i de flesta inlandsstäder. Staden har ett ypperligt
vattenverk med intag långt ute i sjön, hvarifrån ett
pumpverk drifver upp vattnet i floden M., som sålunda
får rent vatten hvarje dygn. Den har till stor del af
gulhvitt tegel byggda hus (därför kallad Cream city),
trädplanterade gator och, utom affärskvarteren,
i grönska inbäddade villakvarter. De förnämsta
affärsgatorna äro den i ö. och v. löpande Grand avenue
samt Wisconsin street och East Water street. M. har
många vackra parker, såsom Juneau- och Lake-parkerna
vid sjön med statyer bl. a. af Leif Eriksson och
S. Juneau, Washington park, Riverside och Kilbourn
parker, samt prydes af många statyer, bl. a. af
Kosciuszko, Washington, Rob. Burns och en replik
af Rietschels Schiller-Goethe-monument i Weimar,
skänkt af tyskar i M. De förnämsta byggnaderna äro
federal building (post-, tull- och domstolslokaler),
det offentliga biblioteket och museet vid Grand
avenue, innehållande omkr. 220,000 bd (1911) samt
arkeologiska, etnografiska och naturhistoriska
samlingar, stadshuset i östra stadsdelen med ett af
de största urverk i världen, Layton art gallery, som
innehåller en af de bästa tafvelsamlingarna v. om
Alleghanybergen, samt, bland kyrkobyggnaderna,
de rom.-katolska och anglo-episkopala katedralerna
(staden är säte för en katolsk ärkebiskop och en
anglikansk biskop), den katolska Gesu-kyrkan och den
lutherska trefaldighetskyrkan. De många (minst 75)
musik- och sångföreningarna samt gymnastikklubbarna
har man att tillskrifva det dominerande tyska
elementet. Bland de många undervisningsanstalterna
må nämnas: Marquette university, bildadt 1906
genom förening af Marquette college (en katolsk
läroanstalt af hög rang) samt medicinska och juridiska
skolor, hvartill sedan kommit en teknisk läroanstalt,
Milwaukee-Downer college för flickor (1895), Concordia
college (lutherskt, 1881), statens normalskola,
Wisconsin college of physicians and surgeons (1893),
det nationella tysk-amerikanska lärarseminariet,
M. university school, M. school of engineering
(1904), M. turnverein school i fysisk utbildning,
Wisconsin academy of music, ett kemiskt institut
(den enda bryggarskola i unionen) samt flera
fackläroverk. Stadens offentliga läroverk omfatta
fyra "high schools", en yrkeshighschool och utom
de vanliga folkskolorna en kindergartenafdelning
samt dagskolor för blinda och döfva. Staden har en
högst betydande omsättning (omkr. 350 mill. doll.) af
stenkol och trävaror, men framför allt af spannmål
och mjöl (omkr. 10 mill. hl. spannmål och 335 mill.
kg. mjöl 1908) samt alster af dess egen
industri. Denna omfattar i första rummet malt
och maltdrycker, i hvilken gren M. intar första
platsen på jorden (med ett tillverkningsvärde
1905 af resp. 3,77 och 22 mill. doll.), läder (14
mill. doll.), maskiner (10,2 mill.), järn och stål
(7 mill.), mjöl o. d. (6,3 mill.), kött och fläsk (6
mill.) färdiggjorda manskläder (4,76 mill.), skodon
(nära 3 mill.) och elektriska maskiner och apparater
(2,25 mill. doll.). Till M:s största industriella
verk höra Pabsts och Schlitz’ bryggerier samt
Allis-Chalmers c:os maskinverkstäder, som sysselsätta
5,000 arb. – 1840 hade M. endast 1,712 inv., men
växte hastigt under de följande årtiondena och hade
1860 45,246, 1880 115,587 och 1900 285,315 inv. Af
sistnämnda summa voro 88,991 födda i utlandet och
235,889 barn af i utlandet födda föräldrar (i Tyskland
resp. 53,854 och 151,045). Det egentliga M. upptar
en liten areal (58 kvkm.) i jämförelse med andra
amerikanska städer med lika stor folkmängd, hvarför
en mängd industriella förstäder uppstått utanför
dess gränser, bl. a. South M. (6,284 inv. 1905)
och North M. (1,236 inv.), Cudahy (2,556 inv.),
West Allis (2,306 inv.) samt staden (2,913 inv.) och
township Wauwatosa (11,132 inv.) vid Menomineefloden
omedelbart intill M. i v. Detta har mångsidig
industri, Carnegiebibliotek, evangeliskt lutherskt
prästseminarum, lutherskt ålderdoms- och barnhem,
dårhus, sanatorium för nervsjukdomar, ett stort
soldathem m. m.
Wbg.
Milvedsstock. Se Kolning, sp. 571.
Milvini, zool. Se Gladorna.
Milvus, zool. Se Gladsläktet.
Mim. Se Mimos.
Mimameid, nord. myt., ett mytiskt träd, som i
Fjolsvinnsmal (se d. o.) omtalas breda sina grenar
kring alla länder och bära ollon som frukt. Enligt
mångas åsikt är M. en efterbildning af världsträdet
Yggdrasil, under hvars ena rot Mimers brunn var
belägen. Se Mimer.
Th. W.*
Mimamsa, ind. filos. (eg. reflexion, öfverläggning;
undersökning, förklaring), är en generell benämning
för två af de sex indiska filosofiska system,
som gälla för ortodoxa (se Indiens språk och
litteratur, sp. 541). Båda anses fastställda och
kodifierade omkr. början af vår tideräkning. Det
första kallas purva-mimamsa ("första mimamsa"),
äfven benämndt karmami-mamsa ("handlingsmimamsa"),
men går allmännast under den enkla benämningen
mimamsa och är kodifieradt af en viss Jaimini i en
skrift "Jaimini-sutra" i 12 böcker med kommentar
af Cabara-Svamin, som i sin tur kommenterades
af den berömde Kumarila (omkr. 700 e. Kr.),
hvartill ansluter sig en hel del yngre verk af
kommenterande art. Systemet har till uppgift
att fastställa exegetiska grundsatser för en rätt
uppfattning af lagen (dharma), särskildt beträffande
utförandet af offren och deras teknik. Det har till
förutsättning veda som kanon, uppfattad som gudomlig
uppenbarelse. Följande 5 punkter äro att iakttaga vid
behandling af ett ämne: 1. framställning af ämnet,
2. problemställningen, 3. diskussion af oriktiga
behandlingar eller förklaringsförsök, 4. den riktiga
förklaringen, 5. ämnets ställning i det hela. M. är
sålunda icke ett helt filosofiskt system, utan,
då det är afsedt att framställa de allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
