Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metallografi - Metallografi 2. fasregeln - Metalloider, kem. - Metallokromi, Metallfärgning - Metallorganiska föreningar, kem. - Metalloterapi l. Burkism, med. - Metallproberingskonst. Se Proberkonst - Metallreflexion, Metallspegling, fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Osmonds ofvannämnda föredrag, ha under senare år
vid de flesta utländska universitet och tekniska
högskolor, inrättats ypperliga laboratorier för
metallografi (bland de senaste t. ex. i Aachen,
Breslau, Turin) – med särskilda afdelningar:
för elektriska eller andra smältugnar i och
för framställning af undersökningsmaterial, som
ofta behöfver vara renare än de, som tekniken
lämnar, för kemisk analysering, för mikroskopisk
undersökning, för bestämningar af skilda egenskaper
o. s. v. Märkvärdigt nog finnes i Sverige, oaktadt
landets glänsande traditioner med afseende på
oorganisk och fysikalisk-kemisk forskning och på
metallurgiskt initiativ, ej ett enda för metallografi
speciellt inrättadt vetenskapligt laboratorium. Denna
efterblifvenhet har dock icke hindrat, att värdefulla
metallografiska arbeten utförts inom landet.
Litt.: Till den hithörande, under art. Legering
upptagna, kan läggas: Desch, "Metallography" (1910;
lärobok) och Robin, "Métallographie" (1912; större
handbok i mikroskopisk metallografi).
2. I allmänhet hvarje förfaringssätt, hvarigenom
en tryckplatta i metall åstadkommes; särskildt en
af Zach i München gjord uppfinning, hvarigenom en
medelst ett spetsigt stift på metall utförd teckning,
skrift o. d. kan göras upphöjd och sålunda användbar
för boktryck.
1. C. B-s. 2. Upk.*
Metalloider (af metall och grek. eidos, utseende,
likhet), kem., benämndes förr, efter förslag af Erman
och Simon 1808, de vid denna tid isolerade alkali- och
jordartmetallerna, emedan man ej var fullt ense om,
huruvida dessa grundämnen voro verkliga metaller. Kort
därefter (1811) använde Berzelius benämningen i rakt
motsatt betydelse, nämligen för de icke metalliska
grundämnena, hvilken betydelse sedermera blifvit
allmänt antagen. Metalloid, som ordagrant betyder ett
metalliknande ämne, har således kommit att betyda
ett ämne, som icke liknar metallerna. Metalloiderna
kunna indelas i flera stora grupper: 1) ädelgaserna,
2) väte, 3) syregruppen, 4) borgruppen, 5)
kolgruppen, 6) kväfvegruppen och 7) halogengruppen.
P. T. C. (H. E.)
Metallokromi, Metallfärgning, konstindustriell
färgning af metaller på kemisk eller galvanisk
väg. De flesta metallers ytor påverkas kemiskt af
atmosfärilierna, syra, lut, saltlösningar o. d. De
skiftande, stundom ganska vackra färgningar, som
naturen eller slumpen sålunda åstadkomma, har man
genom konst efterbildat, och numera finnes ett stort
antal kemiska och galvanotekniska metoder att färga
metaller. Föremål af koppar, mässing, järn och stål
kunna färgas genom anlöpning i hetta. Särskildt järn
och stål antaga därvid vacker blå färg, hvilken
erhålles äfven genom uppvärmning i en lösning af
blyacetat och natriumhyposulfit. Svafvelföreningar,
som lätt afge svafvel (t. ex. svafvelammonium och
svafvelnatrium), användas mycket för att färga koppar,
som därigenom kan bibringas en hel rad färgnyanser
från brunt till blåsvart. Äfven iriserande ytor
kunna på detta sätt åstadkommas. Konstgjord patina
på koppar erhålles bl. a. genom behandling med
ammoniakalisk kopparlösning, försatt med salmiak
och ättiksyra. Sådan patina är vanligen grön, men
får blå färgton genom bestrykning med mättad lösning
af hjorthornssalt. Mässing kan färgas bl. a. genom
behandling med ammoniak, då något koppar utlöses
och metallen antar en mera hvit färg, eller med
koncentrerad klorvätesyra, då företrädesvis zinken
utlöses och en kopparliknande yta framträder,
guldfärgad till röd. Silfver "oxideras" med utspädda
lösningar af svafvelföreningar. Vacker färgning,
efterliknande gammalt silfver, erhålles med utspädd
platinakloridlösning. Alla dessa metoder kräfva
noggrann rengöring af metallen med betmedel
före behandlingen i de färgande kemikalierna samt
omsorgsfull putsning af ytan, sedan den önskade
färgtonen erhållits. För varaktighetens skull
öfverdrages ofta den färdiga ytan med färglöst lack
eller vax. – På galvanisk väg kunna synnerligen
vackra metallöfverdrag erhållas äfven för billiga
galanteriartiklar och leksaker. Mässing förkoppras
ofta, hvarefter kopparhinnan färgas. Mekanisk
färgning af metaller genom bestrykning med färgande
ämnen, utrörda i torkande olja eller lack, anses
konstindustriellt mindervärdig. Jfr Afbränning,
Anlöpa 2, Brunering, Damaskera, Etsning,
Galvanoteknik och Lackera. Litt.: H. Hylander, "Handbok i
metallfärgning" (1912), och G. Buchner, "Die
metallfärbung und deren ausführung" (1912).
G. H-r.
Metallorganiska föreningar, kem., kallas substanser, i
hvilka alkoholradikaler, s. k. alkyler, äro organiskt
bundna till metallatomer. Sådana metallorganiska
föreningar, som innehålla endast alkylradikaler och
en metallatom, äro färglösa, lättrörliga, vid låg
temperatur utan sönderdelning kokande vätskor. En
del af dessa substanser, t. ex. zinkalkyler,
sönderdelas häftigt af vatten och antända sig
under explosionsfenomen, så snart de komma i
beröring med luft. Andra äro stabilare i luft och
vatten. Metallorganiska föreningar framställas genom
behandling af alkylhalogenföreningar med motsvarande
metall. Så t. ex. magnesiummetyl enligt ekvationen:
2 Mg + 2 CH3 J = Mg (CH3)2 + Mg J2.
Mycket viktiga organiska magnesiumföreningar
upptäcktes 1901 af franske kemisten Grignard
(se denne). Om magnesiumtråd får inverka på
en absolut vattenfri lösning af en alkyljodid,
t. ex. metyljodid, i eter, inträder en så liflig
reaktion, att etern börjar koka. Om tillräckliga
mängder eter och alkyljodid äro närvarande, går
metallen alldeles i lösning, och det uppstår
föreningen Alk . Mg . J (Alk = förkortning
för alkylresten), t. ex. CH3 . Mg . J. Dessa
alkylmagnesiumföreningar äro stabila i beröring
med luften och ha visat sig mycket värdefulla för
den syntetiska framställningen af många organiska
ämnen, t. ex. sekundära och tertiära alkoholer.
H. E.
Metalloterapi (af grek. terapeia, vård, behandling)
l. Burkism, med., kallas en af franske
läkaren Victor Jean Antoine Burq (f.
1822, d. 1884) uppfunnen, numera öfvergifven
metod att medelst olika metaller, använda utvärtes
eller invärtes, bota vissa nervösa åkommor. Se
hans arbete "Métallothérapie" (1853).
Metallproberingskonst. Se Proberkonst.
Metallreflexion, Metallspegling, fys.,
ljusets reflexion mot en metallyta, följer med
afseende på den reflekterade strålens riktning samma
lag som vid hvarje annan spegling, nämligen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
