Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merovingerna, frankisk konungaätt - Merovingiska skor. Se Hofbeslagskonst - Meroxen Breith., miner. Se Biolit och Magnesiaglimmer - Merrekül, hafsbad i Estland - Merrill, stad i staten Wisconsin - Merrill, Stuart - Merrimac, flod i Nord-Amerika - Merrimac, amerikanskt krigsfartyg. Se Ericsson - Merriman, John Xavier - Merritt, Wesley - Merry del Val, Raphael - Merry old England, eng. - Mersat el-Sahara, oas. Se Djerid - Merscheid, stad i Düsseldorf - Merseburg - Merseburg 1. Regeringsområde i Sachsen - Merseburg 2. Hufvudstad i 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se Karolinger). De följande merovingerna på tronen
(les rois fainéants) hade af konungavärdigheten endast
namnet och skenet. Den siste, Kilderik III
(743–751 eller 752), afsattes af Pippin den lille
med påfven Sakarias’ bifall och vigdes till munk.
Litt.: Thierry, "Récits des temps mérovingiens" (1840),
Digot, "Histoire du royaume d’Austrasie" (4 bd, 1863),
Gérard, "Histoire des francs d’Austrasie" (2 bd, 1866),
Richter, "Annalen des fränkischen reiches im zeitalter der merovinger" (1873),
Dahn, "Urgeschichte der germanischen und romanischen völker", bd III (1883) och
"Die könige der germanen", bd VII (3 dlr, 1894–95),
Schultze, "Deutsche geschichte von der urzeit bis zu den karolingern", bd II (1896),
Lavisse, "Histoire de France", bd II: 1 (1903). –
Hufvudkällan för den äldre merovingiska tiden (till 591) är
"Historia francorum" af Gregorius af Tours (se d. o.).
G. W–k.
Merovingiska skor. Se Hofbeslagskonst, sp. 901.
Meroxen Breith., miner. Se Biotit och Magnesiaglimmer.
Merrekül, hafsbad i Estland, vid Finska viken,
nära Narva, besökes årligen af omkr. 3,000 badgäster.
J. F. N.
Merrill [me’ril], stad i nordamerikanska staten Wisconsin,
på ömse sidor om floden Wisconsin. 8,537 inv. (1900). Sågverk,
trämassefabriker, pappersbruk och trävaruhandel.
J. F. N.
Merrill [me’ril], Stuart, fransk skald, f. 1863
på Long island nära New York, studerade i Paris, återvände
1886 till Förenta staterna, där han verkade som författare
och socialistisk agitator, hvarefter han 1889 bosatte sig
i Paris. Utom tidskriftsartiklar har M. publicerat
Les gammes (1887),
Pastels en prose (1890),
Les fastes (1891),
Petits poèmes d’automne (1895),
Poésies 1887–1897 (1897),
Les quatre saisons (1900),
Rodin et son oeuvre (1901) och
Une voix dans la foule (1909).
Som skald tillhör M. den verlaineska riktningen.
Merrimac [me’rimäk], flod i Nord-Amerika, upprinner
på White mountains i New Hampshire, flyter till
större delen, i sydlig riktning, genom denna stat och
därefter med nordostligt lopp igenom nordöstligaste
delen af Massachusetts samt faller ut i Atlanten
vid Newburyport. Den är segelbar endast 27 km. från
mynningen till Haverhill. Därofvanför bildar den
en mängd vattenfall (bl. a. vid Lowell, Lawrence,
Manchester, Concord), som begagnas i industrien, för
hvilken denna flod är af större betydelse än någon
annan af Nya Englands floder.
J. F. N.
Merrimac [me’rimäk], amerikanskt krigsfartyg. Se Ericsson, sp. 768.
