Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mickiewicz - Mickiewicz 1. Adam Bernard M. - Mickiewicz 2. Wladyslaw M. (Ladislav M.) - Mickwitzia Schmidt, paleont - Micoque, la, boplats från äldre stenåldern i franska Tayac - Micrander, Julius - Micraster, paleont - Microcentrum, zool. Se Vårtbitare - Microchiroptera, zool. Se Flädermöss - Miccoccus. Se Mikrokocker - Microconodon, paleont. Se Dromantherium - Microdiscus Emmons, paleont., trilobitsläkte - Microdon, zool. Se Jurasystemet och Syrphidae - Microgale, zool. Se Borstigelkottar - Microgaster, zool. Se Braconidae - Microglossus aterrimus, zool. Se Papegojor - Microlepidoptera, zool. Se Fjärilar - Microlestes, paleont - Micrologus, lat., medeltida titel på handböcker - Micropterugidae, zool. Se Käkfjärilar - Microsauri, paleont. Se Kräldjur - Microspermae, bot. - Microsphaera grossularia. Se Krusbärsmjöldagg - Microspira comma. Se Bakteriologi - Mid. Se Midshipman - Midaion, i forntiden stad i Frygien - Midas, son af Gordios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brandes, "Indtryk fra Polen" (1888), och A. Jensen,
"Dödsfesten" (i "Nord. tidskr.", 1897), "Herr
Tadeusz", "M. och talet 44" (1897), "Till M:s
hundraårsminne" (1898), i "Finsk tidskr." samt
"Tsardömets apoteos" (i kalendern "Nornan",
1906). Utförlig redogörelse för den svenska
M.-litteraturen har lämnats af A. Jensen i "Pamietnik
literacki", 1912.
2. Wladyslaw (Ladislav) M., den
föregåendes son, polsk författare, f. 1838 i Paris,
där han är direktör för det polska biblioteket och
dess af honom bildade Mickiewicz-museum vid Quai
d’0rléans. M. har utgifvit Chefs d’oeuvre poétiques
d’Adam Mickiewicz (1882) och Ad. Mickiewicz,
sa vie et son oeuvre (1888, polsk öfv. 1895)
och har på franska författat en mängd skrifter
rörande Polens historia och litteratur, såsom
Notes sur l’etat des choses en Pologne (1862),
Lettres au comte de Montalembert sur l’insurrection
polonaise (1863), La question polonaise (s. å.),
Études biographiques: Czartoryski, Wielopolski et
Mieroslawski (s. å.), Congrès de Moscou. Lettre à
M. Palacky et Rieger (1867) och Emigracya polska
w Paryzu 1860–1890 (1908; Polska kolonien i Paris
1860–1890). Dessutom har han på franska öfversatt
arbeten af Rzewuski ("Les souvenirs d’un gentilhomme
polonais"), Czajkowski, Kraszewski och Orzeszkowa.
1. Lll. (A-d J.) 2. A-d J.
Mickwitzia Schmidt, paleont., ett i undre kambrium
förekommande brachiopodsläkte, stående mycket nära
släktet Lingula.
A. Hng.
Micoque [-kå’kk], La, boplats från äldre stenåldern,
i franska kommunen Tayac, dep. Dordogne, i floden
Vézères dalgång, i omedelbar närhet af de ryktbara
fyndorterna Laugerie Haute, Gorge d’Enfer m. fl. Den
upptäcktes och undersöktes 1896 af G. Chauvet och
E. Rivière samt har fullständigare utgräfts af
O. Hauser. Fynden, inbäddade i gruslager, bestå af
en mängd flintredskap, såsom mandelformiga yxor
(från Acheul-perioden), s. k. moustérienspetsar,
skrapor och borrar m. fl., samt ben af mammut, häst,
ur- och bisonoxe. Boplatsen tillhör de s. k. Acheul-
och moustierperioderna (samtidiga med istidens senare
skeden). Hauser tror sig kunna visa, att samtliga fynd
utan tidsskillnad tillhöra moustierperioden. Litt.:
J. Déchelette, "Manuel d’archéologie", I (1908; med
många hänvisningar till Chauvet-Rivière m. fl.),
O. Hauser, "Die neuesten ausgrabungen auf La
Micoque und ihre resultate für die kenntniss der
paleolitischen kultur" (1907) samt "Le Périgord
préhistorique" (1911).
