Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merian - Merian 2. Matthäus M. d. y - Merian 3. Maria Sibylla M - Mericarpium, bot. Se Klyffrukt - Merici, Angela. Se Ursulinnorna - Mérida - Mérida 1. Stad i Bajados, Spanien - Mérida 2. Hufvudstad i Yucatan, Mexiko - Mérida 3. Stat i Venezuela - Mérida 4. Hufvudstad i staten M. 3. - Meriden, stad i staten Connecticut - Meridian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Rom, där Sacchi var hans läromästare. Vid faderns
död öfvertog han dennes förlagsfirma och verksamhet
som kopparstickare samt egnade sig i synnerhet åt den
illustrativa delen af Theatrum europæum, hvars 6:e bd
(1647–51) tillegnades pfalzgrefven Karl Gustaf. M. var
emellertid äfven flitig målare. Som sådan är han dock
numera föga uppskattad, beroende därpå, att endast
få arbeten af honom finnas i Tyskland och Schweiz och
däraf, att flera af dem, t. ex. Den hel. Laurentius’
martyrdöd i Bambergs domkyrka, Uppståndelsen i Basels
stadsbibliotek och Drottning Artemisia blandande sin
makes, konung Mausolos’, aska i en dryck i Dessau,
mindre lyckligt företräda hans konstnärskap. Det är
i Sverige, som hans målningar skola studeras, och
endast där kan man förstå, hvarför hans porträtt af
samtiden skattades högt. Förhållandet är nämligen det,
att han som porträttmålare arbetade nästan uteslutande
för K. G. Wrangels räkning och att af de omkr. 60
konterfej, som han utförde för denne, en stor del
ännu finnes kvar på Skokloster, ehuru först i senaste
tid tillräckligt uppmärksammad. Dessa äro visserligen
skäligen ojämna, och många af dem har M. väl, för att
i rätt tid kunna effektuera ingångna beställningar,
låtit elever utföra på verkstaden. Men flera äro
också förträffliga och utvisa, att M. som målare
förtjänar ett bättre rykte än det han i konsthistorien
åtnjuter. De yppersta äro den förträffliga helbilden
af pfalzgrefren Karl Gustaf (Karl X Gustafs bästa
porträtt), midjebilderna af K. G. Wrangel och hans
gemål, M. G. De la Gardie (dat. 1649) och hans gemål
Maria Eufrosyne, fältmarskalkarna Arv. Wittenberg
(dat. 1649), G. A. Lewenhaupt (dat. 1650), H. Kr. von
Königsmarck (dat. 1651), generalen, hertig F. H. af
Sachsen-Lauenburg och öfverste J. von der Wyck. Men
dessa utgöra endast en bråkdel af M:s porträtt
på Skokloster, hvilkas långa rad bl. a. har att
uppvisa: landtgrefve Fredrik af Hessen-Eschwege,
riksskattmästaren friherre H. Wachtmeister
(dat. 1652), generalerna Helm. Wrangel, Arv. Forbus,
Ad. von Pfuel, öfverstarna Böttiger (dat. 1640),
Ovener, Goldstein, Jordan, Du Verge, von der Witt
o. s. v. Dessutom ses på Sko af M:s hand konterfej
af de holländske amiralerna M. H. Tromp, J. van
Gulen, M. van Ruyter, W. Wittezoon och P. Floris
samt af fältmarskalken Piccolomini. I Darmstadts
museum träffas M:s Själfporträtt, i Nationalmuseum
ses ett förträffligt porträtt af K. G. Wrangel
(dat. 1652) och på Bogesund en illa medfaren bild af
öfverste Werbij. Men det var icke blott i egenskap
af porträttmålare som M. stod i liflig beröring med
K. G. Wrangel. M:s brefsamling i Skoklosterarkivet
ådagalägger, att riksmarsken och han hade mycket
annat gemensamt; bl. a. försåg M. Sko vinkällare
med Steinwein, Bischoffsheimer och andra ädla
drycker och höll Wrangel à jour med händelserna på
kontinenten. – 3. Maria Sibylla M., den föregåendes
syster, f. 1647 i Frankfurt, d. 1717 i Amsterdam, elev
af blomstermålaren Abr. Mignon, var en framstående
målarinna af blommor och insekter, hvilka senare
hon ingående, vetenskapligt studerade. Gift 1665
med blomster- och insektsmålaren Joh. A. Graff i
Nürnberg, utgaf hon
jämte honom ett stort verk om puppornas förvandling,
skildes emellertid 1684 från mannen, reste till
Holland och därifrån med understöd af generalstaterna
till Surinam. En frukt af denna resa var ett rikt
illustreradt verk, Dissertatio de generatione
et metamorphosibus insectorum surinamensium
(1705; nya uppl. 1719, 1726 och 1772), om
Surinams insekter och deras förvandlingsstadier
samt de växter, hvarpå de lefva och lifnära
sig. Vanligen utförde hon sina målningar i akvarell
på pergament. I Wiens kejs. hofmuseum ses emellertid
en oljemålning, Korg med blommor, af hennes hand.
