Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 253-254 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metamorfism, geol. - Metamoropsi, oftalm. - Metamorfos, omdaning - Metamorfos 1. I den antika mytologien - Metamorfos 2. Zool. - Metamorfos 3. Biol. - Metamorfos 4. Geol. Se Metamorfism - Metamorfoserade organ, bot. - Metan, kem, grufgas. Se Kolväte - Metanderivat, kem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. m. under inverkan af det väldiga tryck och
den förskjutning, krossning, omknådning eller
sträckning af stenmassan, som åtföljt berglagrens
böjning (bergskedjebildningen). Granit har erhållit
parallellstruktur och ett gnejsliknande utseende;
diorit har öfvergått till hornbländeskiffer
o. s. v. Stundom har en verklig omdaning af
beståndsdelarna egt rum, och nya mineral bildats,
t. ex. granat, epidot m. fl. af kalksten. –
Utom genom ofvan anförda orsaker, kontakt- och
tryckmetamorfismen, uppstå omdaningar eller
metamorfoser inom jordytans bergarter äfven genom
den inverkan, som utöfvas af genomsipprande vatten, i
synnerhet om detta eger hög temperatur och innehåller
upplösta mineralämnen, likaså af utströmmande gaser,
af luftens och fuktighetens m. m. inflytande, af
en sekulär kemisk eller molekylär omsättning samt
möjligen af elektriska och galvaniska strömningar.
E. E.

Kalklager inpressade i Jungfraus gnejs. (Kalken är på bilden mellangrå, gnejsen mörk.)

Metamorfopsi (af grek. metamorfosis, förändring, och
opsis, syn), oftalm., en synrubbning, vid hvilken
raka linjer synas böjda eller krokiga och föremålen
därför icke uppfattas med sin rätta form. Orsaken
är nästan alltid sjukdomar i gula fläcken (se
d. o.), hvarigenom de ljusuppfattande elementen
(stafvar och tappar) ändra läge, så att de än trängas
tillsammans, än stå glesare än vanligt. Metamorfopsi
förekommer ofta vid höggradig närsynthet
på grund af de med denna så ofta förknippade
förändringarna i gula fläcken. Den uppträder äfven
vid retinitis och chorioiditis centralis, vid
bländning af näthinnan med starkt ljus (såsom vid
betraktande af en solförmörkelse med otillräckligt
skyddadt öga) samt vid näthinneaflossning. Om
metamorfopsien försvinner eller ej, beror på
grundlidandet. Vanligen kvarstår fenomenet för
alltid, dock kan det också understundom försvinna.
J. W-k.*

Metamorfos [-fås; grek. metamorfosis], omdaning,
omgestaltning, förvandling. – 1. I den antika
mytologien betecknar ordet människors genom gudarna
verkade förvandling till djur, träd, stenar, stjärnor,
källor o. s. v. Dylika myter behandlades med förkärlek
af den alexandrinska tidens skriftställare och af
Ovidius i hans berömda diktverk "Metamorphoses".

2. Zool. Ofta genomgår embryot inom ägget
eller inom moderdjurets kropp en så fullständig
utveckling, att det unga djuret redan vid sitt första
framträdande väsentligen endast genom ringare storlek
och könsorganens omogna tillstånd skiljer sig från den
könsmogna individen; exempel på denna utvecklingstyp
är flertalet af de högre ryggradsdjuren.
Är däremot af en eller annan anledning
en större del af organismens utbildning förlagd
till tiden efter födelsen, så att det unga djuret
(= larven) dels eger organ, som det könsmogna
saknar (= larvorgan), dels besitter andra organ
i ett väsentligen ofärdigt skick, betecknas
utvecklingsarten som metamorfos. Typiska exempel
på denna utvecklingsform erbjuda insekterna och
amfibierna (se dessa ord). Gifvetvis öfvergå de här
som två skilda typer beskrifna utvecklingsarterna
utan tydlig gräns i hvarandra.

3. Bot., det förhållande, att växtorganen
låta hänföra sig till några få grundformer, genom
hvilkas ombildning den stora mångfalden
af organ uppkommer. En sådan metamorfos
framträder så att säga mest handgripligt eller
tydligt i bladets olika utvecklingsformer såsom
hjärtblad, örtblad, skärmblad, foderblad,
kronblad, ståndarblad och fruktblad, hvilka
alla ha hvar sin särskilda biologiska, eller för
växtens lif nödvändiga, förrättningar att utföra.
Linnés skrifter innehålla mycket material till
metamorfosläran, som vidare utbildades af C. F. Wolff
och Goethe.

4. Geol. Se Metamorfism.

2. L-e. 3. O. T. S. (G. L-m.)

Metamorfoserade organ, bot., sådana delar af en växt,
som uppgifvit sin ursprungliga funktion och antagit
en ny. Exempel på metamorfoserade organ äro många
klängen (se d. o ), tornarna hos Berberis, som äro
metamorfoserade blad, m. fl. Metamorfoserade organ,
som ha samma morfologiska värde, som fylogenetiskt
äro af samma ursprung, t. ex. tornarna och örtbladen
af Berberis, kallas homologa. Ha de däremot uppkommit
genom metamorfos af olika organ, men ha samma
funktion, t. ex. klängena hos ärta och vinranka (se
Klängen), kallas de analoga.
G. L-m.

Metan, kem., detsamma som grufgas (se d. o.).
Se äfven Kolväte, sp. 615.

Metanderivat, kem., kemiska föreningar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>