Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorsten, Meteorit, Metaorolit, miner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fältspat. Meteorstenarna bestå nämligen till
hufvudsaklig del af kiselsyra och magnesiumoxid,
delvis ersatt af järnoxidul, obetydliga mängder af
kalk, lerjord och alkalier. De häraf uppkomna
mineralen äro i hufvudsak olivin och enstatit samt
de med det senare nära besläktade mineralen
bronzit och hypersten, vidare diopsid, anortit och
labrador. De innehålla dessutom, ehuru mera
sällan, kol och fasta kolväteföreningar, ofta
nickelhaltig magnetkis, troilit och järn i enstaka korn
eller blad.
Meteoritjärnet är alltid nickelhaltigt
och utgöres således af en metall-legering. Efter
etsning på meteorjärnets polerade yta med salpetersyra
visar det vanligen linjer, som skära hvarandra under
olika vinklar och bilda nätformiga teckningar, hvilka
blifvit kallade "Widmannstättenska figurerna"
(se fig. 2) efter upptäckaren, A. B. von
Widmanstätten (f. 1753, d. 1849), som 1808 först
framställde sådana på ett vid Agram 26 maj 1751 fallet
meteorjärn. Figurerna uppstå däraf, att syran starkare
angriper det nickelfattiga än det nickelrikare järnet.
 |
| 1. En hel meteorit (med smältskorpa) från meteorstensfallet vid Staunern i Mähren, a sedd från "bröstet", b från en sida. |
|
| Fig. 2. Widmannstättenska figurerna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