1–3. O. G-g.
Mericarpium, bot. Se Klyffrukt.
Merici [-i’tji], Angela. Se Ursulinnorna.
Mérida. 1. Stad i spanska prov. Badajoz (Estremadura),
vid järnvägen emellan Madrid och Badajoz, 56 km. från
Badajoz, på högra stranden af Guadiana, öfver hvilken
går en på kejsar Trajanus’ tid byggd, 785 m. lång
bro, som hvilar på 81 granitbågar (nu 64, sedan 17
förstörts vid belägringen af Badajoz 1812). 11,168
inv. (1900). M:s romerska namn var Augusta Emerita,
med anledning däraf, att det anlades (25 f. Kr.) af
"emeriti" i 5.-e och 10:e legionen, som hade tjänat i
Kantabrien under Augustus. Som Lusitaniens hufvudstad
nådde det stor prakt, hvarom åtskilliga ruiner ännu
vittna, såsom af 2 teatrar, en cirkus, flera tempel,
en triumfbåge (nu kallad Arco de Santiago och beröfvad
sin marmorbeklädnad), en stor akvedukt, vidare af
den kolossala mur, som förr omgaf staden, och af den
långa bron öfver Guadiana. Under västgöterna blef
M. ärkebiskopssäte. 713 intogs staden af araberna,
som innehade den till 1228, då den återtogs af Alfons
IX. – 2. Hufvudstad i mexikanska staten Yucatan,
i norra delen af halfön, omkr. 40 km. från hamnen
Progreso vid Mexikanska viken, med hvilken M. sedan
1880 är förenadt medelst järnväg. 61,999 inv. (1910),
mest mayaindianer och mestizer. M. anlades 1542
och blef biskopssäte 1561. Den mest intressanta
byggnaden är det forna franciskanklostret (fordom
med 2,000 munkar), men som nu fått förfalla efter
ordens utdrifning ur landet. M. har prästseminarium,
ofullständigt universitet (medicinsk, farmaceutisk och
rättsskola), lärarseminarium, musikkonservatorium,
museum och statsbibliotek. Handel med sisalhampa
samt tillverkning af bomullsväfnader, panamahattar,
cigarrer, socker och rom. – 3. Stat i republiken
Venezuela. 11,300 kvkm. 88,522 inv. (1910). –
4. (Eg. Santiago de los Caballeros de M.) Hufvudstad
i staten M., anlagd 1558 på 1,650 m. höjd på
en slätt nedanför det 4,580 m. höga Sierra
Nevada. Omkr. 12,000 inv. Biskopssäte, universitet
(Los Andes universitet) med en politisk och en
teologisk fakultet. Tillverkning af mattor, bomulls-
och yllevaror samt inlagda frukter, handel med kaffe
och bomullstyger.
1–4. (J. F. N.)
Meriden [me^iden], stad i nordamerikanska staten
Connecticut, 30 km. n. ö. om hamnstaden New Haven,
med hvilken M. är förenadt genom järnväg. 27,265
inv. (1910). Statens förbättringsanstalt för
vanartade gossar. Tillverkning af korta varor
och i synnerhet sådana af britanniametall.
(J. F. N.)
Meridian (af lat. meridianus, hörande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