Merriman [me’rimən], John Xavier, sydafrikansk
politiker, f. 1841 i Street, Somersetshire, flyttade
1849 till Syd-Afrika, då hans fader, Nathaniel
James M. (f. 1810, sedan 1871 biskop af
Grahamstown, d. 1882), tillträdde ett prästerligt
ämbete. M. egnade sig tidigt åt den politiska banan,
var 1875–78 och 1881–84 kommissarie för kronans
egendomar och offentliga arbeten samt som sådan
medlem af ministärerna Molteno och Scanlen. Han
var finansminister 1890–93 i Cecil Rhodes och
okt. 1898–juni 1900 i Schreiners
ministär. M. – som (1897) var medlem af
undersökningskommissionen ang. Jamesons raid och
affattade dess utlåtande – hade med åren allt
mer närmat sig afrikanderpartiet (se Afrikander Bond)
och blef efter boerkrigets slut partiets egentlige
ledare. Efter afrikandersegern vid 1908 års
parlamentsval blef M. Jamesons efterträdare som
Kapkoloniens premiärminister (han var äfven
finansminister). M. tog nu verksam del i
förhandlingarna om åvägabringande af de sydafrikanska
koloniernas federativa sammanslutning och tillhörde
den delegation, som till regeringen i London 1909
frambar förslaget till unionsförfattning. När den
nya författningen trädde i kraft (31 maj 1910),
upphörde Kapkolonien att ha egen ministär, och M.,
som ansetts påtänkt till den nya unionens förste
premiärminister, nödgades vika för general Botha
och fick ej ens plats i dennes kabinett. Han har
sedermera icke på något framträdande sätt deltagit
i Syd-Afrikas politiska lif.
V. S–g.
Merritt [me’rit], Wesley, nordamerikansk general,
f. 16 juni 1836 i New York, utexaminerades från West
Point 1860, blef kavalleriofficer s. å. och utmärkte
sig under inbördeskriget som befälhafvare för en
kavalleribrigad. M. befordrades 1865 till generalmajor
vid de frivillige, blef 1866 öfverstelöjtnant i den
reguljära armén och avancerade där till generalmajor
1895. I maj 1898 sändes han till Filippinerna som
befälhafvare för landstigningstrupperna, stormade
13 aug. Manila och var därefter några veckor
militärguvernör öfver öarna. M. tog 1900 afsked ur
aktiv tjänst.
Merry del Val [mä’rri-], Raphael, kardinal,
påflig statssekreterare, f. 1865 i London af en
spansk fader och en engelsk moder, fick sin första
utbildning hos jesuiterna i Bruxelles, verkade i
England, Rom och Canada och utnämndes 1900 af Leo
XIII till titulärärkebiskop af Nicæa. Vid konklaven
efter Leos död (1903) valdes han af kardinalerna
till konklavsekreterare och vann där den nye påfven
Pius X:s förtroende. I nov. 1903 upphöjdes han
först till kardinal och sedan till statssekreterare
efter Rampolla (jfr Kardinal, Konklav och Kurian).
Som ledare af utrikeskongregationen
samt medlem af inkvisitions-, konsistorial-,
konsilie- och rituskongregationerna är han den
mäktigaste och mest betydande af alla kardinalerna;
hans hand spåras ock i nästan alla märkligare
åtgärder från påfvedömets sida under det sista
årtiondet. Hans titulärkyrka är S. Prassede i Rom.
Hj. H–t.
Merry old England [me’ri åuld i’ŋglənd], eng.,
"glada gamla England", ett ända från 1300-talet
gängse uttryck, där merry urspr. användes i sin äldre
betydelse "angenäm", "treflig", fast det numera fattas
som "munter".
Mersat el-Sahara, oas. Se Djerid.
Merscheid [-ʃajt], förr stad i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), 4 km. v. om
Solingen. Sedan 1891 är M. förenadt med Ohligs (se d. o.).
Merseburg. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Sachsen, består af 19 kretsar samt har en
areal af 10,213 kvkm. med 1,309,510 inv. (1910),
hvaraf omkr. 4 proc. katoliker. –
2. Hufvudstad i nämnda reg.-omr., vid Saale och linjen
Berlin–Halle–Bebra af preussiska statsbanorna. 21,226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
