Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska centralanstalten (Statens meteorologiska centralanstalt) - Meteorologiska centralanstalten i Finland - Meteorologiska centralanstalter, Meteorologiska institut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfatta en fullständigare samling af noggrant
utarbetade väderlekskartor än något annat
institut. Samtidigt härmed ha efter hand erhållits
flera och fullständigare väderlekstelegram. 1893
beviljade riksdagen ett extra anslag af 7,950 kr. till
fullständigt ordnande af väderlekstjänsten, hvarigenom
erhöllos betydligt flera in- och utländska telegram
än förut. Med anledning af ett från Danmark gjordt
erbjudande beviljade riksdagen 1900 144,000 kr. för
anstaltens förseende med dagliga meteorologiska
telegram under 20 års tid från Färöarna och
Island. Men först 1906 anlade Det store nordiske
telegrafselskab i Köpenhamn den för ändamålet
erforderliga telegrafförbindelsen med dessa öar,
nämligen en kabel från Shetlandsöarna till Thorshavn
på Färöarna och därifrån till Seyðisfjörður på
Islands östkust; islänningarna ha sedermera bekostat
en telegraflinje därifrån längs Islands norra,
västra och delvis södra kust. I jan. 1907 började
dagliga väderlekstelegram ankomma till anstalten
från Thorshavn och Seyðisfjörður och sedermera
småningom från flera isländska stationer. Då de
flesta stormar och andra atmosfäriska rubbningar
komma till Skandinavien från Atlanten, äro dessa
telegram synnerligen värdefulla. Genom tillmötesgående
från Deutsche seewarte i Hamburg har antalet af
de väderlekstelegram, som erhållas från utlandet,
blifvit på sista åren betydligt tillökadt. 1912
mottager anstalten dagliga morgontelegram från
16 orter i Sverige, 3 i Danmark, 1 på Färöarna,
5 på Island, 8 i Norge, 4 i Finland, 7 i Ryssland,
11 i Tyskland, 5 i Österrike-Ungern, 1 i Serbien,
1 i Italien, 1 i Schweiz, 9 i Frankrike, 1 i Holland
och 11 på Brittiska öarna, hvilka orters namn och
läge anges å kartan sp. 273–274. Under månaderna
juli, aug. och sept. komma härtill ytterligare
morgontelegram från 6 svenska och 1 dansk station
samt eftermiddagstelegram från 18 svenska och 19
utländska stationer. I utbyte mot de utländska
väderlekstelegrammen sändas morgontelegram till
utlandet från Haparanda, Östersund, Härnösand,
Stockholm, Karlstad och Visby samt äfven
middags- och aftontelegram från några af dessa
stationer. Anstaltens väderleksmeddelanden spridas
fortfarande genom offentliga anslag i hufvudstaden,
genom tidningspressen, telegraf och telefon,
hvarjämte särskilda dagliga meddelanden lämnas till
riksdagen och Jordbruksdepartementet. Härtill komma
sedan sept. 1905 stormvarningstelegrammen och de i
sammanhang därmed anordnade kontrolltelegrammen,
som innehålla uppgift om hård vind och storm. Dylika
insändas äfven sedan jan. 1912 från Gotska Sandöns
nordvästra fyr, hvarjämte telegram om vind och
väderlek inkomma från Furusund, Sandhamn, Dalarö,
Hufvudskär och Landsort flera gånger dagligen samt
från Vinga och Skanör hvarje morgon.
Beträffande anstaltens öfriga verksamhet är följande
att märka. Sedan anstalten öfvertog inseendet öfver
de meteorologiska stationer af andra ordningen, som
genom Edlunds försorg upprättades 1859, har antalet
af dessa stationer ökats från 25 till 38 (år 1911),
hvaribland inräknats 2 privata, nämligen Nora och
Ulricehamns sanatorium; därjämte funnos s. å. 101
mestadels privata temperaturstationer. De där utförda
iakttagelserna ha publicerats i en årsbok med titel "Meteorologiska
iakttagelser i Sverige" (med svensk och fransk text),
hvaraf årgångarna 1859–1911 utkommit. Som bihang
härtill ha publicerats dels "Medeltal och extremer
af lufttemperaturen i Sverige 1856–1907" (1908),
"Molnighet och solsken på den skandinaviska halfön"
(1909), "Nederbörden i Sverige 1860–1910" (1911),
af H. E. Hamberg, dels "Observations météorologiques
à Vassijaure" (1907, 1909, 1912) omfattande tiden 10
juli 1905–31 juli 1907 och 1 aug. 1909–14 aug. 1910
af B. Rolf, O. A. Åkesson, E. Bergstrand och
E. H. Norinder.
På H. E. Hambergs (se denne) initiativ
upprättades 1878 med understöd och medverkan
af hushållningssällskapen i länen stationer för
mätning och iakttagelse af nederbörden samt delvis
temperaturen, mestadels utförda af flera hundra
frivilliga iakttagare utan arfvode. Iakttagelserna
ha fr. o. m. 1881 publicerats af Hamberg i
"Månadsöfversikt af väderleken i Sverige". Dessutom
öfvertog anstalten 1882 det af H. H. Hildebrandsson
(se d. o.) 1871 anordnade systemet af iakttagelser
öfver frostnätter, åskväder och isförhållanden. 1876
inrättades också ett antal stationer för
meteorologiska och hydrografiska iakttagelser
till utrönande af skogarnas inflytande på Sveriges
klimat, särskildt nederbörden och vattentillgången
i floder, sjöar, källor och brunnar, hvars ledning
först anförtroddes åt L. A. Forssman och från
1878 åt Hamberg, som genomförde undersökningen
beträffande den meteorologiska delen. Den 1907
inrättade Hydrografiska byrån (se d. o.) föranledde
en ytterligare utvidgning af anstaltens verksamhet,
i det att flera för den hydrografiska undersökningen
behöfliga nya meteorologiska iakttagelser, nämligen
mätningar af nederbörden samt snötäckets tjocklek
och vattenvärde, vid en mängd nya stationer skulle
anordnas, öfvervakas och bearbetas vid anstalten. Till
anstalten inkommo 1911 nederbördsiakttagelser från 604
stationer i riket, de flesta stående under anstaltens
inseende. Anstaltens tjänstepersonal utgöres af
1 föreståndare, 2 amanuenser och 1 extra biträde,
hvilka fyra ega vetenskaplig kompetens, 8 skrif-
och räknebiträden och 1 vaktmästare, som tillika är
telegrafist. Årsanslaget för 1913 är 28,463 kr. på
ord. stat och 30,370 kr. på extra stat, hvaraf
4,320 kr. för telegram från Färöarna och Island.
N. E-m.
Meteorologiska centralanstalten i Finland uppstod
därigenom, att universitetets 1838 grundlagda
magnetiska observatorium 1880 öfvertogs af Finska
vet. soc. och 27 okt. 1881 organiserades som en
meteorologisk centralanstalt för hela landet. Den
står under närmare inseende af ett af societeten valdt
utskott och förestås af en direktor med biträde af 2
assistenter och 1 amanuens.
T. C.
Meteorologiska centralanstalter, Meteorologiska
institut. Palatinska sällskapet (se Meteorologiska
sällskap) hade mot slutet af 1700-talet anordnat ett
internationellt system af meteorologiska iakttagelser,
men efter dess upplösning och ända till inemot midten
af 1800-talet anställdes meteorologiska iakttagelser
endast vid de astronomiska observatorierna och andra
vetenskapliga institutioner eller af privata personer,
som därför hyste särskildt intresse. Något egentligt
samband emellan dessa stationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