Br Sr.
Micrander, Julius, universitetslärare,
superintendent, f. 1640 i Bro prästgård i Uppland,
d. 1702 i Härnösand, blef filos. magister
i Uppsala 1668, besökte därefter utländska
universitet samt utnämndes 1676 till e. o. och
1678 till ord. professor i grekiska vid Uppsala
universitet. Han blef 1685 teol. professor och
1688 därjämte pastor i Vaksala. 1689 deltog han i
en k. kommitté för afgifvande af yttrande ang. den
cartesianska filosofien, hvarom då liflig strid
rådde mellan filosofer och teologer. 1691–93
biträdde M. vid revisionen af den svedbergska
psalmboken. Sedan han 1693 blifvit teol. doktor,
befordrades han 1694 till superintendent i Härnösand.
K. H.*
Micraster, paleont., fossilt släkte af spatangidernas
familj bland sjöborrarna (Echiniderna). Formen
är hjärtlik; ambulacra äro bladformiga, nedsänkta på
öfre sidan. Flera arter af detta släkte förekomma i
kritsystemets yngre underafdelningar. I Sverige äro
i Ystadsområdet funna M. glyphus Schl. och M. Idæ
Cotteau.
B. L-n.*
Microcentrum, zool. Se Vårtbitare.
Microchiroptera, zool. Se Flädermöss, sp. 685.
Micrococcus. Se Mikrokocker.
Microconodon, paleont. Se Dromatherium.
Microdiscus Emmons, paleont., trilobitsläkte, hvars
allmänna utseende påminner om Agnostus, men som har
tre eller fyra leder på mellankroppen och tydlig
segmentering såväl på hufvudets som bakkroppens
axelparti. Karakteristisk för kambriums mellersta
led.
A. Hng.
Microdon, zool. Se Jurasystemet, sp. 302,
och Syrphidæ.
Microgale, zool. Se Borstigelkottar 2.
Microgaster, zool. Se Braconidæ.
Microglossus aterrimus, zool. Se Papegojor.
Microlepidoptera, zool. Se Fjärilar, sp. 515.
Microlestes, paleont., hör till de äldsta kända
däggdjuren ur triaslager i Württemberg och
Somerset. Dess släktskapsförhållande till nu
lefvande former är ännu tvifvelaktigt. Endast
enstaka tänder äro hittills funna.
L-e.
Micrologus, lat. (af grek. mikros, kort, och logos,
framställning), en under medeltiden ofta använd titel
på handböcker.
Micropterygidæ, zool. Se Käkfjärilar.
Microsauri, paleont. Se Kräldjur, sp. 158.
Microspermaæ, bot., serie bland monokotyledonerna,
utmärkt af cykliska, homoio- eller heteroklamydeiska,
diplostemona blommor. Fruktämnet är undersittande,
med många fröämnen. Serien omfattar två
underserier: Burmanniineæ (fam. Burmanniaceæ)
med vanligen aktinomorfa blommor och frö med
fröhvita och Gynandræ (fam. Orchidaceæ)
med zygomorfa blommor och frö utan fröhvita.
G. L-m.
Microsphæra grossularia. Se Krusbärsmjöldagg, sp. 93.
Microspira comma, detsamma som spirillum choleræ
asiaticæ. Se Bakteriologi, sp. 728.
Mid. Se Midshipman.
Midaion, i forntiden stad i Frygien, grundlagd af
någon fornfrygisk konung Midas. Vid M. tillfångatogs
Sextus Pompejus år 35 f. Kr. af en bland Marcus
Antonius’ legater.
Midas (grek. Mldag), son af Gordios, sagokonung
öfver frygerna eller, enligt en annan saga, öfver de
i Macedonien bosatte brigerna, hvadan äfven sagan om
M. är fäst vid både Macedonien och Frygien. En gång
skall han ha lyckats fånga Silenos, guden Dionysos’
lärare och följesven, som han dock väl behandlade
och efter kort tid lösgaf. Till belöning därför fick
han af guden utbedja sig en nåd och anhöll då, att
allt hvad han vidrörde måtte förbytas i guld. Men då
detta blef fallet äfven med den mat han ville förtära,
skyndade M. att anropa guden om befrielse från den
olycksbringande gåfvan. Han fick då anvisning att
bada i floden Paktolos’ källa, som från den stunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
