Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 139-140 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mentelin, Johann - Menter, Sophie - Mentes. (Homeros) - Mentha L. Mynta, bot. - Menthol, kem. Se Mentol - Mention, fr., omnämnande - Mentning, hvitgarfning. Se Läder - Mentol, kem. - Menton, kem. Se Mentol - Menton, stad i Alps maritimes vid Medelhafvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

daterade tryck) och Speculum morale (1476). F. ö. tryckte
M. arbeten af Augustinus, Chrysostomos, Hieronymus
m. fl. kyrkofäder, äfvensom författare sådana som
Aristoteles, Isidorus, Albertus Magnus, allesammans
s. k. "editiones principes" (urupplagor) och numera
ytterst eftersökta rariteter. Äfven andra klassiska
författare, såsom Terentius, Valerius Maximus,
Josefos m. fl., utgingo från M:s officin. Endast
två af alla dessa tryckalster äro daterade,
nämligen de bägge ofvannämnda "Specula". Af de
öfriga äro några daterade för hand af illuminatorn
och därigenom till tryckåret kända. Liksom Koster
o. a. har äfven M. af en del godtroget folk upphöjts
till äran att vara boktryckarkonstens egentlige
uppfinnare, detta på grund af obestyrkta påståenden
af hans dotterson Johann Schott. – Jfr C. Schmidt,
"Zur geschichte der ältesten bibliotheken und
der ersten buchdrucker zu Strassburg" (1832).
R. G.


Menter, Sophie, tysk pianist, f. 1846 i
München, dotter af den framstående violoncellisten
Joseph M. (f. 1808, d. 1856), konserterade redan vid
14 års ålder samt studerade för Tausig, Bülow och
Liszt. Fursten af Hohenzollern utnämnde henne till
hofpianist. I Wien vann hon efter 1870 rykte att vara
en af samtidens främsta pianovirtuoser, om hvilken
själfve Liszt yttrade: "Sie schlägt alles". Hon offrar
hufvudsakligen åt effekten och besitter en oerhörd
teknik i både kraft, färdighet och nyansering. Hon
gifte sig 1872 med violoncellisten Popper, från
hvilken hon 1886 skildes. 1883–87 var hon professor
vid konservatoriet i Petersburg. Hon har utnämnts
till hedersprofessor vid konservatoriet i Prag,
hedersmedlem af filharmoniska sällskapet i London,
kejserl. österrikisk kammarvirtuos m. m. Fru M. har
gjort vidsträckta konsertfärder genom Europa och
Amerika. Skandinavien besökte hon 1882, 1885 och
1892. Hon är bosatt på sitt slott Itter i Tyrolen
och har tidtals utöfvat lärarverksamhet i Berlin.
A. L.*

Mentes (grek. Mévrys) heter i de homeriska
sångerna dels anföraren för de traciske kikonerna,
hvilka hörde till trojanernas bundsförvanter, dels
härskaren öfver den nära Ithaka belägna ön Tafos,
Odysseus’ gästvän, i hvars gestalt gudinnan Athena
uppenbarade sig för Telemachos.
A. M. A.

Mentha L., Mynta, bot., ett örtsläkte inom fam. Labiatæ,
underfam. Stachyoideæ, med omkr. 15 arter i
tempererade trakter. De äro i allmänhet tämligen
stora, bredbladiga örter med små rödaktiga eller
rödblå blommor, samlade än i kranslika knippen
i bladvinklarna, än i hufvud och stundom i ax i
stjälkens topp. Blomfodret är nästan likformigt
5-tandadt. Kronan är nästan regelbundet fyrflikig,
ståndarna äro 4, nästan lika långa. Frukten består
af 4 små, äggformigt rundade, glatta nötter. Af
M. silvestris L., M. viridis L.
och M. aquatica L. finnas genom odling uppkomna
krusbladiga former (se Krusmynta). M. piperita
L. lämnar den i medicinen mycket begagnade pepparmyntan
(se d. o., med fig.). På fuktiga ställen,
helst med dyig eller fetare jord, växer gärna den
hos oss allmännaste arten, M. arvensis L., åkermynta.
Den har mindre stark och mindre fin lukt än
samarterna.
O. T. S. (G. L-m.)

Menthol [-tål], kem. Se Mentol.

Mention [mäsiS/], fr., omnämnande, vitsord. – Mention
honorable [ånnåra’bl], fr., hedersomnämnande; lägsta
utmärkelsegraden (utan åtföljande medalj) vid vittra
pristäflingar eller offentliga expositioner.

Mentning, hvitgarfning. Se Läder, sp. 169.

Mentol [-tål; af lat. mentha, se d. o.], kem.,
huvudbeståndsdelen i pepparmyntoljan, är en alkohol,
som härleder sig från terpenkolvätet mentan (se
d. o.) och har följande formel

Mentol kristalliserar i färglösa prismor med
smältpunkt + 43°. Genom oxidation förvandlas
mentol till menton, en keton, som tillsammans
med mentol förekommer i pepparmyntoljan. Mentol är
ett ganska kraftigt antiseptiskt medel, som användes
såväl utvärtes, t. ex. i munvattnet vademecum,
till inblåsning i näsan vid snufva m. m., som
äfven invärtes, i pulver, tabletter o. d., såsom
desinfektionsmedel för mage och tarm. Vidare verkar
mentol på ett egendomligt sätt lokalt retande på
känselnervernas, särskildt köldsinnesnervernas,
ändapparater, hvarigenom framkallas en behaglig
köldförnimmelse, efterföljd af nedsatt känsel
på det behandlade stället. Härpå grundar sig
bl. a. behandlingen af nervsmärtor (neuralgier) med
s. k. mentol- l. migränstift, en af mentol med något
tymol gjuten tapp i ett svarfvadt träfodral, afsedd
till gnidning på huden å det värkande stället. Mentol
användes äfven som tillsats till likörer o. d.
H. E. C. G. S.

Menton [-tån], kem. Se Mentol.

Menton [mäta’], it. Mentone, stad i franska dep. Alpes
maritimes, på en udde vid Medelhafvets strand,
21 km. n. ö. om Nizza. 8,981 inv. (1901). Staden
M. består af två skilda delar, den nya främlingsstaden
nere vid stranden med breda gator, vackra villor
och trädgårdar, samt den äldre staden högre upp,
med branta, smala och mörka gator. Liggande mot
s. vid öppna hafvet och skyddadt i n. och v. af
nakna kalkberg, eger M. angenämt klimat (som kan
betraktas som ett utprägladt hafsklimat) och är på
den grund mycket besökt af sjuklingar, som behöfva
mild och jämn temperatur. Årstemperaturen är 16,3°
C., lika med Neapels. Frost förekommer i medeltal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>