Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milkontor - Milkontor 1. Statens järnvägars milkontor - Milkontor 2. Enskilda järnvägars milkontor - Milkontor 3. - Milkowski, Zygmunt - Mill, amerikanskt räknemynt - Mill - Mill 1. James M. - Mill 2. John Stuart M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska järnvägars vagnar och presenningar å
Statens järnvägar och af utländska järnvägars å
såväl Statens som enskilda svenska järnvägar, dels
revidering af från utländska järnvägsförvaltningar
inkommande hyresberäkningar för samtliga svenska
järnvägars vagnars användning på utländska
järnvägar, dels slutligen att utöfva kontroll
öfver redovisningen af i järnvägstrafiken använda
Statens järnvägars presenningar. Kontoret består
(1912) af 1 föreståndare, 2 förste bokhållare,
5 bokhållare samt närmare ett 40-tal öfriga
tjänstemän. – 2. Enskilda järnvägars milkontor, ett
privat kontor, som för de flesta enskilda järnvägars
räkning mot ersättning utför en del arbeten rörande
lokomotiv- och vagnstatistik och milpenningar samt
hyresberäkning för andra svenska järnvägar tillhöriga
vagnars och presenningars användning i samtrafik
på resp. enskilda svenska järnvägar. Kontoret,
som är beläget i Örebro, består af 2 föreståndare
och ett 30-tal öfriga tjänstemän. – 3. Dessutom har
ett fåtal enskilda järnvägar egna milkontor, som
utföra en del arbeten motsvarande de ofvan omnämnda.
1–3. A. d’A.
Milkowski [miwkå’vski], Zygmunt, polsk
författare, pseudonymen T. T. Jez, f. 1824, deltog i
ungerska resningen 1848, vistades länge i Turkiet och
bosatte sig sedan i Geneve. Vid 86 års ålder företog
han en resa till Nord-Amerika för att studera de
polske emigranternas lif. Som författare af historiska
noveller och romaner – med starkt demokratisk tendens
– har han varit mycket produktiv. Som hans bästa roman
betraktas Uskoki (Flyktingarna, uskokerna; 1881). Hans
skildringar utmärkas för verklighetstrohet i förening
med sund uppfattning af det polska folklifvets ljusa
och mörka sidor.
A-d J.
Mill [mi’1], amerikanskt räknemynt, tusendelen af en
dollar l. tiondelen af en cent, således = 0,37 öre.
Mill [mi’l], 1. James M., engelsk historiker,
nationalekonom och filosof, f. 1773 i Skottland,
d. 1836, studerade teologi i Edinburgh, men
hindrades af sina åsikter att ingå i kyrkans
tjänst; i stället begaf han sig 1802 till London,
där han lefde som medarbetare i tidskrifter och
tidningar, tills han efter utgifvandet af sitt
stora verk History of British India (6 bd, 1818–19;
ny uppl. i 10 bd 1872) erhöll anställning hos
Ostindiska kompaniet, där han slutligen beklädde
en af de högsta chefsplatserna och äfven utöfvade
stort inflytande på den brittiska styrelsen af
Indien. Äfven i Englands samhällsutveckling ingrep
han kraftigt genom den ledande ställning, han intog
inom det radikala reformpartiet. Som nationalekonom
tillhör han samma riktning som Ricardo. Ehuru dennes
hufvudarbete utkom redan 1817 och M:s Elements
of political economy först 1821 (ny uppl. 1868),
betecknas M. af Bentham som Ricardos andlige
fader. Ännu betydelsefullare blef Analysis of the
phenomena of the human mind (1829; 2:a uppl. i två
bd, utg. af hans son 1869; 3:e uppl. 1878), ett
af den engelska associationspsykologiens klassiska
verk. Med skarpsinne och ensidighet genomför M. däri
försöket att förklara allt själslif ur element,
som erhållas genom sinnesförnimmelserna och genom
beröringsassociation förbindas med hvarandra, hvarvid
liksom vid kemiska föreningar förbindelsen
stundom åstadkommer något i förhållande
till de ursprungliga elementen nytt. Sina etiska
åsikter utvecklade M. i A fragment on Mackintosh
(1835; ny uppl. 1870), hvari han väsentligen
intar samma ståndpunkt som hans vän Bentham. Se
A. Bain, "J. M." (i "Mind" 1876–77; särtryck 1882),
G. S. Bower, "J. M. and Hartley" (1881), J. Morley,
"Life of J. M." (i "Fortnightly review", 1882),
och Leslie Stephen, "The utilitarians", II (1900).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
